Hoppa till huvudinnehåll

Dags att fixa klimatet: 5 grejer vi i Finland måste göra för att undvika klimatkaos

Två isbjörnar i Alaska
Två isbjörnar i Alaska Bild: EPA/GREENPEACE HO smälta

Klimatpanelen IPCC har kommit med konkreta mål som Finland (och resten av världen) måste uppnå för att den globala uppvärmningen ska kunna, om inte stoppas, så åtminstone kontrolleras och minimeras.

IPCC utgår från att den globala medeltemperaturen kan komma att stiga över de kritiska 1,5 graderna. För att den kurvan ska börja sjunka, för att inte tala om ifall vi vill hållas under 1,5 grader hela tiden, krävs ett grönt tänk på flera områden.

1. Bilismen

Det mest konkreta är hur användningen av bilen kommer att förändras. Speciellt i Finland har motståndet varit robust mot “sanktioner” mot privatbilismen.

Till exempel har beslutet att minska på antalet körfiler på Drumsöbron i Helsingfors mött stort motstånd, och på landsbygden viftas tanken på mindre bilanvändning bort i en handvändning. Och det är ju inte överraskande: i nuläget är bilen det enda snabba färdmedlet då man går utanför vältrafikerade rutter för kollektivtrafik.

IPCC försöker ändå inte ta bilarna ifrån oss, utan vill att vi ska byta till elbilar. IPCC uppskattar att vi behöver 850 000 elbilar på våra vägar senast 2030. Det är radikalt: i Finland finns nu så lite som 2 000 elbilar, vilket innebär att andelen nya bilar som måste vara elbilar per år de kommande 12 åren är 65 procent.

Dessutom är det viktigt att välja rätt elbil, då tillverkningen avgör klimatavtrycket (tillsammans med bränsleelektricitetens källa).

Trafikstockning på tysk motorväg.
I framtiden ska största delen av dessa deltagare i rusningstrafik vara elbilar. Trafikstockning på tysk motorväg. Bild: Mostphotos/ Oliver Hoffmann trafik,vägtrafik,bilar,rusningstrafik,vägar,Tyskland,motorvägar,bilkörning

2. Energi

Det här gäller både energikällor och energianvändning. Vi måste i allt högre grad frångå fossila bränslen, som olja och gas. Också förbränning av skräp eller annat måste göras på ett sätt som inte förstör naturen. Användningen av torv ifrågasätts också.

Enligt IPCC är det istället förnybara, naturliga källor till energi som gäller för elektricitetsproduktionen: vindkraft, i mån av möjlighet sol- och vattenkraft, och liknande sätt.

Vi måste också effektivera vår energianvändning: kom ihåg att släcka efter dig, titta inte på både tv och datorn samtidigt, och så vidare.

3. Markanvändning

Att värna om kolsänkor så att koldioxid binds till jordmånen är ett väldigt effektivt sätt att motarbeta en temperaturhöjning.

Mycket debatt förs kring ämnet: Finland har traditionellt starkt motsatt sig uppmaningarna från omvärlden att skydda skogarna (det vill säga kolsänkorna!) eftersom kraven på oss har varit förhållandevis hårda (enligt oss).

Till markanvändningen hör också matvanorna: som bekant har det talats en hel del om att konsumtionen av kött är på så hög nivå i västvärlden att det påverkar klimatet.

Istället borde vi äta mera grönsaker, eftersom odlingsmark avger mindre växthusgaser än till exempel nötgårdar.

IPCC sätter som mål att antalet kor och grisar ska minska med en fjärdedel före 2035.

4. Industrin

Väldigt enkelt: utsläppen måste minska radikalt, säger IPCC. Jämfört med utsläppen 2010 måste utsläppen minska med minst 70 procent och gärna 90 procent före 2050.

Främst handlar det om en liten handfull företag: tidigare har brittiska utredningar visat att cirka 100 företag står för den överlägsna majoriteten av utsläppen.

För Finlands del handlar det om att påverka våra exporterade utsläpp: trots att industrin i landet är duktiga på att släppa ut lite skadliga gaser, konsumerar vi varor som producerats i bland annat Kina och Sydostasien där utsläppen är större.

Enligt IPCC har Finland, Sverige och liknande länder en unik möjlighet att minska på utsläppen, eftersom industrin, högskolorna och myndigheterna har ett traditionellt starkt samarbete.

Det här samarbetet gör det enklare att skapa, lagstifta och implementera ny teknologi och nya tankesätt för att främja klimatvänlig industri, till skillnad från många länder där samhället och industrin motsätter sig förändring i större grad.

5. Binda redan utsläppt koldioxid

Ett av de kritiska rönen i IPCC:s omtalade mellanrapport i oktober är att vi, för att undvika att planeten blir för varm, måste binda redan utsläppta växthusgaser, i huvudsak koldioxid.

Det här ska göras genom jord- och skogsbruk, till exempel så att mer skog skapar nya kolsänkor.

Dessutom behöver vi snabbt uppfinna metoder och teknologier som binder koldioxiden artificiellt. Sådan teknik har vi inte ännu.

Konsekvenser om temperaturen stiger med 2 grader

Om medeltemperaturen stiger med 2 grader i stället för med 1,5:

  • Dubbelt fler människor lider av vattenbrist
  • Dubbelt fler djurarter förlorar sina habitat
  • Nordpolen är tio gånger oftare isfri
  • Korallerna riskerar att dö ut utan möjlighet till återhämtning
  • Större risk för att fisket på lägre latituder förstörs
  • Fler översvämningar
  • Sämre skörd

Vad innebär det i praktiken?

  • Extrema naturkatastrofer blir vanligare → hem förstörs → människor blir flyktingar
  • Svår torka blir vanligare → skörden förstörs → hungersnöd
  • Hetare klimat leder till sämre tillgång till dricksvatten → hälsoproblem

Vad gör “storbovarna” åt klimatet?

Kina är i nuläget en av de allra värsta förorenarna, men mittens rike har också den kanske mest avancerade planen för att minska på utsläppen. Kina investerar enorma summor i grön teknologi och säger att man kommer att nå sina klimatmål före utsatt tid. Bland annat har Kina förbundit sig till att före 2030 minska mängden koldioxidutsläpp i förhållande till BNP med 60 procent jämfört med nivåerna 2005, öka skogsvolymen med 4,3 miljarder kubikmeter (man hade redan ifjol uppnått nästan 2,7 miljarder av det), och öka den fossilfria energins andel av primärenergianvändningen till 20 procent.

USA:s klimatpolitik är lite kaotisk då Donald Trumps regering är förhållandevis klimatskeptisk. På president Obamas tid var målsättningen att till 2025 minska utsläppen med minst 26 procent jämfört med nivåerna 2005. Många aktörer i USA har lovat fortsätta följa det målet, bland annat flera världskända IT-företag i Silicon Valley, staden New York och delstaten Kalifornien, i en kampanj som kallas “We are still in”.

Indien har lovat sänka sin BNP:s utsläppsintensitet med minst 33 procent före 2030 jämfört med 2005. Indien vill innan 2030 också ha infrastruktur klar för att 40 procent av landets elproduktion ska vara fossilfri. Indien tänker också skapa en ny 2,5-3 biljoner tons kolsänka med hjälp av skogsindustrin (Finlands kolsänkor binder sammanlagt 6,8 miljarder ton).

Läs mera:

Vy ut från ett flygplansfönster där en ko precis flyger förbi.

Bostaden, biffen och bilen – det här är viktigast när du vill göra något för miljön

De viktigaste vardagsvalen för miljön är att se över hur hemmet värms upp, inte slänga bort mat samt fundera på hur ofta man behöver flyga, egentligen.

Läs mera:

Bilar på Mannerheimvägen i Helsingfors.

Professor: Vi kan få ner trafikutsläppen om vi ser till helheten

Ny teknologi kan hjälpa oss begränsa trafikutsläppen ännu mer än vad EU:s nya målsättningar förutsätter, påpekar professor Peter Lund vid Aalto-universitetet. Men vi måste också se till helheten, hur våra städer och hela samhället är uppbyggt.

Läs också

Klimat