Hoppa till huvudinnehåll

Varför växer De gröna i Tyskland då Miljöpartiet backar i Sverige? Det handlar om trovärdighet, säger grön opinionsbildare i Bryssel

Markus Drake (De gröna), kandiderar i riksdagsvalet 2015 i Nyland
Markus Drake (De gröna), kandiderar i riksdagsvalet 2015 i Nyland markus drake

De gröna har medvind på många håll i Europa. Under de senaste veckorna har gröna partier gått framåt i det belgiska kommunalvalet och i parlamentsvalet i Luxemburg.
I Tyskland segrade De gröna stort i delstatsvalen Bayern och Hessen.

Bryssel

Enligt Markus Drake som är grön partiaktiv i Bryssel visar valframgångarna på att allt fler ser gröna partier som ett ett trovärdigt alternativ när det verkligen kommer till kritan.

- Dels så skulle jag säga att vi gröna har lärt oss hur man gör effektiva kampanjer som också appellerar till väljarna då de andra partierna börjar komma med sina egna budskap.

Kännetecknande för de gröna partierna är att de ofta är populära mellan valrörelserna men att stödet inte alltid realiseras i det egentliga valresultatet.

- Det har ofta varit så att de gröna når sin topp mellan valen, när andra kommer igång med sina kampanjer så krymper vårt stöd.

- Skillnaden är att det här inte har hänt. Vi har nått ut till dem som kan tänkas rösta på oss och kommit med klara budskap och alternativ.

Varför backar Miljöpartiet?

Samtidigt är variationerna mellan de europeiska länderna stora. I många östliga EU-länder är stödet för gröna partier marginellt.

Hoppa över Twitterpostning

I Sverige backade Miljöpartiet rejält i det senaste riksdagsvalet efter ha delat regeringsansvaret med Socialdemokraterna.

- En första regeringsperiod är aldrig lätt för något parti, säger Drake.

- Det finns barnsjukdomar som kommer första gången som man har ett ministerium och första gången man tvingas gå igenom pressen som hänger ihop med en regeringsposition.

Aldrig lätt med regeringsansvar

Processen är bekant för De gröna i Finland som fick sin sin första minister i mitten av 90-talet. Då blev Pekka Haavisto utsedd till minister som första grön i ett västeuropeiskt land.

För många andra europeiska partier är regeringsansvaret fortfarande ett perspektiv som väntar på att realiseras.

- De beslut man tvingas göra är de samma i Finland, som i Sverige och på övriga håll i Europa.

- Visst, det har varit jobbigt och ibland har vi (de finländska gröna) gått ut halvvägs när vi har upplevt att regeringen gått åt fel hål och det har också varit smärtsamt, men vi lär oss av det.

På motsvarande sätt måste Miljöpartiet i Sverige ta ställning till hur man ser på möjligheten att medverka i kommande regeringar.

- Jag hoppas att Miljöpartiet kan återhämta sig. Jag tror att det är möjligt att också i den här positionen gå in i en framtida regering eller att söka efter sin oppositionsroll, säger Drake.

Viktigt att jämka förväntningar och politiska realiteter

En given förklaring till Miljöpartiets kräftgång är att det var regeringsansvaret som tyngde ned partiet. Det finns ändå ingen lagbundenhet som säger att de gröna krymper i regeringsställning, påpekar Drake.

Han lyfter fram den tyska delstaten Hessen där De gröna gick segrande ur valrörelsen, trots delat ansvar med Kristdemokratiska CDU under den föregående regeringsperioden.

Hoppa över Twitterpostning

- Ibland gör man svåra koalitionsbeslut. Oftast hänger det ändå på trovärdigheten, att man kan se väljarna i ögonen och stå bakom det man uppnått. Det här har också att göra med de förväntningar som ställs på en.

Resultatet i tyska delstatsvalet har tolkats som en missnöjesyttring mot Angela Merkel och hennes regering. Är det så enkelt?

- Nej, de gröna har gjort trovärdig politik på regeringsnivå i Tyskland regering. Där finns de gröna med i olika regeringskonstellationer, tillsammans med centerhögern, tillsammans med sossarna, tillsammans med vänstern och de liberala.

- När man frågade väljarna i Hessen om vilket parti de helst vill se regering så var svaret de gröna. Man såg gröna som en stabil aktör som går att lita på.

Om De gröna partierna vill fortsätta växa i Europa så gäller det att hitta en balans mellan förhoppningar, löften och de svåra kompromisser som hänger ihop med ett växande politiskt inflytande, säger Drake.

- Men det är aldrig lätta frågor, tillägger han.

Grön opinionsbildare med Brysselperspektiv

Finlandssvenska Markus Drake har en utmärkt utkikspost då det gäller gröna partier i Europa.

Han bor sedan flera år tillbaka i Bryssel där han tidigare bland annat fungerat som generalsekreterare för Europeiska Gröna Unga.

Drake är gift med Ska Keller som är tysk EU-parlamentariker och med i den gröna gruppen i Europaparlamentet. Tillvaron i Bryssel kretsar med andra ord till stor del kring politik.

Sedan 2017 är Drake ordförande för De gröna i Bryssel – en förening som erbjuder finländska gröna en plattform för politisk diskussion.

De grönas ordförandebekymmer har varit ett givet samtalsämne under de senaste dagarna också i Bryssel. Beskedet om att Pekka Haavisto vill leda partiet tills den följande partikongressen kom som en lättnade för Drake.

- Det är inte en tacksam uppgift att på kort varsel axla ett partis valarbete. Men det finns en otrolig bas i De gröna, vi finns närvarande på många nya ställen och vi nöjer oss inte med att följa med från sidan då då andra fattar besluten.

Partiordförandeval kan vara upprivande processer. Nu blir det det andra ordförandevalet för De gröna inom loppet av drygt ett år. Kommer det här att lämna spår?

- Jag tror att vi kommer att sluta upp bakom en nya ordförande, att det kommer att finnas en enighet.

- Enligt vad jag har hört från ledande politiker så har den här processen inte varit upprivande utan tvingat till en viss självrannsakan som har lett till en bättre situation, säger Drake.

Intervjun med Markus Drake gjordes torsdagen den 1 november, före valet av Pekka Haavisto. Markus Drake är partistyrelsemedlem i De gröna i Finland.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes