Hoppa till huvudinnehåll

Tragisk flygolycka i Mariehamn 1963 krävde 22 mänskoliv - en av de tre som klarade sig var flygvärdinnan Marianne Kullberg

Söndrig propeller på Douglas DC-3, 1963
Söndrig propeller på Douglas DC-3, 1963 Söndrig propeller på Douglas DC-3, 1963 Bild: Filmiseppo / Yle Mariehamn,flygolyckor,Mariehamns flygplats,Douglas DC-3

I november 1963 störtar ett flygplan på väg från Helsingfors till Mariehamn. Tre personer klarar kraschen. För 22 personer blir det här deras sista resa.

Den 8 november 1963 har Aero Oy:s (senare Finnair) Douglas DC-3-flygplan från Helsingfors till Mariehamn mellanlandat i Åbo och är på väg mot sin slutdestination på Åland.

Vid 18-tiden när, planet har bara en dryg kilometer kvar till landningsbanan i Mariehamn, tappar det av okänd orsak flyghöjd.

Flygplanet träffar träden, kastas upp och ner, och faller till marken. Där börjar det genast brinna.

På flyget finns 21 passagerare (19 vuxna och två barn), två piloter och en flygvärdinna. Dessutom sitter en pilot som medpassagerare i cockpiten.

De enda som klarar kraschen är två passagerare och flygvärdinnan, de övriga 22 personerna överlever inte.

Överste Huhtala leder undersökningskommissionen. Tio passagerare har identifierats.

De tre personerna i förarhytten har krossats, de övriga har dött av brännskador, men före det kvävts av elden och därför troligen varit medvetslösa. Aero oy har lovat bekosta alla begravningar för de avlidna.

En vecka senare visas en journalfilm för allmänheten. Där betonar man flygsäkerheten. Att flyga är fullkomligt tryggt trots den senaste olyckan.

Också flygvärdinnan Marianne Kullberg intervjuas. Hon poängterar att hon inte blivit flygrädd trots olyckan.


Nästan jämnt ett år senare, i november 1964, faller domen i häradsrätten i Mariehamn. Inga straffbara handlingar har påvisats och målet är slutbehandlat. Helge Sölgen rapporterar från stadshuset.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet