Hoppa till huvudinnehåll

Böcker bland kaffekoppar och skrynkliga lakan – hur formas lässtunder och bokomslag av att allt fler delar litteraturupplevelser på Instagram?

Böcker och läsupplevelser på Instagram
Böcker och läsupplevelser på Instagram Instagram

Böcker och lässtunder syns och sprids allt mer på det sociala bildmediet Instagram, och det får betydelse för både läsare, förlag och formgivare. Men handlar det om att diskutera litteratur, eller om att framställa sig själv som läsare?

– Alla aspekter av livet finns på sociala medier, och litteraturen är en del av livet, alltså finns litteraturen på Instagram, säger litteraturvetare Hanna Ylöstalo.

Och det kan man lugnt konstatera att den gör, till den grad att böcker på Instagram har sin egen benämning: #bookstagram. Under den hashtaggen finns det i skrivande stund 25 075 834 publicerade bilder och hela 31 403 247 om man söker på hashtaggen #books.

Foto av mobil som visar en bokbild på Instagram.
Foto av mobil som visar en bokbild på Instagram. Bild: Yle/Ylva Perera Instagram

Även på svenskspråkigt håll går det att hitta mängder av bokrelaterade hashtaggar, till exempel #läserjustnu med 29 492 stycken inlägg och #boktips med 173 881.

Instagram är ändå ett medium där man själv väljer vad för slags bilder man vill se i sitt flöde, så litteraturen ramlar inte automatiskt över en.

– Även om just jag förknippar Instagram väldigt starkt med litteratur, eftersom jag följer många förlag, recensenter och bokälskare, så ser det helt annorlunda ut för många andra. De stora kontona med flest följare är sällan bokkonton, säger Ylöstalo, som funderat mycket över litteraturen på Instagram, både ur användar- och forskningssynvinkel.

Hanna Ylöstalo.
Hanna Ylöstalo. Hanna Ylöstalo. Bild: Yle/Ylva Perera litteratur,hanna ylöstalo

Hur ser litteraturen på Instagram ut?

Till skillnad från till exempel Facebook, som också innehåller mängder av litteratur – bland annat i form av grupper där folk delar med sig av boktips – är Instagram ett bildbaserat medium där det visuella ligger i fokus.

– Litteraturbilder på Instagram kan se ut på olika sätt, men ofta föreställer de bokomslaget tillsammans med en kopp kaffe eller te. Det är också trendigt att fotografera böcker i sängen, så det är en rätt intim miljö där själva lässtunden fångas, säger Ylöstalo.

Foto av en mobil som visar en bokbild på Instagram.
Foto av en mobil som visar en bokbild på Instagram. Bild: Yle/Ylva Perera Instagram,Litteratur

Hon brukar själv publicera bilder på böcker hon läser, både på sitt personliga Instagramkonto och på ett bokklubbskonto, Åboklubben, som hon driver tillsammans med andra.

– Läsandet kan ofta kännas ensamt, och då vill jag dela den där stunden eller mina tankar med någon annan, säger Ylöstalo.

Hur påverkar det själva lässtunden att du avbryter dig för att ta en bild?

– Ganska mycket faktiskt! Jag kan bli distraherad från själva läsandet för att jag vill ta ett foto, men jag tänker att det också kan ses som en del av läsningen och inte som en dålig sak. Man är ju nära boken också medan man klättrar omkring på nån bergsklippa i solskenet och försöker få ett fantastiskt foto av den. Har man ännu inte börjat läsa umgås man med sina förväntningar kring boken, och har man börjat läsa är man aktivt inne i berättelsen medan man fotar. Visst kan det ta lite längre att läsa på det sättet, men det ger också mycket, säger Ylöstalo.

Person har fötter i vattnet och en bok i knät.
Person har fötter i vattnet och en bok i knät. Bild: Yle/Ylva Perera Instagram,Bok

Andra typer av litteraturbilder som förekommer är bland annat #shelfie, alltså en bild av en bokhylla, #bookface där man håller upp ett bokomslag med ett ansikte på framför en verklig person så att det ser ut som om personen i fråga själv har bokens ansikte, samt tematiska bokhögar och läsutmaningar.

Foto av mobil som visar en bokbild på Instagram.
Bilder publicerade under hashtaggen #bookface på Instagram. Foto av mobil som visar en bokbild på Instagram. Bild: Yle/Ylva Perera Instagram

Dessutom förekommer avfotograferade boksidor och litterära citat.

Det finns också hela konton som fungerar som bokklubbar, där en grupp delar med sig av diskussioner de haft kring böcker, eller där följare själva utgör klubben som diskuterar i kommentarsfältet.

Bokhylla.
#shelfie Bokhylla. Bild: Yle/Ylva Perera bokhyllor,böcker,litteratur,shelfie

Men hur mycket handlar det om att diskutera innehållet i böckerna, och hur mycket om att framställa sig själv som en läsande människa eller använda böcker som estetisk rekvisita?

– Det handlar nog om både och, det går inte alltid att skilja det ena från det andra. Ett snyggt foto av en bok utan kommentarer kanske tolkas som en accessoar, som ett alibi för att jag läser och är klok, men boken i sig, och hur jag valt att fota den, säger också något mer. Det är onödigt att dumförklara att man delar bilder av böcker på Instagram – det gynnar litteraturen och är roligt, säger Ylöstalo.

Dela läsupplevelser och frustration

Ylöstalos uppfattning delas av flera andra, det blir tydligt genom en liten gallup under Helsingfors bokmässa.

– Det är något med stunden som gör att jag ibland vill dela med mig av en läsupplevelse. Dessutom har jag tänkt att jag borde börja instagramma tips på böcker som jag tycker folk borde läsa, säger Sannah Nedergård.

Sannah Nedergård.
Sannah Nedergård. Sannah Nedergård. Bild: Yle/Elin Willows Instagram,sannah nedergård

– Jag kan få lust att instagramma böcker både om det gäller en bra bok jag vill tipsa om, eller en bok som gör mig frustrerad. Helt enkelt för att få samtala om läsupplevelsen, säger Linnea Portin.

Linnea Portin.
Linnea Portin. Linnea Portin. Bild: Yle/Elin Willows Instagram,linnea portin

För Hanna Arhippainen kan det också handla om att vilja stöda en författare.

– Visst kan det avbryta läsningen, men det kan också pusha en vidare – om jag visat att jag börjat på en bok måste jag ju också läsa den, säger Arhippainen.

Hanna Arhippainen.
Hanna Arhippainen. Hanna Arhippainen. Bild: Yle/Elin Willows Instagram,Hanna Arhippainen

Larrie Griffis brukar inte instagramma böcker själv, men plockar åt sig tips från förlagens Instagramkonton.

– Jag trodde jag inte var så lättpåverkad, men jag är faktiskt det. Men via Instagram har jag fått inspiration att läsa många böcker jag inte annars hade läst, säger Griffis.

Larrie Griffis.
Larrie Griffis. Larrie Griffis. Bild: Yle/Elin Willows Instagram,larrie griffis

Läsare lyssnar på varandra

Det är således inte bara privatpersoners litteraturupplevelser som figurerar på Instagram, utan litteraturbranschens likaså. Dels genom att bokförlag driver egna Instagramkonton, men också genom att en boks synlighet på Instagram kan påverka bokens försäljning – på den engelskspråkiga marknaden kan det till och med påverka mer än goda recensioner i pressen.

Enligt Andrea Svanbäck, marknadsföringschef på Förlaget, är läget inte riktigt så i Svenskfinland.

– Vi har ännu en relativt gemensam offentlighet med några tidningar som folk generellt läser, och att det fortsättningsvis finns välgjorda recensioner med integritet är viktigt. Men parallellt med det här ser vi också att folk lyssnar väldigt mycket till varandra, till folk de känner eller följer på sociala medier och har förtroende för, och då är det också viktigt för oss att utforska hur vi bäst får våra böcker att nå de personer som vill läsa och tipsa om dem, säger Svanbäck.

tidninngar på fönsterbrädet
tidninngar på fönsterbrädet Bild: Yle/Jeannette Lintula annons

Hedda Sirén, marknadsföringschef på Schildts & Söderströms, håller med angående recensionens betydelse, men säger att Instagram är ett viktigt komplement.

– En bok behöver synas där läsarna finns. Att böckerna syns på sociala medier samtidigt som det också skrivs djupa analyser är det ideala. Dessutom är det roligt att böcker är så trendiga just på Instagram, som har en yngre användargrupp än till exempel facebook, säger Sirén.

En mobil som scrollar blan bokbilder på Instagram.
En mobil som scrollar blan bokbilder på Instagram. Bild: Yle/Ylva Perera Instagram,litteratur

Varken Svanbäck eller Sirén säger ändå att de medvetet anpassar böckerna för att de ska bli så “Instagram-vänliga” som möjligt.

– Förstås är det viktigt att tänka på att ett omslag ska vara tydligt, och säga så mycket som möjligt om boken och stämningen, eftersom de ofta fotograferas utan beskrivning eller baksidestext, men det gäller inte bara med tanke på Instagram, säger Sirén.

Insta-estik styr inte formgivare

Marknadsförarnas utsagor bekräftas av grafikerna Emma Strömberg, Fredrik Bäck, Ulla Donner, Tom Backström och Linn Henrichson. Ingen av dem tänker specifikt på Instagram när de formger böcker, även om de förstås är medvetna om att böcker sprids där.

– På sätt och vis kunde man ändå säga att Instagram stöder den fysiska bokens nödvändighet, eftersom det som postas där främst är foton av tryckta böcker, inte screenshots från pekplattan, säger Tom Backström.

En hand fingrar på en pekdator.
Pekplattor är inte lika Instagramvänliga som tryckta böcker. En hand fingrar på en pekdator. Bild: danr13/Mostphotos pekdatorer,sociala medier,internet,Mobiltelefoner och -apparater,nätshopping

Han tillägger att en annan intressant förändring genom Instagram är att böckerna han formger går att följa också efter att de lämnat hans dator.

– På så vis blir de tydligare en del av sin omgivning. Och eftersom vår estetik i stort, precis som våra liv, blir stegvis “instadugligare” dag för dag syns det nog också på bokpärmar, även om det inte är en medveten strävan, säger Backström.

Emma Strömberg och Fredrik Bäck betonar att formgivningen av böcker handlar om mycket mer än bara omslaget, som oftast är det enda som syns på Instagram.

En öppen bok med ett rött pappershjärta mellan sidorna.
Att formge en bok handlar inte bara om omslaget, utan även om typsnitt och inlaga. En öppen bok med ett rött pappershjärta mellan sidorna. Bild: Yle/Louise Lindberg boktips

– Risken med att ge omslaget allt fokus är att man glömmer betona andra viktiga aspekter, som typografi och läsbarhet, även om det förstås är väldigt roligt och intressant att se hur böckerna ramas in fantasifullt och smart på Instagram, säger Bäck.

Linn Henrichson och Ulla Donner säger båda att det är ganska lätt att se vad som fungerar på Instagram: stora färgfält, klara färger och stor och tydlig typografi, enligt Donner, och hög kontrast, avskalad men stark färgvärld och relativt enkla motiv, enligt Henrichson.

Omslaget till Heidi Hakalas roman "Bara lite till".Illustration.
Omslag av Linn Henrichson och Ulla Donner. Bild: Linn Henrichson, Ulla Donner

I sitt arbete är de medvetna om den kunskapen, men låter inte plattformen styra.

– Att påverka folk under de millisekunder som ägnas en enskild bild i flödet ger inte mycket utrymme för det mer komplexa helhetstänk som bra bokdesign förutsätter, säger Henrichson.

– Det är ju jättebra om folk vill dela omslaget, men det måste vara min tolkning av bokens stämning och författarens önskemål som styr designen. För mig skulle det kännas andefattigt och respektlöst mot författaren att planera omslaget till hens bok främst med tanke på att Instagrammare ska vilja fota det med en kopp kaffe och några blomstjälkar arrangerade runt den, säger Donner.

Bilder och kommentarer med kritisk potential

Men låt oss titta närmare på boken som fotograferas bredvid blommor och kaffekoppar. Rör det sig om purt estetiserande eller kan det säga något mer. Kan Instagram rent av ha potential som plattform för kritiska samtal kring litteratur?

Barbent person läser bok med en kopp kaffe.
Barbent person läser bok med en kopp kaffe. Bild: Yle/Ylva Perera Bok,Instagram

Det är Hanna Ylöstalo övertygad om. Under en vistelse som resident på Kritiklabbet i Stockholm i februari i år gjorde hon en studie som utmynnade i en essä om lnstagram som forum för litteraturkritik.

Då analyserade hon litteraturkonton utgående från fyra olika parametrar: bild, brödtext (inklusive kommentarer), signatur (om kontot är en privatperson eller en kommersiell aktör) och signal (hur många som följer kontot, samt hur mycket gillningar och kommentarer inläggen får) och funderade över på vilka sätt de bär på kritisk potential.

– Instagram tar in bilden som element i kritiken på ett sätt som dagspressen inte gör. Där illusteraras recensioner oftast av författarporträtt eller en bild på enbart omslaget, men på Instagram kan man genom hur bilden är komponerad ge ett mervärde åt kritiken. Jag tycker själv bäst om sådana bilder som kan tyckas nästan tillgjorda, men som – genom hur den är tagen och vilka föremål som finns runt den – gestaltar läsningen av boken, säger Ylöstalo.

Foto av mobil som visar en bokbild på Instagram.
Bild av Hanna Ylöstalo, tagen från Kritiklabbets Instagramkonto @kritiklabbet. Foto av mobil som visar en bokbild på Instagram. Bild: Yle/Ylva Perera Instagram

En annan aspekt som Ylöstalo fastnade för var kommentarsfältets potential.

– På Instagram är en recension aldrig avslutad, utan samtalet kan leda vidare och föda nya saker. På så vis blir kritiken en gemensam sak istället för något ensamt. Det betyder inte att Instagram ska ersätta traditionell litteraturkritik, men man kan se det som en möjlighet till variation.

Hanna Ylöstalo tar en selfie.
Hanna Ylöstalo har undersökt hur litteraturkritik bedrivs på Instagram. Hanna Ylöstalo tar en selfie. Bild: Yle/Ylva Perera Selfie,hanna ylöstalo

Finns det ändå inte en risk att kritiken urvattnas på Instagram, eftersom recensioner varvas med onyanserade tips och inlägg av sponsrade influencers?

– Visst kan det finnas problematiska aspekter med att en bok till exempel får status bara genom att bli väldigt delad. Det är inte nödvändigtvis de litterärt bästa böckerna som slår igenom på Instagram, säger Ylöstalo, men tillägger:

– Jag tycker man ska försöka se det som en skala, att olika konton kan ses som kritiker i olika hög grad. Även i affirmativa utrop och tips ligger ju en värdering och ingenting hindrar att man kunde använda ett Instagramkonto till att till exempel djupanalysera ett enskilt verk ur en massa olika perspektiv. Man kan använda Instagram till sjukt mycket också inom litteraturkritik och den potentialen önskar jag att folk skulle se, säger Ylöstalo.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje