Hoppa till huvudinnehåll

Massvis med regnskog skövlas fortfarande för palmolja - i Finland går fler producenter över till certifierad olja

Fruktställningar från oljepalmer samlas in i Indonesien.
Palmoljan är en effektiv gröda att odla, men den orsakar också miljöproblem. Fruktställningar från oljepalmer samlas in i Indonesien. Bild: EPA/DEDI SINUHAJI palmolja,Indonesien

Att skog skövlas för att ge plats för palmoljeplantage bidrar till både klimatuppvärmningen och det dramatiskt minskande antalet djur på jordklotet. Många finländska matproducenter har minskat på användningen eller försökt övergå till certifierad palmolja.

Palmoljan är svår att undvika i matbutiken i dag. Den finns i både färdigmat, margarin, kex, bakverk, flingor, choklad, glass och snabbnudlar, för att nämna några.

Användningen av palmolja har ökat explosionsartat under 2000-talet, vilket kritiserats hårt av miljöorganisationer.

De växande palmoljeplantagen innebär att regnskogar skövlas, det vill säga att kolsänkorna minskar och djur blir hemlösa. Palmoljeplantagen pekas ut som en av de starkt bidragande orsakerna till att antalet ryggradsdjur i världen minskat drastiskt.

I Finland har många matproducenter nu som mål att antingen minska på palmoljeanvändningen, eller öka på andelen certifierad palmolja i sina produkter. En orsak till vändningen är förutom trycket från miljöorganisationer även krav från konsumenter.

Choklad, kex och färdigmat från Finland eller Norden innehåller allt oftare palmolja med RSPO-märkning, det vill säga sådan där det åtminstone inte skövlats ny regnskog för att inrätta palmoljeplantagen.

Finska livsmedelsproducenter har olika palmoljemål

Många livsmedelsproducenter i Finland försöker se till att de använder bara certifierad palmolja.

Både Kesko och S-gruppen ska inom sin egen matproduktion helt gå över till certifierad palmolja inom några år, Lidl är snabbare.

Atria vill sluta använda palmolja, HK Scan och Saarioinen använder certifierad men minskar på användningen.

Fazer har länge jobbat med både certifieringen av palmolja och har också ersatt palmoljan i en del produkter.

Vaasan använder certifierad palmolja, Cloetta försöker ersätta palmoljan med annat.

Orkla uppger att de minskat på palmoljeanvändningen med 90 procent från 2008 till 2016.

Hos till exempel Fazer uppges palmoljan ha sådana egenskaper som är svåra att ersätta med andra oljor, i till exempel praliner. Man jobbar i stället med certifiering och att kunna spåra oljans ursprung.

Också Saarioinen hör till dem som minskat på palmoljeanvändningen. Användningen av palmolja hos dem är rätt typisk för finska livsmedelsproducenter: palmoljan används inte som sådan utan finns i ett margarin och en ostprodukt man köper in.

- Palmoljan är ett bra råmaterial i margarin eftersom den gör margarinet fast naturligt, förklarar kvalitetsansvariga Anneli Hautaniemi på Saarioinen.

Karjalanpiirakka, keksejä, nuudeleita ja suklaapatukoita.
Palmolja går att hitta i många av produkterna på butikshyllorna. Karjalanpiirakka, keksejä, nuudeleita ja suklaapatukoita. Bild: YLE/Katja Solla Kuningaskuluttaja (Tv),palmolja

Leverantörerna man köper in från använder certifierad palmolja i sina produkter. Hittills har man alltså ansett certifiering och minskning räcker och att man inte behöver sluta använda palmolja helt och hållet. Förändringen beror på att konsumenter började höra av sig.

- Visst har vi fått feedback, särskilt efter att det kom noggrannare direktiv på att oljornas och fetternas ursprung ska listas i innehållsförteckningen.

Svårt att övervaka de massiva volymerna

Samtidigt har det visat sig att flera av de stora internationella varumärkena som uppger sig använda certifierad palmolja ändå har olaglig palmolja i sina produkter, enligt miljöorganisationernas rapport "Eyes on the forest" från tidigare i år men också enligt Greenpeace.

Jari Luukkonen på Världsnaturfonden WWF i Finland förklarar att volymerna av palmolja som produceras är så stora att det helt enkelt är svårt att övervaka. Dessutom är produktionskedjan lång och många livsmedelsproducenter i Finland eller Europa köper inte in palmoljan som sådan, utan som del av olika olje- och fettblandningar.

- Hur kan man vara säker på att produkten kommer från certifierade plantage? Helhetsvolymerna är så enorma att man redan med sunt bondförnuft frågar sig om det går att producera på ett hållbart sätt, säger Luukkonen.

Under lupp också av hälsoskäl

Om det inte var för de enorma volymerna skulle palmoljan vara en bättre oljeprodukt än många andra, eftersom odlingsytan används effektivt. Att helt och hållet byta till andra oljeprodukter skulle kräva mer odlingsareal vilket inte heller är bra för miljön. Arbetet med certifiering av odlingarna är alltså viktigt.

En oljepalmsodling i Malaysia.
Palmoljeplantage. En oljepalmsodling i Malaysia. Bild: Creative Commons palmolja,oljepalmer,odling

Men palmoljan har inte bara fått mycket kritik av miljöorsaker utan dessutom av hälsoskäl. Palmolja består till 49% av mättat fett, och det kan uppstå giftiga ämnen i raffineringsprocessen. I Italien har användningen av palmolja minskat drastiskt av hälsoskäl. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar en minskad användning. Också livsmedelsverket Evira har palmoljan under lupp, liksom Europiska livsmedelssäkerhetsverket.

Monokulturer är inte hållbara

När det gäller just regnskogsskövling är det förutom palmoljeplantagen framför allt sojaplantagen som är ett stort problem.

- Palmolja är den stora frågan i Asien och soja i Sydamerika, säger Luukkonen.

Till skillnad från palmolja är det som konsument ändå lättare att undvika att understöda sojaplantagen i Sydamerika. Sojan som odlas där blir i första hand foder för köttproduktionen.

Överlag är monokulturprodukter från den globala matindustrin (vete, soja, palmolja, socker och majs) bra att undvika om man vill äta klimatsmart.

Läs mera:

En orangutang från Sumatra

Ryggradsdjurens antal har i genomsnitt minskat med 60 procent på 40 år – orsaken är vår överkonsumtion och vårt köttätande

Mängden fåglar, reptiler, däggdjur och fisk har minskat kraftigt i alla världsdelar de senaste 40 åren. WWF larmar om krisläge för världens ryggradsdjur, men säger också att den negativa utvecklingen går att stoppa.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes