Hoppa till huvudinnehåll

Nya Kaledonien röstade mot självständighet från Frankrike

Kvinna lämnar sin valsedel i Noumea i Nya Kaledonien
Valdeltagandet var mycket högt under valdagen i huvudstaden Nouméa. Kvinna lämnar sin valsedel i Noumea i Nya Kaledonien Bild: AFP / Lehtikuva Nya Kaledonien,Nouméa

En klar majoritet av invånarna i ögruppen Nya Kaledonien röstade mot självständighet i söndagens folkomröstning.

Nästan 60 procent av väljarna röstade mot att ögruppen lösgör sig från moderlandet Frankrike.

Resultatet var väntat eftersom opinionsmätningar hela tiden har visat en klar majoritet för nej-sidan.

Hela slaget är ändå inte förlorat för separatisterna som domineras av ursprungsbefolkningen kanakerna.

Enligt ett fredsavtal från år 1998 är det ännu möjligt att arrangera två nya omröstningar om självständighet före år 2022.

President Emmanuel Macron var givetvis nöjd och han sade sig vara oerhört stolt över att öborna ville stanna kvar i Frankrike.

- Jag måste uttrycka min oerhörda stolthet över att vi har tagit detta historiska steg tillsammans. Jag vill också uttrycka min stolthet som statsöverhuvud att en majoritet har valt Frankrike; det är ett tecken på förtroende för den franska republiken, dess framtid och värden, sa Macron i ett tal till nationen när resultatet stod klart.

Frankrike skulle vara mindre vackert utan Nya Kaledonien― Emmanuel Macron

Nya Kaledonien, med 270 000 invånare, ligger i sydvästra Stilla havet och hör till Frankrike men har vidsträckt självstyre.

Ögruppen har en unik ställning som ett mellanting mellan en självständig stat och ett normalt franskt utomeuropeiskt departement.

Omkring 40 procent av invånarna hör till ursprungsbefolkningen, kanaker. Cirka en fjärdedel är av europeiskt ursprung, och resten härstammar från andra länder i Asien eller Stilla havet.

Kanakiska separatister har länge drivit på självständighet. Frågan väckte heta känslor och valdeltagandet var rekordhögt.

Över 73 procent av de röstberättigade hade redan röstat ett par timmar innan vallokalerna stängdes.

Pojke med flagga som stöder självständighet i Nya Kaledonien
En pojke med den kanakiska separatistflaggan Pojke med flagga som stöder självständighet i Nya Kaledonien Bild: AFP / Lehtikuva Nya Kaledonien,självständighetsrörelse

Spänningar mellan folkgrupper

Trots att resultatet var väntat så befaras det öka spänningarna mellan kanaker och andra, pro-franska folkgrupper.

Spänningarna utlöste på 1980-talet våldsamheter mellan kanaker och inflyttade. Över 70 människor dödades i konflikten, som slutade i ett fredsavtal år 1998.

I fredsavtalet ingick också beslutet om en folkomröstning om självständighet.

Kanakerna som driver på självständighet vill kalla ögruppen för Kanaky, och bryta banden till Frankrike som ligger 18 000 kilometer från Nya Kaledonien.

Nya Kaledonien
Nya Kaledonien Bild: Google Australien,kartor,Nya Kaledonien

Kanakerna lider av hög arbetslöshet och undermåliga bostäder. Många unga avslutar aldrig skolan vilket bland annat har lett till och stor ungdomsbrottslighet.

- I Nouméa får folk lön, men i stammarna förtjänar ingen lön eller någon som helst penninginkomst, klagar kanakaktivisten Elie Poigoune.

- Det här är en fin dag för oss. Min far och min farfar kämpade för detta land och i dag är det min chans att kämpa i en vallokal, jublade kanaken Patrick Watrone, då han röstade i huvudstaden Noumea.

- Vi unga kanaker har inga jobb. Om det är vi själva som får styra vårt land, så kommer vi att få mer chanser, sade Watrone.

Över 60 procent motsätter sig

Många som röstade nej, understryker att ögruppen får 1,3 miljarder euro årligen av Frankrike och att man inte klarar sig utan moderlandet.

- Jag tror inte att vi har alla de resurser som behövs för att gå vår egen väg, säger den 62-årige pensionären Marc Gnipate som röstade nej.

Nya Kaledonien har stor strategisk och militär betydelse för Frankrike som bland annat har en flottbas på öarna
Nya Kaledonien har stor strategisk och militär betydelse för Frankrike som bland annat har en flottbas på öarna Nya Kaledonien har stor strategisk och militär betydelse för Frankrike som bland annat har en flottbas på öarna Bild: [ims:39-44066659fcd957dbbd0;Nya Nya Kaledonien,Nouméa

Öarna har stor ekonomisk och strategisk betydelse för Frankrike som lade ögruppen under sig år 1853.

Nya Kaledonien användes i början som en fångkoloni, men numera står ögruppen för en fjärdedel av världens nickelfyndigheter.

President Emmanuel Macron har noga undvikit att blanda sig i folkomröstningskampanjen, men han konstaterade under ett besök i Nya Kaledonien i maj,att " Frankrike skulle vara mindre vackert utan ögruppen."

Nya Kaledonien
Nya Kaledonien ligger i Melanesien i sydvästra Stilla havet Nya Kaledonien Bild: Mostphotos Nya Kaledonien,öar,hav,landskap

Kinas inflytande ökar i Stilla havet

Macron har också uttryckt sin oro över Kinas ökande inflytande i regionen. Peking har bland annat satsat stora resurser på Vanuatu, en ögrupp som bröt sig ut ur Frankrike och Storbritannien år 1980.

Enligt australiska uppskattningar har Kina bistått olika öar i Stilla havet med miljarder dollar sedan år 2006.

Macron anklagade USA för att vända ryggen mot Stilla havet samtidigt "som Kina bygger upp sin hegemoni, steg för steg."

Macron befarar att ett självständigt Nya Kaledonien skulle vända sig till Kina som därigenom skulle få ett nytt fotfäste i området.

Australien har inte tagit officiellt ställning i frågan men det är uppenbart att den konservativa regeringen i Australien är nöjd med att Nya Kaledonien förblir franskt.

- Det har varit lyckosamt för oss att ha en västerländsk allierad med stora resurser i regionen, särskilt under en tid med många geostrategiska förändringar och nya spelare som Kina, säger Australiens förre generalkonsul Denise Fisher.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes