Hoppa till huvudinnehåll

Bildexpert: Var lika kritisk till bilder som till text

Forskaren Asko Lehmuskallio från Tammerfrs universitet
Forskaren Asko Lehmuskallio säger att bildmanipulationer upplevs som chockerande, eftersom fotografier associeras med objektivitet. Men vi borde förhålla oss lika kritiskt till bilder som till text. Forskaren Asko Lehmuskallio från Tammerfrs universitet Bild: Asko Lehmuskallio Donald Trump,Vita huset

Den senaste krisen i förhållandet mellan den amerikanska pressen och presidenten visar sig i en manipulerad video som Vita husets pressekreterare Sarah Sanders har twittrat. Där framstår en CNN-journalist som mer fysiskt aggressiv mot en assistent än vad som var fallet. Men bildmanipulation med politiska syften är i sig inget nytt, det ser bara elegantare ut än förr.

- Vi borde lära oss att analysera bilder kritiskt, precis som vi har lärt oss att läsa text på ett kritiskt sätt, säger Asko Lehmuskallio, biträdande professor vid Tammerfors universitet och expert på visuell kultur.

- Bildmanipulation och fotografier har alltid hängt ihop. En del av förståelsen av visuell kultur är att inse att bilden inte berättar det den antas visa.

- I stället är det så att man med det man visar försöker styra förståelsen i en viss riktning.

- Bildmanipulationer känns chockerande, eftersom fotografier associeras med objektivitet. Men om man i stället tänker på bilden som på en text, och håller i minnet att man kan manipulera både i tal och skrift, så känns det inte längre så främmande, fortsätter Lehmuskallio.

Ett klassiskt exempel som brukar användas i historieundervisningen är de här bilderna från bolsjevismens tidiga dagar, där Lenin håller tal från ett podium i Moskva 1920 med bland annat Lev Trotskij nedanför podiet.

Men efter att Trotskij föll i onåd hos Stalin retuscherades han bort från den kända bilden.

Bildmanipulering.
Bildmanipulering. Bild: Uncyclopedia bildmanipulering

Det någon säger något motsvarar inte alltid ett verkligt händelseförlopp, utan är ett sätt att påverka den politiska opinionen.

- Det finns en slags samhällelig överenskommelse om att makthavarna ska tala sanning, så om politiska aktörer bryter mot det är det oroande.

- Det är en hörnsten för den representativa demokratin. Det är viktigt att journalister belyser frågan, säger Lehmuskallio.

Till exempel organisationen World Press Photo har i sin etiska kod sammanställt vad som räknas som bildmanipulation och ger exempel som hittas bakom länken.

De två viktigaste punkterna handlar om att man inte får iscensätta situationer i syfte att vilseleda publiken, och inte heller tillfoga eller ta bort innehåll från bilden.

Etiska spelregler brutits

I det aktuella fallet med presskonferensen i Vita Huset och den video som delades på twitter har båda dessa regler uppenbarligen brutits.

Petra Piitulainen-Ramsay från faktagranskningstjänsten Faktabaari, som samarbetar bland annat med amerikanska Storytel som har granskat den manipulerade videon, pekar på flera saker.

Dels har delar av videon försnabbats, så att det ser ut som om den manliga reportern slår den unga kvinnliga pressassistenten.

- Ingen kan påstå att någon slår i den ursprungliga videon. Den ursprungliga kontexten har ändrats, man försöker vilseleda, säger Petra Piitulainen-Ramsay, Faktabaari.

Watson: jag har gjort en GIF

I originalversionen hörs också att reportern ber om ursäkt då han försöker hålla kvar mikrofonen med orden "Pardon me, ma'am".

De orden är borta från den version som pressekreterare Sanders delade på twitter.

Att förstå visuell kultur är att inse att bilder inte berättar det de antas visa. Med bilder försöker någon i stället styra förståelsen i en viss riktning― Asko Lehmuskallio, biträdande professor vid Tammerfors universitet och expert på visuell kultur.

Den version som Vita huset delade hade först delats av Paul Joseph Watson, känd för att göra videon med konspirationsteorier för ytterhögersajten Infowars, enligt tidningen Washington Post.

Watson förnekar att han skulle ha manipulerat videon, utan säger att han bara har gjort en så kallad GIF, alltså ett animerat bildformat på webben.

Enligt Svenska Yles webbexpert Alexander Granholm är det inte någon trolig förklaring, eftersom GIF:ar inte ser ut så som den manipulerade videon.

- Sannolikheten för att hastigheten på just det stället av sig själv skulle ha ändrat bara för att någon byter materialet till en GIF är minimal, säger Granholm.

- Att förstå visuell kultur är att inse att bilder inte berättar det de antas visa. Med bilder försöker någon i stället styra förståelsen i en viss riktning säger Asko Lehmuskallio.

En GIF animerar sig automatiskt. Den har sämre bildkvalitet men samma hastighet såvida den inte manipuleras.

Den försnabbade frekvensen gör däremot att handrörelsen ser ut som ett karateslag.

- Jag litar själv på bilder på samma sätt som jag litar på språket.

- Man ska alltid veta vem som talar och vilket syfte avsändaren har, säger Lehmuskallio.

Men också för proffs är det svårt att skilja sant från falskt.

Lehmuskallio har med sina kolleger vid Tammerfors universitet gjort ett experiment där professionella fotografer och journalister skulle avgöra huruvida en bild på en skärm var ett äkta digitalt foto eller en realistisk bild gjord med hjälp av en dator.

Proffsen kunde inte se skillnaden. Du kan läsa studien på engelska här.

Fuskets förlovade framtid är redan här

Den digitala tekniken erbjuder en uppsjö av förfalskningsmöjligheter och det är inte ens speciellt svårt att redigera en video på sin egen mobiltelefon.

Rörliga bilder kan göras snabbare eller långsammare, bilden kan retuscheras så att man tar bort eller lägger till nya element, man kan belysa eller beskära den beroende på hur avsändaren vill styra mottagarens fokus.

Med hjälp av dataprogram där läpprörelser synkroniseras kan man få det att se ut som om en person säger något hen inte har sagt, eller har sagt i ett helt annat sammanhang.

Forskare har använt USA:s tidigare president Barack Obamas uttalanden för att peka på möjligheterna.

Musiker vet att det idag är möjligt att omvandla inspelad musik och röster hur som helst, med hjälp av olika program.

Myndigheter i Europa på sin vakt inför EU-valet

Enligt Mikko Salo som också arbetar för Faktabaari är det ur ett europeiskt perspektiv oroande att myndigheterna, i det här fallet den amerikanska pressekreteraren Sarah Sanders, har vägrat kommentera de två versionerna av videon från presskonferensen.

De två versionerna av samma händelse fortsätter därmed leva var sitt liv på nätet.

Möjligheten att någon använder bildmanipuleringsverktyg inför EU-valet har lyfts fram. Det kan vara mycket mer sofistikerat än i det amerikanska exemplet.― Mikko Salo, faktagranskningstjänsten Faktabaari

Salo sitter med i en EU-arbetsgrupp på hög nivå som försöker tackla desinformation. Att myndigheterna sprider alternativa versioner anser han att är illa, för det ökar polariseringen.

- Om sådant här börjar ske i Europa bör varningsklockorna ringa. Vi måste vara alerta. Inför EU-valet har möjligheten att någon börjar använda bildmanipuleringsverktyg lyfts fram. Det kan vara mycket mer sofistikerat än i det amerikanska exemplet, säger Salo.

Ska man lita på en robot eller en människa?

I slutändan blir det en fråga om vilka utgivningskanaler folk väljer att lita på.

Det senaste tillskottet i den diskussionen är ett nyhetsankare som är en så kallad intelligent AI-robot. Den har utvecklats av den kinesiska statliga nyhetsbyrån Xinhua News Agency och det kinesiska sökmotorföretaget Sogou.com.

AI-nyhetsankaret gjorde sin debut vid en stor internationell internetkonferens i Kina igår.

Läs mera:

Situationen med Trump, Acosta och assistenten.

Experter anklagar Vita huset för att sprida manipulerat videoklipp – "Vi har gått över en ny gräns"

Ett videoklipp som spridits bland annat av Vita husets pressekreterare Sarah Sanders ska visa att CNN-journalisten Jim Acosta "misshandlade" assistenten genom ett hugg med handen, men klippet är sannolikt manipulerat.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap