Hoppa till huvudinnehåll

Se skillnaderna i Robin Hood-skatten i Västnyland - Raseborg får mest och Sjundeå minst

Statsandelar per invånare i västnyland 2017
Raseborg får mest statsandelar per invånare, Sjunde minst. Statsandelar per invånare i västnyland 2017 Bild: Maria Wasström-Sarkola Västnyland,statsandelar

Det finns stora variationer i storleken på statsandelarna som de västnyländska kommunerna får.

Raseborg får nästan 2000 euro per invånare i statsandelar medan motsvarande summa i Sjundeå är drygt 700 euro.

- Det beror på att vi i Raseborg har en åldersstruktur som skiljer sig från medeltalet. Det gör att vi får lite mer än de flesta andra kommuner i Nyland, säger Raseborgs stads stadskamrer Thomas Karlsson.

Thomas Karlsson
Thomas Karlsson ansvarar för Raseborgs stads ekonomi. Thomas Karlsson Bild: Yle/Minna Almark thomas karlsson

Raseborg är den västnyländska kommunen som också procentuellt sett får mest statsandelar. Här utgör statsandelarna drygt trettio procent av stadens inkomster.

- Även om vi har relativt höga skatteinkomster per capita så handlar det ju om betydande summor varje år, över 50 miljoner euro, säger Karlsson.

Allas rätt till service

Tanken med statsandelssystemet är att trygga den offentliga servicen för alla invånare oberoende av hemkommun.

Det är många faktorer som påverkar hur stora statsandelar en kommun får. Kommunens totala skatteinkomster är en sådan faktor.

Systemet bygger på en utjämningsprincip som gör att kommunerna inte själva kan spela med sina skattesiffror för att få större statsandelar.

Robin Hood ger åt de fattiga

Systemet är komplicerat men förenklat bygger det på att kommuner med stora inkomster delar med sig till kommuner med mindre inkomster. Därför talar man ibland om en såkallad Robin Hood-skatt.

Den "drabbar" de kommuner som har goda skatteinkomster. I Västnyland gäller det framför allt Sjundeå och Ingå.

- Utjämningen är mellan 300 000 och 350 000 euro per år för Ingås del, säger Ingå kommuns ekonomichef Charlotta Lindvall.

Genom systemet utjämnas skillnader i kostnaderna för kommunal service och skillnader i kommunernas inkomstbas. Du kan läsa mer om statsandelssystmet på Kommunförbundets webbplats.

Ekonomichef Charlotta Lindvall och kommundirektör Robert Nyman
Ekonomichef Charlotta Lindvall och kommundirektör Robert Nyman i Ingå. Ekonomichef Charlotta Lindvall och kommundirektör Robert Nyman Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,robert nyman

- När kommunen vill upprätthålla en god service och statsandelarna är låga så måste vi kompensera med det egna skattesystemet som vi kan påverka, säger Nyman med hänvisning till de relativt höga skattesatserna i de västnyländska kommunerna.

Charlotta Lindvall säger att trots att statsandelarna i Ingå ligger långt under medeltalet för finländska kommuner är de av helt avgörande betydelse för kommunens ekonomi. I reda pengar handlar det om ca 6,7 miljoner euro per år vilket utgör knappt 20 procent av kommunens budget.

Justeras uppåt och nedåt

Statsandelarna bestäms också utgående från vilken service kommunen erbjuder. Eftersom Ingå varken har högstadium eller yrkesutbildning påverkar det summan nedåt. På motsvarande sätt erhåller kommunen ett påslag på grund av tvåspråkighet och skärgård.

- Kommunen står ju för basservicen för samtliga invånare, vare sig det gäller hälsovård, utbildning eller kulturellt utbud. Om jag inte missminner mig är det långt över femhundra uppgifter det handlar om, säger Ingås kommundirektör Robert Nyman om statsandelarna.

Skatterna påverkar

Ser man på de totala skatteinkomsterna som de västnyländska kommunerna får in är de rätt höga i alla kommuner.

Sjundeå toppar den västnyländska listan för de totala skatteinkomsterna: 4740 euro per invånare.

Också Hangö har med sina 4582 euro per invånare relativt höga skatteintäkter. I Hangö stads bokslut utgör statsandelarna ungefär en fjärdedel av kommunens inkomster.

Lojo har regionens lägsta skatteinkomster, drygt fyratusen euro per person. Statsandelarna utgör en dryg fjärdedel av Lojos budget.

I Ingå är statsandelarnas andel av kommunens inkomster knappt tjugo procent medan motsvarande siffra för Sjundeå är tretton procent.

Siffrorna i artikeln baserar sig på uppgifter från skatteåret 2017.

Läs mera:

Vilka kommuner står på egna ben och vilka finansieras av de andra? Se hur stora inkomster din kommun har

Grankulla förlorar mest och Korsnäs vinner mest på statsandelarna i Svenskfinland. Scrolla och se hur mycket skatt kommunerna fick in per invånare 2017 och hur mycket staten betalade.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland