Hoppa till huvudinnehåll

Universiteten pressas till att utexaminera studerande i allt snabbare takt – de som inte blir klara i tid ska ge universiteten mindre klirr i kassan

Studeranden i ett klassrum
Illustrerande arkivbild. Studeranden i ett klassrum Bild: Yle/Chanette Härus Åbo Akademi,universitet,undervisning,klassrum,elever,studerande

Trycket på att studerande ska utexamineras i allt snabbare takt växer vid universiteten. Som bäst behandlar Undervisningsministeriet ett förslag för en ny finansieringsmodell som ska träda i kraft 2021.

Enligt förslaget ska universiteten få mindre pengar om de inte lyckas få sina studerande att bli klara inom en utsatt tid. Det är meningen att en studerande ska bli klar på fem år med en magisterexamen.

För universiteten ska 30 procent av grundfinansieringen basera sig på antalet utexaminerade 2021, i nuläget handlar det om 19 procent.

För tillfället lyckas en tredjedel av alla universitetsstuderande utexamineras i tid.

Susanna Nygård studerar nordiska språk på magisternivå vid Helsingfors universitet. Hon har inte åkt på utbyte men räknar ändå med att studierna drar ut på tiden.

– Jag kommer inte att bli klar i tid. Jag är redan nu inne på mitt sjätte studieår vilket betyder att jag redan har gått över tiden.

Nygård tycker att det är orealistiskt att bli klar på fem år.

– Det är en väldigt kort tid. Mina kandidatstudier tog lite längre tid än vad jag trodde, det tar en stund att hitta det man är intresserad av.

Magisterexamen ska ta fem år

Doktorsavhandlingarnas betydelse minskar och universitetens finansiering varierar beroende på om examination sker inom utsatt tid, berättar Åbo Akademis rektor Mikko Hupa.

Om en studerande utexamineras på fem år, inom utsatt tid, innebär det här alltså mer klirr i kassan för universiteten.

Det här innebär att Åbo Akademi måste fokusera mer på att utexaminera studerande snabbare.

Rektor Mikko Hupa vid Åbo Akademi
Åbo Akademis rektor Mikko Hupa. Rektor Mikko Hupa vid Åbo Akademi Bild: Yle/Nina Bergman åbo akademi

–Vi måste betona på ett helt annat sätt hur snabbt studierna fortskrider. Det har vi inte på samma sätt behövt eller gjort. Men nu blir det en så viktig komponent att vi blir mer intresserade av hur vi ordnar våra utbildningar så att folk kan klara sig inom utsatt tid, säger Hupa.

Enligt förslaget ska universiteten få aningen mindre pengar för forskning, men det är inga dramatiska förändringar det handlar om.

Önskemålet gällande finansieringsmodellen har från universitetens sida varit att finansieringsmodellen skulle bli mindre komplicerad, säger Hupa.

– Den nuvarande modellen har säkert 15 olika parametrar som räknar ut finansieringen, det är ganska invecklat. Tyvärr så blev den nya nog inte enklare, den är fortsättningsvis ganska komplicerad, konstaterar Hupa.

Politiska målsättningar

Det som Åbo Akademi är mest kritiskt till är att den strategibaserade finansieringen enligt förslaget ska öka. 15 procent av den totala finansieringen baserar sig på strategiska aspekter och planer.

Strategiska åtgärder kan vara universitetens egna, till exempel att förbättra någon verksamhet eller bilda en ny ämnesgrupp.

Det kan också handla om hur universiteten kan förverkliga ministeriets önskemål. Det kan gälla digitalisering, lärarkårens pedagogiska utveckling eller någonting liknande

Hur mycket får universiteten säga till om då finansieringsmodellen bereds?

– Det är starkt initierat och styrt från ministeriets sida. Det är inte så att universiteten själva driver det. Det här är ett sätt för ministeriet att följa sin politik och få politiska målsättningar framåt, säger Hupa.

Totalt 2,4 miljarder till universiteten

Finansieringsmodellen är tillsvidare bara ett förslag som beretts av en arbetsgrupp på Undervisningsministeriet, och förslaget ska ännu gå på en remissrunda innan några beslut kan fattas.

Men om finansieringsmodellen godkänns som sådan får Åbo Akademi göra några förändringar.

– Det innebär att vi måste fokusera på andra saker än vad vi gör i dag. Det är inte så dramatiskt att vi måste göra saker på ett helt nytt sätt, men modellen betonar andra saker än tidigare.

Eventuella åtgärder som Åbo Akademi måste ta till om finansieringsförslaget godkänns som sådant, är att se över studieprogrammen.

Åbo Akademis huvudbyggnad vid Domkyrkotorget i Åbo.
Åbo Akademi. Åbo Akademis huvudbyggnad vid Domkyrkotorget i Åbo. Bild: Samuli Lintula / Creative Commons Attribution Åbo Akademi,Stiftelsen för Åbo Akademi,Åbo,åbo akademis huvudbyggnad

– Det viktigaste är att studieprogrammen är planerade så att det på ett smidigt sätt går att ta kurser utan att de överlappar varandra.

Samtidigt önskar Åbo Akademi att studenterna ska åka på utbyte eller på internationell praktik, men det blir en utmaning att anpassa det till en tajtare tidtabell.

Det livslånga lärandet betonas

Tomi Halonen är undervisningsråd vid avdelningen för högskole- och forskningspolitik på Undervisningsministeriet. Han berättar att andra viktiga aspekter av den nya finansieringsmodellen är det livslånga lärandet, samt att universiteten ska bli bättre på att beviljas internationella forskningsbidrag

– Det livslånga lärandet och finansieringen som anknyter till det har blivit viktigare. Till exempel ska människor i arbetslivet lättare kunna studera för att uppdatera sin kunskap i form av kortare moduler vid universiteten. Man ska inte behöva avlägga en hel examen.

Dessutom sätts mer fokus på sysselsättning efter examen, samt att forskare ska satsa mer på att få bidrag från EU och internationella stiftelser.

Kortare pro gradu gör att studerande utexamineras fortare?

Vid Helsingfors universitet känner man till att flera studerande har problem med att utexamineras i tid. I dagsläget får man enligt den nya examensstrukturen 30 studiepoäng för en pro gradu, medan man tidigare fick 40.

Helsingfors universitets huvudbyggnad vid Senatstorget
Helsingfors universitet. Helsingfors universitets huvudbyggnad vid Senatstorget Bild: Yle/Touko Yrttimaa helsingfors universitet

Henrika Zilliacus-Tikkanen var prorektor vid Soc & kom och satt med i utbildningsrådet ONE då besluten kring pro gradu-avhandlingarna fattades vid universitetet.

En av orsakerna till förändringen var att en del studerande inte blev klara med sina pro gradu-avhandlingar trots att de i övrigt var klara med sina studier.

Susanna Nygårds gradu är värd 40 studiepoäng eftersom hon studerar enligt det gamla examenssystemet. Hon tror inte att hon skulle bli klar snabbare om gradun gav henne färre poäng.

– Nej, absolut inte. Gradun tar den tid som den tar och där har sidantalet inte egentligen en så stor betydelse eftersom det är förarbete som tar mest tid tror jag.

Vid Åbo Akademi har också antalet studiepoäng för en gradu minskat.

Studerande får nu 30 studiepoäng för själva avhandlingen medan det tidigare var 35.

– Med den gjorda ändringen hoppas vi göra pro gradu-arbetsprocessen effektivare och samtidigt höja kvaliteten på själva avhandlingarna, säger rektor Mikko Hupa.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes