Hoppa till huvudinnehåll

Öppna dörren och prata med varandra - du kan göra mycket för att någon inte ska känna sig ensam

dricker kaffe
Det går att göra något åt ensamhet, om man gör det tillsammans. dricker kaffe kaffe,vänskap,Träff

En känsla av ensamhet har alltid funnits hos människan, men i dag talar vi mera om det, säger diakon Sonja Knuts-Söderlund. Vi knackar inte längre på en bekant dörr för att dricka en kopp kaffe. Om vi gjorde det skulle någon kanske inte känna sig så ensam.

Äldre bor allt längre hemma i dag. De är en stor riskgrupp med tanke på ensamhet, säger Sonja Knuts-Söderlund som är diakon i Karis-Pojo svenska församling.

- Men många trivs också i sina hem och känner sig inte ensamma.

Sonja Knuts-Söderlund.
Diakon Sonja Knuts-Söderlund. Sonja Knuts-Söderlund. Bild: Marica Hildén / Yle Ekenäs,Raseborg,Västnyland,sonja knuts-söderlund

Var tionde finländare uppger att de känner sig ensamma. Det visar undersökningar av Institutet för hälsa och välfärd (THL), Helsingfors universitet, Åbo universitet och Arbetshälsoinstitutet. Informationen baserar sig på material från brittiska Biobank.

Det här innebär att 400 000 personer som känner sig ensamma. De allra ensammaste är 20 till 29-åringarna, följt av dem som är över 70 år.

Orsaken är troligtvis att de unga vuxna rör på sig både geografiskt och socialt. De äldre förlorar å sin sida sina sociala kontakter.

Ensamhet är en individuell känsla

Nästan en halv miljon finländare är alltså ensamma.

Det är mycket, säger Sonja Knuts-Söderlund som pratade om ensamhet i Yle Vegas förmiddagsprogram tillsammans med programvärd Gunilla Ginström.

Det sägs att äldre mår bra av att bo i sina egna hem så länge som möjligt, men det är då ensamheten kommer fram. De stora ålderdomshemmen borde finnas kvar, där skulle man ha sällskap av varandra. Samhället har gjort en stor tabbe och borde ändra tankesätt― Anne ringde till Gunilla Ginström i direktsändning

Knuts-Söderlund konstaterar att ensamhet är en individuell känsla.

- En del berättar om det, men många gör det inte. Många lider av ensamhet och det kan leda till en känsla av skam.

Skammen uppstår då man känner att man inte uppnår samma saker som andra, till exempel att ha många vänner.

- Man föreställer sig hur livet borde vara och att alla andra har det så. I verkligheten kan det vara annorlunda.

Jag tror att ensamheten är sådan som vi själva gör den till. Folk undrar hur de ska få tiden att gå, jag undrar hur jag ska få dagen att räcka till― Tuva ringde till Gunilla Ginström i direktsändning

Sonja Knuts-Söderlund konstarerar att många jobbar frivilligt för att äldre inte ska känna sig ensamma. Arbetslösa i rehabiliterande arbetsverksamhet kan vara verksamma i församlingar som till exempel besöksvänner.

"Sociala medier är en stor bov"

Men även yngre känner sig ensamma, trots att det till exempel finns sociala medier där du kan ha kontakt med många människor.

Sonja Knuts-Söderlund tror att problemet är att sociala medier målar upp en bild av hur livet borde vara.

- Sociala medier är en stor bov då det gäller ensamhetskänslor bland dem som har en tendens att bli ensamma. Sociala medier understryker ensamheten.

Samtidigt kan man hålla kontakt med andra människor, vilket kan bidra till att ensamheten kan hållas under kontroll, säger Knuts-Söderlund.

- På sociala medier kan man hitta grupper med människor i samma situation och få stöd av dem.

Sociala medier är bra för att knyta kontakter, men de är inte ersättande. Sociala kontakter är viktigare. Jag är synskadad och ensamheten är hög hos synskadade, vi kan till exempel inte ta del av Instagram. Det är mera alarmerande att unga är ensamma. Jag tror att tanken om den ideala människan är en orsak: du blir ensam om du inte följer givna normer― Sune ringde till Gunilla Ginström i direktsändning

Sonja Knuts-Söderlund föreslår också att vi ska hälsa på varandra för att minska känslan av ensamhet.

- Öppna dörren för någon i butiken, prata med varandra. Det är enkla saker som gör att det känns trevligt och skapar en känsla av mindre ensamhet för någon annan.

Jag har bott ensam sedan mammas död för 18 år sedan. Det har varit svårt, men jag har ändå klarat det. Jag går i kyrkan, församlingens diakonissor är fantastiska och jag har varit kyrkvärd. I det stora hela är jag nöjd och jag har vänner som jag kan prata med― Elisabeth ringde till Gunilla Ginström i direktsändning

Vi genomgår många förändringar i livet och varje skede för med sig en risk för ensamhet, säger Sonja Knuts-Söderlund.

- Risken att känna sig ensam är större ju flera förändringar som sker på en gång.

Det kan leda till att i synnerhet unga känner sig ensamma. De är i en ålder då de flyttar hemifrån, genomgår en frigörelseprocess, ska klara sig själva och lämnar gamla vänner bakom sig.

- Det är förändringstider som är riskfyllda.

Väntutorer behövs i skolorna

Studerandekåren Novium vid yrkeshögskolan Novia utbildar väntutorer som ska se till att förstaårsstuderandena får en bra start på sina studier.

Julia Dahlkvist är tutorsekreterare och har märkt att väntutorerna behövs.

- Utvärderingarna visar att väntutorerna skapar bra gruppanda och att man kanske inte skulle ha fått lika många vänner utan träffarna som ordnas.

Julia Dahlkvist.
Julia Dahlkvist, tutorsekreterare för studerandekåren Novium. Julia Dahlkvist. Bild: Privat Vasa,Österbotten,julia dahlkvist

Julia Dahlkvist upplever inte att det finns ett stort problem med ensamhet inom yrkeshögskolan Novia.

Josefina Linnokari har inte heller upplevt att det finns de som känner sig ensamma i Novia. Hon är väntutor för agrologstuderandena i yrkeshögskolan Novia i Ekenäs.

Linnokari var rädd för att bli ensam då hon började studera, trots att Novia finns på hemorten.

- Det var bra att det fanns en tutor som tog hand om oss. Jag tror inte att vi i klassen skulle ha träffats utan en tutor, men jag fick vänner tack vare träffarna.

Josefina Linnokari.
Josefina Linnokari är väntutor för agrologstuderande i yrkeshogskolan Novia. Josefina Linnokari. Bild: Marica Hildén / Yle Ekenäs,Raseborg,Västnyland,josefina linnokari

Julia Dahlkvist ger tips på vad man kan göra då man kommer till en ny studieort:

- Var öppen för att få nya vänner. Våga prata, våga vara den som först tar kontakt.



Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland