Hoppa till huvudinnehåll

Nu ska vardagssvenskan lyftas fram på ÅUCS: "Varför talar vi engelska när vi kan prata svenska?"

Sjukhusbädd.
Sjukhusbädd. Bild: Yle/Lotta Sundström neutral sjukhusbild

Det är rätt tid nu, säger Wiveka Kauppila, som är tillförordnad förvaltningsöverskötare vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Nu ska svenskan in i vardagen vid Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS).

Wiveka Kauppila berättar att det är oerhört viktigt att svenskan har en plats på sjukhuset.

– Vi är lagstadgade att använda svenska, så det är oerhört viktigt för oss att vi kan ge ett brett och bra utbud på svenska inom specialsjukvården.

Jag kom hit 1980 och när jag blickar tillbaka, så ser jag att en stor attitydförändring har skett. Det finns en vilja nu. Den där tvångssvenskan har försvunnit.

Viljan att färbättra den svenskspråkiga servicen ledde till Hallå!-projektet

Det var tidigare i höst som Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt meddelade att de vill förbättra den svenskspråkiga servicen.

Resultatet blev projektet "Hallå! Jag praktiserar på svenska", som nu också fått ett bidrag på 100 000 euro av Svenska Kulturfonden.

Svenska och finska ordböcker.
Vi måste kunna ge svensk vård, dygnet runt, säger Kauppila. Svenska och finska ordböcker. ordböcker

Projektet är treårigt och samarbetar med alla parter i hälsocampuset i Åbo: universiteten, yrkeshögskolorna och företagen.

Därtill är Ålands hälso- och sjukvård en samarbetspartner för sjukvårdsdistriktets arbetsrotation.

Utmaning att ge vård på svenska dygnet runt

Kauppila säger att det mest utmanande är att kunna ge kvalitativ vård på svenska dygnet runt på alla avdelningar i sjukhuset.

Utmaningarna varierar också stort mellan olika ansvarsområden.

– Det finns vissa som är utmärkta, som får 10 plus. De har rätt attityd och kan verkligen bemöta patienterna på en hög nivå på svenska. Men sedan finns det områden som är ganska svaga, och det här är en utmaning för oss, att kunna på ett brett område ge vård också på svenska.

"Attityderna har förändrats till svenskan"

Kauppila är positiv. Hon säger att inställningen till det svenska språket har ändrats mycket genom åren.

– Jag kom hit 1980 och när jag blickar tillbaka, så ser jag att en stor attitydförändring har skett. Det finns en vilja nu. Den där tvångssvenskan har försvunnit. Därför är det här projektet så passligt. Det kommer just nu när det finns en vilja att kunna lära sig prata svenska.

wiveka kauppla leende mot kameran iklädd brun jacka mot en grå bakgrund.
Kauppila säger att hon själv också har svårt att använda sitt modersmål, svenska, på sjukhuset, då hon också kan finska. wiveka kauppla leende mot kameran iklädd brun jacka mot en grå bakgrund. Bild: Yle/Jasmine Nedergård Åbo universitetscentralsjukhus,wiveka kauppila

Svårt att hålla sig till det svenska som tvåspråkig

Det största problemet som just nu finns på sjukhuset gällande svenskan är att den inte finns i vardagen, säger Kauppila.

– Det är inte en vana för oss att använda svenskan (som tvåspråkiga, red. anm). Så nu försöker vi utmana alla som kan svenska att tala svenska, också patienterna, så att den kan användas mera i vardagen.

Kauppila upplever att det är svårt att komma ihåg att prata svenska.

– Om jag ser mig själv i spegeln, så det är mycket lättare att byta om till finska. Man tänker att man gör den andra mycket mera bekväm.

Siktar så högt som det bara går

Meningen är inte att alla måste kunna prata svenska perfekt, säger Kauppila. Hon efterlyser också tvåspråkigare attitydförändringar.

– Jag är själv gift med en finskspråkig man och hemma har vi alltid använt båda språkena. Han pratar finska med barnen och jag pratar svenska med barnen och det är helt naturligt. Det kunde vi också använda oss här på sjukhuset.

Två figurer samtalar med varandra.
En möjlighet är också att både kan göra sig förstådda på sitt eget modersmål, säger Kauppila. Två figurer samtalar med varandra. Bild: Mostphotos dialog,samtal,svenska,finska,kommunikation,Dialog,Språkförbistring

Kauppila säger ändå att ska man sikta någonstans, så är det ändå så högt som möjligt.

– Om vi tänker efter, vi har högt utbildade människor som nästan alla har skrivit svenska i studenten, men vi behöver få bort rädslan att man måste vara perfekt för att kunna kommunicera, och istället lyfta fram alla rostade kunskaper man har där i bakhuvudet.

Hon säger att man måste förändra vanorna och tankegångarna. Då kan man lyckas.

– Vi behöver tänka: "Varför talar vi engelska när vi kan prata svenska?".

Läs mera:

100 000 euro för svensk betjäning vid ÅUCS - kulturfonden stöder Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts språksatsning

Svenska Kulturfonden stöder Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt med 100 000 euro. Pengarna ska användas till att hjälpa sjukhuspersonalen att bli bättre på att betjäna svenskspråkiga patienter på deras modersmål.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland