Hoppa till huvudinnehåll

"Jag gillar dig men jag gillar inte det du gjorde" – tips för hur du ska lära barn god självkänsla

Cyklar och elever framför Gerby skola.
Det är viktigt att stärka barnens självkänsla redan i skolan för det ger dem verktyg för resten av livet. Det anser klasslärarna och livscoacherna Pernilla Lindroos och Annika Hitonen. Arkivbild. Cyklar och elever framför Gerby skola. Bild: Yle/Johanna Ventus Skola,elever,gerby skola

Att ha god självkänsla redan som barn ger verktyg för resten av livet. Därför är det viktigt att lära barn och unga om vikten av en god självkänsla och hur de ska göra för att vara positiva individer.

Men hur ska man gå tillväga? Klasslärarna och livscoacherna Pernilla Lindroos och Annika Hitonen ger några tips.

Ett av Lindroos och Hitonens första tips är att komma ihåg att träna på självkänslan, oavsett hur gammal du är. Du kan nämligen jämföra god självkänsla med ett mjölkpaket.

Precis som att mjölken har ett bäst före datum har självkänslan det, du måste hela tiden träna din självkänsla.

Ska du lära barn och ungdomar att tro på sig själva och att vara positiva individer måste du själv ha en god självkänsla. Då är det extra viktigt att träna på självkänslan.

Du kan till exempel göra olika avslappningsövningar eller varför inte säga eller skriva ett visst antal affirmationer per dag.

Porträtt av Pernilla Lindroos och Annika Hitonen.
Pernilla Lindroos och Annika Hitonen har tagit fram metoder för att lära barn att ha en god självkänsla. Porträtt av Pernilla Lindroos och Annika Hitonen. Bild: Yle/Sofi Nordmyr porträtt,annika hitonen

Vad är då självkänsla? Pernilla Lindroos förklarar det som så att självkänsla handlar om att duga som man är medan självförtroende handlar om prestationer.

Gå inte till personangrepp

När Lindroos och Annika Hitonen, bägge livscoacher och klasslärare från Åland, föreläste i Vasa var huset fullt.

Publiken bestod främst av pedagoger som ville ha konkreta tips på hur de ska coacha barn och ungdomar till en god självkänsla och vara positiva individer.

- Om det är någon som gör något tokigt, säg då "jag gillar dig, men jag gillar inte vad du gjorde". Då kan de ta det mycket enklare för jag går inte till personangrepp, säger Lindroos.

- Det är ju så att många barn och ungdomar tar kritik personligt, det gör också vuxna.

En grupp människor i en föreläsningssal står upp och pekar åt ett håll.
Under Lindroos och Hitonens föreläsning fick publiken pröva på olika övningar för att se vad mental träning kan åstadkomma. En grupp människor i en föreläsningssal står upp och pekar åt ett håll. Bild: Yle/Sofi Nordmyr publik

Alla involverade och omkring ska förstå varför mobbning sker

Pernilla Lindroos säger att det är viktigt att inte döma. Har du ett oroligt barn i klassen som stör ska du ägna lösningsarbetet tid för du kommer att vinna på det i slutändan.

Annika Hitonen säger att det är viktigt att medvetandegöra varför en person reagerar så som den gör.

- Personen själv ska komma fram till vad det är som gör den orolig. Hur kan sedan omgivningen hjälpa till för att det ska bli bättre? Lyft fram det, vilka är orsakerna och hur kan vi tillsammans hjälpa, säger Hitonen.

Hur ska man då hantera mobbning i klassen? Pernilla Lindroos säger att det är viktigt att hen som är utsatt för mobbning förstår att mobbaren inte mår bra.

Samtliga omkring och även mobbaren måste förstå varför mobbningen sker.

- Den som kommer med en negativ gliring gör det för att den mår dåligt. Den vill trycka ner för att på så sätt lite höja sig själv, säger Lindroos.

- Om de som blir utsatta för glåpord vet och förstår att problemet sitter hos mobbaren är det lättare att inte ta det personligt. Lär man ut det här ger man ett jätteviktigt verktyg åt barn och ungdomar.

Pernilla Lindroos föreläser, håller i en pärm i en handen och mikrofonen i andra, kollar till sidan mot skärmen.
Pernilla Lindroos berättade om metoder för bättre självkänsla under en föreläsning i Vasa. Pernilla Lindroos föreläser, håller i en pärm i en handen och mikrofonen i andra, kollar till sidan mot skärmen. Bild: Yle/Sofi Nordmyr porträtt,pernilla lindroos

Barnen ska tro på sig själva och sin prestation

Hitonen och Lindroos har tillsammas tagit fram metoder och skrivit böcker om sina metoder hur man ska lära barnen en god självkänsla och att vara positiva individer.

De har också infört en timme i veckan på läsordningen då de med olika grupper lär ut under rubriken Livskunskap.

Hur viktigt är det då att ha en god självkänsla?

- Det är det som är A och O för alla människor. De yrken som våra barn och ungdomar kommer att ha finns kanske inte än, säger Hitonen.

- Vi vet inte vad vi ska skola dem till men det vi vet är att vi behöver stärka dem för att de ska tro på sig själva och tro på sin prestation.

Porträtt av Annika Hitonen.
Annika Hitonen har märkt att konflikterna avtagit i hennes klass sedan hon tagit i bruk sina metoder. Porträtt av Annika Hitonen. Bild: Yle/Sofi Nordmyr porträtt,annika hitonen

Först och främst handlar det om hur man möter barn och ungdomar. Men också om hur man själv mår.

- De som rör sig bland barn och ungdomar behöver ha en klar bild över sig själv och sin självbild. Vi vuxna måste också må bra och vara trygga i oss själva för att kunna bemöta på rätt sätt, säger Lindroos.

Hurudana resultat har ni fått av det här arbetet bland era elever?

- Vi märker att konflikterna minskar. Utredandet efter rasterna har minskat och man kan fokusera på vad man faktiskt ska göra på lektionen. Vi har en lugnare miljö och bättre atmosfär i skolan, säger Hitonen.

- När det uppstår konflikter kan vi reda ut dem mycket effektivare. De förstår bakomliggande faktorer till varför det blir en konflikt för vi har lärt dem det. De har sökt upp oss och sagt att vi har en konflikt med en lärare, skulle du kunna hjälpa oss för vi skulle behöva tala och reda ut det, säger Lindroos.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten