Hoppa till huvudinnehåll

Varför händer ingenting i Östersundom?

Helsingfors fick lov att ta en bit av Sibbo för tio år sedan trots stora protester - området skulle bebyggas i rask takt. Men ännu har inget hänt.

Helsingfors annekterade sydvästra Sibbo för tio år sedan med buller och bång. Under stora protester flyttade Helsingfors på gränsen och orsakade ett trauma för en hel generation Sibbobor.

Då var det bråttom att hitta rum för helsingforsarna som bara blev fler och fler. Men efter att den nya gränsen var ett faktum var det slut på brådskan.

Matti Vanhanen är inte nöjd. Han satte sig själv i blöt när han som statsminister gav grönt ljus för att flytta över en del av Sibbo till Helsingfors.

Det här skedde mot Sibbobornas vilja och trots att Vanhanens parti, Centerpartiet, är en stark förespråkare av kommunernas självbestämmanderätt.

demonstration på Senatstorget.
Sibboborna ordnade stora protester mot annekteringen för tio år sedan. demonstration på Senatstorget. Bild: Arkivbild / Yle Östersundom

- Sibbo hade varit väldigt passiva med att utveckla området. Eftersom det är så nära Helsingfors så skulle det vara viktigt att utveckla det.

Motiveringarna kändes övertygande för Vanhanen och tillsammans med partibrodern och kommunministern Hannes Manninen bestämde de sig då för att stödja planerna.

- Det var ganska naturligt att vi skulle bygga hus här. Det kändes bra då. Men nu har det gått tio år och Helsingfors har inte gjort någonting.

I Sibbo fanns det under flera år ett parti som hade grundats som en reaktion mot att Helsingfors annekterade sydvästra Sibbo. Clara Lindqvist som i dag representerar SFP var länge med i partiet “Vårt gemensamma Sibbo”.

- Jag kommer inte ihåg den där tiden runt annekteringen med någon särskilt stor värme, det var en jobbig tid, säger hon.

Clara Lindqvist
Clara Lindqvist hade gått med i kommunalpolitiken ett år tidigare och blivit invald i kommunstyrelsen när hon plötsligt stod i centrum av en stor politisk kamp om Östersundom. Clara Lindqvist Bild: Dennis Storhannus / Yle Östersundom

Hon förundrar sig över att det var så viktigt att annekteringen skulle ske över nyåret, mitt i skolåret.

- Det var så bråttom att man inte kunde vänta ett halvt år. Nu inser man att det kan ta 30 år innan något händer.

Hon förundrar sig över det politiska budskapet som målades upp kring brådskan och Sibbos oförmåga att på egen hand utveckla området.

- Det sades att annekteringen är viktig med tanke på hela Finlands utveckling. Men daghem har fått stänga i området för att det råder brist på barn. Hur vettigt är det ur hela nationens perspektiv att daghem står tomma där medan vi får bygga nya i Sibbo?

Matti Vanhanen berättar att de tittade på satellitbilder och konstaterade att gränsen mellan Helsingfors och Sibbo inte var som den borde vara.

Vi träffar Matti Vanhanen i ett avsides rum i riksdagen där han berättar om det svåra beslutet.

Östra Helsingfors stadsmiljö slutar abrupt och övergår snabbt i landsbygd.

Inom Centerpartiet var det många som inte kunde acceptera annekteringen. De tyckte att det gav fel signal till resten av de finska kommunerna; att det var möjligt för en större kommun att ta en stor del av grannkommunen.

Vanhanen gjorde sitt bästa för att avstyra principdiskussionen.

- Jag sade att det finns särskilda orsaker till det här beslutet. Men att de här orsakerna inte kan tillämpas på andra kommuner i Finland.

Det här undantaget blev efter en runda i Högsta förvaltningsdomstolen verklighet. Något som Vanhanen inte är nöjd med i dag.

Vanhanen tycker ändå inte att det finns någon återvändo. Det som har hänt har hänt och nu undrar han i stället varför ingenting händer i Östersundom.

Det som har hänt är att Helsingfors har försökt att planera området. Många olika skisser på hur Östersundom ska bebyggas har tröskats fram och tillbaka.

För miljömyndigheterna är lagstiftningen rena julafton för de kan stoppa precis vad de vill.― Roger Larsson, Östersundom

Problemet har alltid varit att Helsingfors har ritat hus och metrostationer för nära naturområden eller begränsat rörelsefriheten för djuren mellan Sibbo storskog och kusten.

Nu försöker man få igenom en slutgiltig version av Östersundoms generalplan, men allt tyder på att den kommer att kräva en runda i förvaltningsdomstolen innan den eventuellt vinner laga kraft.

Grön korridor över tomten

I planen har Helsingfors ritat in gröna korridorer så att djuren ska kunna röra sig genom framtidens Östersundom. I den senaste versionen av generalplanen har de här korridorerna breddats till djurens fördel.

Men alla är inte entusiastiska över mera grönområden. Roger Larsson har en industritomt i Östersundom och en grön korridor är nu planerad delvis på hans tomt.

Roger Larsson i Östersundom.
Roger Larsson har flera växthus på tomten som han investerat stora pengar i. Roger Larsson i Östersundom. Bild: Dennis Storhannus / Yle Östersundom

Den förra versionen av generalplanen passade Roger Larsson mycket bättre. Ett smalare grönområde skulle inte drabba honom lika hårt.

Han tycker att miljömyndigheterna har alltför stor rätt att besvära sig i planeringsfrågor.

- För dem är lagstiftningen rena julafton för de kan stoppa precis vad de vill. De skapar arbete åt sig själva. De mjölkar staten på pengar.

Roger Larssons protest-skylt.
Protest-skylt: Roger Larsson har tillverkat den här ironiska skylten där han tillspetsat ifrågasätter Helsingfors planer. Skylten pryder infarten till hans industritomt. Roger Larssons protest-skylt. Bild: Johan Gullmets / Yle Östersundom

Roger Larsson tycker att Helsingfors borde ha drivit igenom den förra versionen av generalplanen med hårdhandskarna i stället för att lyssna på de gröna protesterna. Han tycker att om man en gång valt den hårda linjen som började med annekteringen borde man ha fortsatt på samma väg.

- Man hade ett program och visioner, och då ska man köra igenom dem. Man ska vara logisk och konsekvent, man ska inte backa, säger han.

Biträdande borgmästaren i Helsingfors, Anni Sinnemäki (Gröna), säger att man övervägde att gå till regeringen för att få ett undantagstillstånd för några år sedan.

Anni Sinnemäki i stadshuset.
Anni Sinnemäki har ansvar över stadsmiljön i Helsingfors. Anni Sinnemäki i stadshuset. Bild: Dennis Storhannus / Yle Östersundom,Anni Sinnemäki

För att få igenom ett undantagstillstånd borde staden ha motiverat sin begäran med att det inte finns något annat alternativ än att köra över de gröna protesterna.

- Det skulle ha varit ganska svårt att argumentera för att vi inte har något alternativ. När man gör en generalplan har man ofta många alternativ.

Staden valde då att inte försöka utan i stället rita om planen och ta större hänsyn till naturen.

Varför tar det så lång tid?

Frågan kvarstår fortfarande: Varför tar det så lång tid?

Anni Sinnemäki framhåller att förutom planeringskriget kring grönområden så har tiderna ändrats. Tidigare ville barnfamiljer bo på landet och flyttade bort från Helsingfors. Östersundom skulle vara den snabba lösningen på det här.

Men med tiden har det här problemet försvunnit. Barnfamiljer flyttar inte längre bort från Helsingfors i jakt på småhus. I dag vill de bo bekvämt i höghus och så nära centrum som möjligt.

- Den här ändringen vad människorna föredrar har förstås också påverkat planeringen.

Förstår du att Sibboborna känner sig lurade?

- Jo, jag förstår det. Men det var ingen som för tio år sedan tänkte att det skulle gå på det här viset som det har gått.

Helsingfors har köpt mark för 130 miljoner euro

En annan sak som har hänt efter annekteringen är att Helsingfors har köpt upp mark i Östersundom. Oftast är det lättare för Helsingfors att själv äga marken där det i framtiden ska byggas enligt stadens regi.

Staden ägde en stor del av marken redan innan annekteringen men aktiverade sig efter gränsjusteringen.

Här nedan syns vilka fastigheter som staden ägde innan och vilka de har köpt under de senaste tio åren.

De första åren var köpen få men efter fem år gick det bättre.

I dag äger Helsingfors över 60 procent av all mark i Östersundom.

Vi har samlat in uppgifter om köpen från Lantmäteriverket och enligt vår sammanställning har de senaste tio årens köp kostat runt 130 miljoner euro.

Det är realistiskt att vi börjar bygga år 2030 så två år till är inte så farligt.― Mikko Aho, Helsingfors stad

På avdelningen för markanskaffning skapade de ett system för prissättningen av marken i Östersundom. Beroende av läge och typ så följer man i huvudsak en tabell för att vara konsekvent.

Priset på råmark steg i området efter annekteringen.

- Under Sibbotiden var det här inget område som man ville utveckla kraftigt och snabbt medan Helsingfors ville det, vilket betyder att förväntningarna steg. Prisnivån på egnahemshus i området steg inte men priset på obebyggd mark med förväntningar steg, säger Peter Haaparinne som är teamchef på enheten för markanskaffning på Helsingfors stad.

Dåligt pris för industritomten

Roger Larsson har fått ett bud på sin industritomt av Helsingfors stad. Budet är långt ifrån vad Larsson anser att den är värd. På området har han har byggnader på cirka en hektar.

- Enligt det anbud jag har fått värderar de byggnaderna till 0 euro. De betalar bara för marken. Då kan man fråga sig är det här rätt?

Peter Haaparinne medger att det kanske inte lönar sig för Larsson att godta stadens anbud på hans industritomt.

- Värdet på fastigheten är högre än vad vi kan betala. Om vi köper av honom så måste vi betala för hans verksamhet. Den verksamheten har ett sånt värde att priset per kvadratmeter blir så högt att det inte finns nåt värde för skattebetalarna i det.

Haaparinne säger att staden inte behöver äga allting.

- Det finns inget tvång i att staden måste äga allt som planeras utan man kan också som privatperson få sin mark planerad.

Kanske händer det något år … 2030?

De nuvarande planerna för Östersundom säger att år 2060 ska där bo mellan 80 000 och 100 000 invånare.

Planen för att bygga upp Östersundom bygger på en förutsättning om en ny metrolinje.

Staden tänker alltså inte börja bygga några hus förrän det finns ett beslut om att förlänga metrolinjen med fyra nya stationer genom Östersundom.

Kanske börjar man då bygga där år 2030.

Fyra nya metrostationer.
Metrolinjen genom Östersundom är tänkt att fortsätta från Mellungsbacka metrostation. Fyra nya metrostationer. Bild: Miro Johansson / Yle metro ,Östersundom

Tillbaka till Matti Vanhanen. Han förstår inte varför en metro nu behövs innan Helsingfors kan börja bygga hus i Östersundom.

- Jag förstår inte varför metron skulle byggas först. Vi kan använda bilar och bussar. Metro eller någon form av järnväg kan komma efter tio eller femtio år.

- Om vi en dag kan bygga metro är det bra men det kan bo människor där även utan metro. Majoriteten av finländarna bor i sådana områden.

Vi frågar chefen för stadsmiljön Mikko Aho om metron verkligen är ett måste.

- Då invånarna flyttar till nya områden måste de lära sig från första början att använda kollektivtrafik annars blir de vana vid egen bil och det är inte hållbart.

Mikko Aho på Helsingfors stad.
Mikko Aho säger att en förlängd metrolinje skulle hjälpa Helsingfors att nå utsläppsmålen i framtiden. Mikko Aho på Helsingfors stad. Bild: Johan Gullmets / Yle Östersundom

Med tanke på klimatförändringen och trycket på att minska koldioxidutsläpp säger Mikko Aho att metron är en hållbar lösning.

- Det är dyrt. Det tar 60 år att betala tillbaka investeringen men för invånarna skulle det vara bäst att ha metron där från första början.

På Helsingfors stad är man inte bekymrad fast det tar tio år till att planera innan man kan börja bygga i Östersundom. Enligt Mikko Aho är det inte heller något problem fast generalplanen också ska behandlas i förvaltningsdomstolen, och då fördröjs det hela ännu med några år.

- Vi talar om stadsdel för 80 000 nya invånare och det är realistiskt att vi börjar bygga år 2030 så två år till är inte så farligt.

Kommentarer