Hoppa till huvudinnehåll

Korsholmselever har i över tio år åkt till östra Finland för att berätta om finlandssvenskhet

Julia Latva-Pirilä,  Markus Korpela, Benjamin Kurtén och Rasmus Kupi i Korsholms Gymnasium.
Rasmus Kupi, Benjamin Kurtén, Markus Korpela och Julia Latva-Pirilä ska åka till Suomussalmi för att berätta om finlandssvenskhet på svenska dagen. Julia Latva-Pirilä, Markus Korpela, Benjamin Kurtén och Rasmus Kupi i Korsholms Gymnasium. Bild: Yle/Markus Bergfors Korsholms gymnasium,Suomussalmi,Svenska dagen

I östra Finland brukar svenskan lysa med sin frånvaro, men inte i kommunen Suomussalmi. Efter ett långt samarbete med Korsholms gymnasium skriver över hälften av Suomussalmis gymnasieelever svenska i studenten.

Det är ivriga gymnasieelever i Korsholm som ska åka iväg till östra Finland för att berätta om det svenska språket och kulturen på svenska dagen.

- Först ska vi berätta ganska allmänt om svenska dagen, men också andra finlandssvenska saker, som typiska slangord, vår dialekt och kanske finlandssvenska sportare, berättar en av eleverna, Julia Latva-Pirilä.

- Vi har också funderat på traditioner som villaavslutning och kräftskivor, fyller Rasmus Kupi i.

Markus Korpela tycker att det är viktigt att eleverna i Suomussalmi blir medvetna om det svenska språket i Finland och kulturen.

- Så det är viktigt att vi far dit och sprider vårt språk på ett positivt sätt, säger Korpela.

På våren kommer Suomussalmieleverna göra samma sak och komma till Korsholm för att berätta om finska språket på Mikael Agricola-dagen, alltså finska språkets dag.

Över tio år långt samarbete

Projektet får nu finansiering via Svenska Kulturfondens nyaste satsning – samarbete över språkgränsen.

Men samarbetet har pågått sedan 2005 mellan Korsholms gymnasium och gymnasiet i Suomussalmi. Turvis ordnas ett skärgårdsläger i Österbotten och ett vandrings- eller paddlingsläger i Suomussalmi.

Ofta är det så att när man inte vet någonting så har man förbenade inställningar och attityder, men ju mer man vet desto mer börjar man tänka annorlunda och mer positivt.

Det är Terho Jalkanen, lektor i finska i Korsholms gymnasium, som tillsammans med en lektor i Suomussalmi startade samarbetet.

Det hela började med gemensamt intresse för vandring.

- Vi började med vandringarna redan 1998, och efter att ha traskat där i skogarna i många års tid hörde jag om en annan lärare som gör samma sak med sina elever, berättar Jalkanen.

Den andra läraren var Heikki Nilkku från Suomussalmi, som också råkade ha österbottniska rötter och en syster i Smedsby. Efter några diskussioner slog de slag i saken och inledde samarbete.

- Det har gett ganska fina resultat. Med tanke på inställningar till både finska och svenska. I Suomussalmi har det blivit något slags positivt intresse och rent av en nyfikenhet på svenska och svenskheten – och framför allt till tvåspråkigheten i Österbotten.

Paddlingsläger i Suomussalmi 2014.
Korsholmseleverna brukar bland annat åka på ett paddlingsläger till Suomussalmi. Paddlingsläger i Suomussalmi 2014. Bild: Korsholms gymnasium. Korsholms gymnasium,Suomussalmi

Över hälften skriver svenska i studenten

Det finns även konkreta resultat av samarbetet, eftersom över hälften av abiturienterna i Suomussalmi väljer att skriva svenska språket i studentexamen.

Vilket är iögonfallande för en kommun i östra Finland i en tid närallt färre finskspråkiga abiturienter väljer att skriva svenska. (länk)

I Kajana, som är en ganska stor stad, är det bara en handfull som skriver svenska i studentskrivningarna, säger Jalkanen.

Samarbetet har också påverkat attityderna i Korsholm.

- Samma sak kan jag säga om finska språket här i Korsholm. Under de senaste 10 åren har inställningen blivit mycket bättre än de var under början av 80-talet, säger Jalkanen.

”Vi är lika fast vi har olika språk”

Det kan finnas en del fördomar när eleverna från de två skolorna möts, berättar Korpela och Kupi som tidigare besökt Suomussalmi.

- På paddlingsresan märkte man nog att de hade fel syn på finlandssvenska ungdomar, de förväntade sig inte att vi skulle vara som vi är. Men inte skulle jag säga de har fördomar i så hög grad, men finlandssvenska bättrefolket kanske, säger Korpela.

- De säger inte direkt ut sina fördomar, men när man försöker fråga lite så kommer det fram hur de egentligen tänker. Det är de här stereotyperna, men jag tycker det är bra att man talar om dem också, så att vi inte bara sitter här och så sitter de där, tycker Kupi.

Här finns också landsbygd, jordbruk och liknande. Vi är lika fast vi har olika språk.

Benjamin Kurtén åker för första gången till Suomussalmi och han tror inte att Korsholm och Suomussalmi är så olika kommuner egentligen.

- Här finns också landsbygd, jordbruk och liknande. Vi är lika fast vi har olika språk, säger Kurtén.

Elever från Suomussalmi och Korsholm fick bekanta sig med sjöbevakningen på Vallgrund.
Suomussalmieleverna besöker Korsholm för att åka på skärgårdsläger. Elever från Suomussalmi och Korsholm fick bekanta sig med sjöbevakningen på Vallgrund. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Suomussalmi,Korsholm,elever,gymnasieelever

Jalkanen har under alla år inte upplevt att fördomarna varit något större problem bland eleverna.

- Ungdomar är ganska öppna och spontana jämfört med en del gamla gamyler som lever i sina löpgravar. Och skulle de ha några attityder och föreställningar är det ganska lätt att diskutera dem också.

- Ofta är det så att när man inte vet någonting så har man förbenade inställningar och attityder, men ju mer man vet desto mer börjar man tänka annorlunda och mer positivt, säger Jalkanen.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten