Hoppa till huvudinnehåll

Island lyckades locka unga bort från alkohol och droger - kan vi lyckas med samma i Finland?

Man sitter på bänk med tom vinflaska.
Man sitter på bänk med tom vinflaska. Alkohol,alkoholism,missbruk

Island har under de senaste åren satsat stort på att få ungdomar att sluta supa i tidig ålder. Nu får man skörda frukten av arbetet som pågått sedan millennieskiftet.

För tjugo år sedan hörde isländska ungdomar till dem som drack mest i Europa. I dag är verkligheten en annan och från att ha varit bland de mest berusningsinriktade är de nu bland de nyktraste ungdomarna i Europa.

I arbetet med att få unga att intressera sig mindre för alkohol och droger är samarbete i nyckelposition. Det säger Heida Björg Hilmisdóttir som är biträdande borgmästare i Reykjavik.

– Det är hela samhället som har arbetat tillsammans. När vi har arbetat tillsammans har vi varit starka och det tror jag att är orsaken till att resultatet blivit så bra, säger Hilmisdóttir.

Heiða Björg Hilmisdóttir pekar på ett diagram
Hilmisdóttir är nöjd över hur ungas alkohol- och drogkonsumtion har minskat. Heiða Björg Hilmisdóttir pekar på ett diagram Bild: Yle/ Fredrik Palmén

Islandsmodellen - modellen som bär frukt

Det som Hilmisdóttir påpekar är ett av de viktigaste målen är att ungdomarna blir mer aktiva. Varje år får varje ung person 50 000 kronor, vilket motsvarar ungefär 360 euro, som de kan använda till olika fritidsaktiviteter.

Men hon säger också att föräldrarnas roll har varit väldigt viktig.

– Ett stort tack går till föräldrarna som aktivt har arbetat för att vi ska nå våra mål.

Föräldrarna har infört gemensamma regler för sina barns alkoholvanor.

Island har också lagstadgade hemkomsttider. Alla som är under 16 år ska vara hemma senast ett visst klockslag, beroende på bland annat barnets ålder.

Skulle vi kunna nå samma mål i Finland?

SDP:s Timo Harakka säger att man naturligtvis kan nå samma resultat i Finland, men att vi måste tillämpa metoderna så de passar vårt land.

– Det går inte att kopiera modellen rakt av, men det vi ser att har fungerat på Island kan vi tillämpa också i Finland på ett sätt som passar oss, menar Harakka.

Han menar att det är viktigt med fritidsaktiviteter och framför allt att alla ska kunna delta i dem, oberoende av socioekonomisk bakgrund.

– Skoldagarna borde exempelvis vara mer flexibla så att barnen efter skoldagen kunde stanna kvar på diverse aktiviteter i skolan.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes