Hoppa till huvudinnehåll

Oro över säkerheten vid synagogan i Helsingfors: "Statens uppgift att hålla oss trygga och säkra"

Man i judiska församlingen
Yaron Nadbornik är ordförande för judiska församlingen i Helsingfors. Man i judiska församlingen Judiska församlingen i Helsingfors,yaron nadbornik

Den dödliga terrorattacken i Pittsburgh i USA har ökat oron inom den judiska församlingen i Helsingfors.

Hotbilden mot judiska församlingar har ökat också i Finland på 2010-talet efter många antisemitiska attacker i Europa och Norden. Vid synagogan i Helsingfors är säkerhetsarrangemangen påtagliga.

Församlingens ordförande Yaron Nadbornik hoppas få hjälp av staten med att täcka kostnaderna.

Den judiska synagogan har stått i centrala Helsingfors i mer än hundra år men har knappast någonsin varit så noggrant övervakad som idag.

Polisen patrullerar nästan dygnet runt på gatan utanför, en väktare granskar varje besökare och församlingens och skolans lokaler skyddas med specialportar och säkerhetsdörrar.

Orsaken är ett ökat hot mot säkerheten.

Vi vill ha ordentliga säkerhetsarrangemang, för då blir vi ett svårt mål för folk med negativa tankar― Yaron Nadbornik

- Vi kan inte ha våra faciliteter öppna för allmänheten, det är en alltför stor säkerhetsrisk, säger Yaron Nadbornik, ordförande för den judiska församlingen.

- Om man tittar på Pittsburgh till exempel, där den dödliga terrorattacken ägde rum i oktober, så hade de inga vakter och ingen säkerhetsinfrastruktur.

- Därför vill vi ha ordentliga säkerhetsarrangemang, för då blir vi ett svårt mål för folk med negativa tankar, säger Nadbornik.

"Staten borde ta ett större ansvar"

Efter att de antisemitiska terrorattackerna började krypa allt närmare Norden och Finland kom också rädslan för en eventuell attack i Helsingfors.

Vid årsskiftet 2014-15 började man vid den judiska församlingen satsa massivt på säkerheten i lokalerna.

Inom statsförvaltningen upptäckte man också ett ökat hot mot judiska byggnader.

Efter terrorattacken mot en synagoga i Köpenhamn år 2015 beviljade staten 100 000 euro till den judiska församlingen i Helsingfors för säkerhetsarrangemang.

Enligt Nadbornik täckte det hälften av säkerhetsbudgeten.

Synagogan i Helsingfors
Helsingfors synagoga. Synagogan i Helsingfors Bild: Yle helsingfors synagoga

Idag är hotbilden kvar och säkerhetsarrangemangen lika viktiga som för tre år sedan.

Ändå är det församlingsmedlemmarna själva som står för säkerhetskostnaderna, berättar Nadbornik.

- Det betyder 200 euro varje år per varje medlem, från bebis till morfar, och då har du inte ännu fått något mervärde för din medlemsavgift.

- Med hjälp av donationer så kan vi täcka en del av det, berättar Nadbornik.

Han anser ändå att det är fel att församlingsmedlemmarna ska stå för säkerhetsarrangemang som beror på ett terrorhot som riktas mot en minoritet i vårt land. Staten borde ta ett större ansvar, tycker han.

- Så länge det finns en ökad hotbild mot judarna i Finland och Norra Europa så anser jag att kostnaderna för säkerheten borde komma från staten.

- Det är statens uppgift att hålla oss alla trygga och säkra, säger Nadbornik och tillägger att samma regel också bör gälla andra samfund med ökad hotbild.

Ministeriet ger poliser, inte väktare

Vid inrikesministeriet finns en förståelse för frustrationen inom judiska församlingen.

Tarja Mankkinen, utvecklingschef på polisavdelningen vid inrikesministeriet berättar att hon har diskuterat frågan i flera omgångar.

- De judiska församlingsmedlemmarna betalar nu ett pris för något som de egentligen inte själva har del i, nämligen en globalt förändrad hotbild mot judar, säger Mankkinen.

Inrikesministeriet erbjuder sin hjälp i form av polispatruller som patrullerar nästan dygnet runt i närheten.

Men de kostnader, som uppkommer av att till exempel ha en väktare på plats varje dag, vill man inte ta på sig.

- Grundregeln är att skolor, kyrkor, bönehus och motsvarande organisationer själva står för sina väktarkostnader. Riksdagen är ett undantag som statlig institution, säger Mankkinen från inrikesministeriet.

De judiska församlingsmedlemmarna betalar nu ett pris för något som de egentligen inte själva har del i, nämligen en globalt förändrad hotbild mot judar― Tarja Mankkinen

På inrikesministeriet gör man som bäst en kartläggning av hotbilder mot olika religiösa samfund och hurdana åtgärder som krävs av staten för att bemöta dem.

Bland annat har också de muslimska samfunden upplevt ett ökat säkerhetshot.

Mankkinen nämner som ett alternativ att man kunde inkludera stöd för säkerhetsarrangemangen i den finansiering som undervisnings- och kulturministeriet årligen delar ut till religiösa samfund.

"Agera i tid"

I den judiska församlingen i Helsingfors önskar Yaron Nadbornik nu att staten ska vara vaken och agera innan det är för sent.

Han hoppas att man i Finland kan gå en annan väg än i resten av Norden, där staten vaknat upp och börjat delta i säkerhetsarrangemangen först efter en direkt antisemitisk attack.

- År 2006 sköt man på väggen i Oslo synagoga, 2015 dödades en vakt utanför Köpenhamns synagoga, 2017 brandbombades Malmös judiska församlings begravningskapell och synagogan i Göteborg.

- Måste det verkligen hända något sådant innan någon vaknar? frågar Nadbornik.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes