Hoppa till huvudinnehåll

Papperskrig och tröga myndigheter gör det onödigt krångligt att flytta och jobba i Norden - kan ett nordiskt elektroniskt id vara lösningen?

Lindas korrekolumn.
Lindas korrekolumn. korrespondenter,kommentarer

År 2018 krävs det fortfarande att jag fyller i pappersblanketter och ber finska myndigheter skicka intyg till mig, som jag sedan skickar vidare till svenska myndigheter. Ett nordiskt elektroniskt id skulle underlätta vardagen, skriver Svenska Yles Nordenkorrespondent Linda Söderlund.

Då jag flyttade till Sverige med familjen för ett drygt år sedan överraskades jag av all pappersexercis.

Det har varit så mycket tal om att avskaffa gränshinder i Norden och att det här är världens mest välfungerande region, men i praktiken haltar systemen fortfarande.

Det behövs oceaner av tålamod och att tjänstemännen fifflar för att det ska fungera.

FPA meddelade snabbt att de slutar betala ut barnbidraget, genast, men sedan tog det över ett halvt år innan Försäkringskassan tog över utbetalningarna

För att ansöka om en kommunal dagisplats eller skola i Stockholm krävs det att man har ett svenskt personnummer. Men ett svenskt personnummer får man först då man på riktigt har flyttat till Stockholm och har en adress.

Efter många telefonsamtal och mejl lyckades vi trots allt ställa våra tre barn i dagis- och skolkön innan vi flyttade, för vi ville inte riskera att stå utan dagisplatser då vi väl var här.

En hjälpsam tjänsteman lyckades på något sätt kringgå kravet på personnummer. Hon suckade. Det var tydligt att det inte var första gången hon fick fiffla med systemet.

Utan personnummer är du ingen i Sverige

Sedan då vi väl flyttade krävdes det att hela familjen besökte Skatteverket för att bli folkbokförda och få svenskt personnummer. För oss gick det snabbt, men det är inte ovanligt att folk får vänta på sitt personnummer i över två månader.

Och utan personnummer är du ingen i Sverige. Du kan inte öppna ett bankkonto, du kan inte skaffa ett mobilabonnemang och du kan inte ens bli stamkund i den lokala mataffären.

Länge fanns det planer på ett gemensamt nordiskt personnummer, men den idén begravdes för några år sedan. Istället jobbar Nordiska rådet nu för en gemensam elektronisk identifikation.

Nordiskt elektroniskt id redan nästa år?

Varje år flyttar omkring 45 000 personer till ett annat nordiskt land.

Och ännu fler är det som lever i två länder samtidigt: ungefär 70 000 personer jobbpendlar till ett annat nordiskt land. De behöver service och smidig kontakt med myndigheterna i båda länderna.

För att det nordiska elektroniska id:t ska bli verklighet krävs det att ländernas folkbokföring erkänner de andra ländernas identifikation.

I Finland kan man till exempel logga in hos myndigheter med bankkoder och Sverige har ett liknande system.

Vi behövde be om olika intyg från FPA och Pensionsskyddscentralen, som vi sedan postade vidare till Försäkringskassan. Hela processen var långsam och frustrerande

Men det krävs också att till exempel banker, myndigheter och andra företag slutar kräva personnummer. Och ju fler aktörer som ansluter sig till det nordiska id:t, desto större nytta får vi nordbor av det.

På Nordiska rådets session i Oslo förra veckan fanns det förhoppningar om att de första tjänsterna skulle vara tillgängliga redan nästa år. I det här projektet ingår också de baltiska länderna.

Över ett halvt års väntan på barnbidrag från Försäkringskassan

Ett elektroniskt id skulle förhoppningsvis också bidra till att informationen mellan olika länders myndigheter börjar löpa smidigare.

Vi är tiotusentals som nu får gråa hår i kontakten med de olika ländernas myndigheter

Då min man fick jobb i Sverige i början av året flyttades också våra barn automatiskt från FPA till Försäkringskassan, eftersom barnbidraget i Sverige är litet högre än i Finland.

Det är bra att det finns automatik i det här, men tyvärr saknas automatiken i utbetalningarna.

FPA meddelade snabbt att de slutar betala ut barnbidraget, genast, men sedan tog det över ett halvt år innan Försäkringskassan tog över utbetalningarna.

Det berodde dels på att just den här avdelningen på Försäkringskassan hade för mycket jobb och därför blev väntetiden lång.

Men det berodde också på att vi behövde be om olika intyg från FPA och Pensionsskyddscentralen, som vi sedan postade vidare till Försäkringskassan. Hela processen var långsam och frustrerande.

Jag hoppas att allt tal om att avskaffa gränshinder också börjar synas tydligare i verkligheten. Vi är tiotusentals som nu får gråa hår i kontakten med de olika ländernas myndigheter. Inom Norden borde det vara lätt att fixa det här.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes