Hoppa till huvudinnehåll

I Västflandern märks spåren efter kriget fortfarande i människors vardag: "Om vi glömmer kan det som hände då hända igen"

bild på gamla patroner som hittats vid arkeologisk utgrävning.
bild på gamla patroner som hittats vid arkeologisk utgrävning. första världskriget,krig

Trots att det gått hundra år sedan de sista striderna upphörde vid västfronten så gör sig första världskriget fortfarande påmint för invånarna i belgiska Västflandern. Varje vecka hittas tonvis med ammunition från första världskriget på åkrar och vid vägbyggen.

Poelkapelle / Ypres

"Det finns två regler som gäller: Rök inte och rör inte ammunitionen".

Säkerhetsföreskrifterna är enkla men tydliga då adjutant Robrecht Nollet förbereder en liten skara besökare för en rundvandring vid det belgiska försvarets enhet för ammunitionsröjning i Poelkapelle i Västflandern.

Det är inte så att någon av de inbjudna journalisterna skulle komma på tanken att börja fingra på den ammunition som ligger ordnade i prydliga rader: trots att ammunitionen legat övertäckt av jord i hundra år så ser många av dem skrämmande funktionsdugliga ut.

En korrekt iakttagelse, bekräftar adjutant Nollet. En stor del av den ammunition som användes i de hårda striderna vid västfronten detonerade aldrig och ligger nu gömd i jorden som en livsfarlig hälsning från en svunnen tid.

Robrecht Nollet demonstrerar hur man hanterar pjäser som hittas i marken.
Den ammunition som fortfarande har sprängämne i sig måste oskadliggöras på ett säkert sätt, berättar Robrecht Nollet. Robrecht Nollet demonstrerar hur man hanterar pjäser som hittas i marken. ammunition
företeckning
Det finns noggranna förteckningar över den ammunition som användes i första världskriget. företeckning Bild: Rikhard Husu / Yle förteckningar

Ju mer man gräver desto mer hittar man

Nollets enhet har specialiserat sig på att röja undan och oskadliggöra projektiler som blivit kvar i marken efter kriget.

Även om det hittas ammunition i marken på de flesta håll i Belgien så är förekomsterna i Västflandern i en klass för sig. Det var här som många av de hårdaste striderna i första världskriget utkämpades. Spåren av kriget märks fortfarande.

- I det här området är människor verkligen vana vid att hitta ammunition, berättar Nollet.

- Det är ofta jordbrukarna som hittar ammunitionen då de vänder jorden. Vissa är så vana att de samlar ihop många bomber innan de larmar polisen.

Spåren av kemisk krigföring märks

Att lämna kvar ammunition utan uppsikt under en längre tid är inte ett alternativ, betonar Nollet.

- Ammunitionen kan fortfarande efter hundra år innehålla sprängämnen.

Sprängämnena är inte det enda som oroar experterna. Första världskriget blev startskottet för kemisk krigföring.

- Ungefär fem procent av den ammunition man hittar innehåller gifter i fast eller flytande form. Och ju mer tid som går desto sämre håller höljena, säger Nollet.

Skip Instagram post

Tusentals fick aldrig en begravning

Det är inte enbart ammunitionen som påminner om kriget, berättar historikern Pieter Troch.

- Det handlade om ett industriellt krig. 80 procent av dödsfallen orsakades av artillerield. Det här innebär att resterna av de soldater dödades i ingenmansland eller en soldat som begravdes vid fronten försvann under år av ställningskrig.

Om man vill bygga en fabrik, ett hus eller en väg så måste man först göra en arkeologisk utgrävning vid platsen eftersom det fortfarande finns rester av dem som stupade kvar, säger Troch.

För att hedra minnet av en del av dem som stupade men som inte kunde begravas har man rest ett massivt monument i Ypres som ligger en kvart timmes bilfärd från Poelkapelle.

Det finns namn från hela världen på monumentet. Finland är inget undantag. Man uppskattar att ett tjugotal finländare som emigrerade till Nordamerika eller Australien i hopp om ett bättre liv stupade i vallgravarna i Flandern.

minnesmärke
Ett jättelikt minnesmärke i Ypres hedrar minnet av soldater som aldrig hittades minnesmärke Bild: Rikhard Husu / Yle Ypern
historia
Arvo Haikala som stred för kanadensarna stupade i april 1915 i en gasattack. Hans namn finns inristat bland tusentals andra. historia Bild: Rikhard Husu / Yle Minnesmärke

"Om vi glömmer kan det som hände då hända igen"

Inför årsdagen av vapenstilleståndet kryllar det av besökare i Ypres. Från nära och fjärran kommer man för att minnas och hedra dem som stupade i kriget.

Darryl Johnston från Australien berättar att han rest till Europa för att lära sig mer om det som hände för hundra år sedan.

Han säger att det är svårt att förstå vidden av det som hände innan man ser skådeplatserna och gravarna i verkligheten.

Det viktiga är att vi inte glömmer det som hände säger Darryl Johnston som kommit till Iper från från Australien. Om vi glömmer så finns det en risk för att det som hände då händer igen, säger Johnston.

kors
Namn utan gravar och gravar utan namn. Världskrigets tragedi i ett nötskal. kors Bild: Rikhard Husu / Yle kors
kors
Många kommer för att minnas världskrigets offer. kors Bild: Rikhard Husu / Yle kors
krans
Den 11 november minns vi första världskrigets slut. krans Bild: Rikhard Husu / Yle Krans

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes