Hoppa till huvudinnehåll

Kimitoön beroende av sina statsandelar: "Det kostar mera för en tvåspråkig kommun att ha skolor på både finska och svenska"

Vägskylt med texten Kimitoön Kemiönsaari samt Kimitoöns kommunvapen.
Kimitoön får mest statsandelar i Egentliga Finland. Vägskylt med texten Kimitoön Kemiönsaari samt Kimitoöns kommunvapen. Bild: Yle/Monica Forssell Kimitoön (kommun),skyltar,Vägskyltar

Nådendal är den kommun i Egentliga Finland där statsandelarna utgjorde den minsta delen av kommunens totala inkomster. Kimitoön är raka motsatsen.

Som en tvåspråkig skärgårdskommun är Kimitoön beroende av statsandelarna som utgör hälften av kommunens inkomster.

Kimitoön fick ifjol 3 260 euro per invånare i statsandelar.

Det är nästan fyra gånger mer än i Nådendal och S:t Karins och mest i hela landskapet.

Nådendals hamn och klosterkyrka.
Nådendal. Nådendals hamn och klosterkyrka. Bild: YLE/Marit Lindqvist Nådendal,Nådendals kyrka,Nådendals kloster

- Vi har fått mycket statsandelar, men om vi jämför inom kommunen så var 2017 inte ett så bra år då det kommer till statsandelar, säger Daniela Sundberg, tillfällig förvaltningschef på Kimitoöns kommun.

Enligt Sundberg hade Kimitoön sina bästa år mellan 2011-2013, även om kommunen får mer statsandelar nu.

- 2016 fick vi också mer än ifjol och nu minskar statsandelarna för vår del fram över, säger Sundberg.

- Vi får ju också tillägg för vår tvåspråkighet och utöver det är vi en total skärgårdskommun. Det betyder att vi får ett skärgårdstillägg på 2,6 miljoner euro, eller 370 euro per invånare, per år, säger Sundberg.

Kimitoön har den högsta totalinkomsten i Egentliga Finland

Även om Kimitoön får över 1000 euro mindre i skatteinkomster per invånare än Nådendal, bidrar statsandelarna till att Kimitoön har den högsta totalinkomsten i hela landskapet.

- Om vi jämför oss med resten av Egentliga Finland så har vi ju nog högre kostnader överlag.

Dragsfjärdsvägen i Kimitoön.
Dragsfjärdsvägen i Kimitoön. Bild: Yle/Peter Petrelius Vägskyltar,Nordanå,Kimitoön (kommun),Dalsbruk,Dragsfjärd,Kimito,Väg183

- Det kostar mera för en tvåspråkig kommun att ha skolor på både finska och svenska. Att vi är en skärgårdskommun innebär också långa avstånd och en utspridd organisation med verksamhet på många håll. Allt det här påverkar statsandelarna, säger Sundberg.

Vi borde kunna skapa mera arbetsplatser på ön

Under Kimitoöns första nio år har ekonomin varit bra och enligt Sundberg är det till stor del tack vare statsandelarna.

- Vi har haft nio år av överskott, men vi är beroende av statsandelarna. Som det nu ser ut kommer de att sjunka. Om man jämför statsandelarna för 2019 med 2016 så får vi två miljoner euro mindre, säger Sundberg.

- Det här borde vi göra någonting åt. Våra driftskostnader är fortfarande på samma nivå, kanske till och med ökar.

Daniela Sundberg är tillfällig förvaltningschef på Kimitoöns kommun.
Daniela Sundberg. Daniela Sundberg är tillfällig förvaltningschef på Kimitoöns kommun. Bild: Daniela Sundberg Kimitoön,ekonomi,Förvaltningschef,daniela sundberg

Enligt Sundberg är Kimitoöns skatteutveckling inte positiv och kommunen är väldigt beroende av sin arbetsföra befolkning.

- Vi borde kunna skapa mera arbetsplatser på ön för att få mera skatteintäkter och minskningen av statsandelarna borde synas i vår drift. Nu inför 2019 och ekonomiplaneperioden så budgeterar vi nog underskott, säger Sundberg.

En höjning av skatteprocenten skulle vara det lättaste sättet att höja inkomsterna, men enligt Sundberg skulle det inte vara en långsiktig lösning.

Kommunerna i Egentliga Finland får mer skatt än statsandelar

I Egentliga Finland är Nådendal i topp då det kommer till skatteinkomster per invånare. Då det kommer till statsandelar hittas kommunen på sista plats i landskapet. Liknande mönster kan man se i S:t Karins.

I hela landet är statsandelarnas andel av kommunernas budget cirka 40 procent. I Egentliga Finland ligger medeltalet omkring 33 procent.

Ingen av kommunerna i landskapet får mer pengar av staten än de får i skatt av sina egna invånare och företag.

Målet med statsandelssystemet är att kommunerna ska ha likvärdiga möjligheter att erbjuda den lagstadgade kommunala servicen.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland