Hoppa till huvudinnehåll

Tallriken och vårt dagliga bröd var länge ett och samma – sirliga kärl av porslin dök upp långt senare

En ostsmörgås och ett glas mjölk
En ostsmörgås och ett glas mjölk Bild: Yle tallrikar,Tallrik,mjölk

Ända fram till 1200-talet och även in på nya tiden fyllde brödet tallrikens funktion. De första regelrätta flata tallrikarna dök upp i de franska och italienska hoven i början av 1500-talet.

Redan innan början av vår tideräkning var brödet basföda i Europa, och har än i dag en stark ställning vid matbordet.

Under lång tid fungerade brödskivan också som matunderlag. Maten lades upp på bröd och brödet åts sist av allt.

Vid forntida präktiga gästabud orkade man kanske inte äta upp sin tallrik och då var det kutym att dela ut det överblivna brödet till fattiga, som ofta hopade sig kring festplatserna.

En annan föregångare till tallriken, skärbrädet, användes redan under förhistorisk tid. Maten tillverkades över öppen eld och bytet skars upp på träunderlag, som därefter slängdes i elden.

Under antiken användes skålformade lerkärl eller trästycken som matunderlag.

Under medeltiden kunde matunderlagen i Europa förutom brödskivor också bestå av hyvlade träplattor, en sorts ”diskar”. På engelska betyder ordet dish som bekant fortfarande maträtt eller fat.

Trädisken var så stor att minst två personer kunde skära sin mat på den.

Med tiden blev diskarna mindre och hörnen sågades av. Denna tallrik med många kanter gjordes slutligen rund. Ur de här träunderlagen utvecklades sedermera både bordet och brickan.

Gammal, till formen flat, fisktallrik gjord av trä.
Fisktallrik från Östkarelen, tillverkad i början av 1900-talet. Gammal, till formen flat, fisktallrik gjord av trä. Bild: Nationalmuseet/CC BY 4.0 Tallrik,trä

Den lilla plankan: lautanen

När det gäller såväl tallriken som bordet och brickan avslöjar vokabulären en hel del om utvecklingen.

Det finska ordet lautanen syftar på en liten planka. Lauta-nen.

- Som namnet [”lautanen”] avslöjar utgjordes förstadiet till tallriken av en liten plankbit. Man åt från en planka, och än i dag kan man på en del restauranger serveras mat på planka, berättar Risto Hakomäki, amanuens på Nationalmuseet.

Amanuens Risto Hakomäki på Finlands nationalmuseum.
Amanuens Risto Hakomäki vid Finlands nationalmuseum. Amanuens Risto Hakomäki på Finlands nationalmuseum. Bild: Yle/Andrea Nordqvist Finlands nationalmuseum

Och det är inte enbart på restauranger man kan känna historiens vingslag. Brödet som underlag har inte heller fallit i total glömska.

- På Åbo slott ordnas medeltida gästabud där tallriken utgörs av ett runt bröd som man lägger upp medeltida mat på; rovor och köttbitar och allt vad man nu kunde tänkas äta på den tiden. Och till slut äter man upp tallriken, nämner Hakomäki.

Livet på en bricka?

Med tanke på den etymologiska och praktiska utvecklingen har brickan bokstavligen utvecklats på liv och död.

Brickan var tjänstefolkets viktigaste arbetsredskap på vilken man serverade mat och dryck till värdfolket.

Ordets engelska form salver syftar till en tid då förgiftningsmord var allmänna. Ordets latinska form salvare har samma betydelse som det engelska verbet save det vill säga i detta fall ”rädda liv”.

Under gästabuden på 1500-talet hade man alltid försmakare som testade all mat som skulle serveras. Testportionerna serverades på små brickor.

Liten rund bricka med små bägare samt en kanna.
Dricka eller inte dricka från bägare på liten bricka? Liten rund bricka med små bägare samt en kanna. Bild: Pixnio/CC0 Bricka,Kanna,bägare

Termen bord för sin del har historisk koppling till den latinska termen tabula som syftar på en träbit med slät yta, formad som en planka.

I fornengelskan, eller anglosaxiskan, använde man faktiskt ordet bord och tog först senare i bruk table. Medan man med engelskans board i dag syftar på till exempel en bräda, planka eller tavla.

Den moderna, flata tallriken är en relativt ny företeelse

Den ursprungliga betydelsen syftade alltså inte på bordet som möbel utan ett träunderlag som kunde fungera både som bord och tallrik.

Precis som engelskans table och tabula är närbesläktade är vår tallrik besläktad med tyskans teller och italienskans tagliare som betyder skära eller skärbräda.

Silver i södern, trä i torpen

Den moderna, flata tallriken är en relativt ny företeelse. De första tallrikarna dök upp i de franska och italienska hoven i början av 1500-talet. Dessa moderniteter var tillverkade av tenn eller silver.

Under 1700- och 1800-talet spreds tenntallriken i vida kretsar, även bland allmogen. Men de användes främst i festliga sammanhang och trängde aldrig ut trätallriken.

Under barocken på 1600-talet var feta kroppsformer idealet och ett tecken på levnadsstandard ute i Europa

- Tallrikar karvade av trä fanns relativt tidigt i Finland. Senare, på 1700- och 1800-talet, då potatisen blev en del av dieten var tallriken ganska praktisk att äta potatisen från, berättar Hakomäki.

Men tallrikarna var små då det begav sig.

- Kanske måltiderna var av den typen att man inte behövde så stora tallrikar. Trätallrikarna i Nationalmuseets samlingar är i storleken av desserttallrikar. De stora tallrikarna är få. Det verkar uppenbart att portionerna endast bestått av någon smärre köttbit med till exempel lite potatis.

Fylliga former och dyrbara dukningar

Under barocken på 1600-talet var dock feta kroppsformer idealet och ett tecken på levnadsstandard ute i Europa. Maten var en njutning och dukningen halva måltiden.

På bordet dök nyheter i form av keramiska tallrikar upp.

Samtidigt utvecklades kokkonsten och kockarna bjöd på nya rätter. Det innebar för sin del nya sorters kärl och dukningar.

Förutom den platta mattallriken togs även sopptallrikar och regelrätta desserttallrikar i bruk.

Dukat matbord i den så kallade Jackarbysalen på Finlands nationalmuseum.
Dukat bord i Jackarbysalen på Finlands nationalmuseum. Inredningen härstammar från Jackarby gård i Borgå. Huvudbyggnaden på herrgården i Borgå är från 1760 men Jackarby som egendom har anor som sträcker sig till 1500-talet. Dukat matbord i den så kallade Jackarbysalen på Finlands nationalmuseum. Bild: Matti Huuhka / Museiverket CC BY 4.0 Finlands nationalmuseum,Dukning,Matbord,Jackarby gård

Porslinsfat och -tallrikar började importeras till Europa i början av 1600-talet. Ganska tidigt kopierades de också i fajans. Det dröjde dock innan dessa blev så billiga att de blev allmänna på matborden.

1700-talet blev porslinets århundrade. Förutom porslinskärl dök också prydnadsföremål i porslin upp på matborden.

Formspråket och enhetliga serviser blev viktiga. Överallt i Europa utvecklades de förmögnas dukningar till lyxiga konstverk.

Långt präktigt middagsbord dukat med fina kärl av tyskt Meissenporslin.
Lyxigt värre med finaste tyskt Meissenporslin. Porslinsfabriken i Meissen grundades år 1710 och var den första porslinsfabriken i Europa. Långt präktigt middagsbord dukat med fina kärl av tyskt Meissenporslin. Bild: Ingersoll / CC0 1.0 Matbord,Porslinkärl,Meissen

Träet håller ställningen men porslinet propsar på

Bland vanligt folk åt man fortfarande från trätallrikar.

- På landsbygden behöll trätallriken sin ställning långt in på 1800-talet och ännu in på 1900-talet, konstaterar Risto Hakomäki.

I början av 1900-talet blev de förmånliga bleckplåtstallrikarna populära i Finland. Men redan i slutet av 1800-talet hade emaljtallrikar lanserats som ett mer hygieniskt alternativ.

Sitt egentliga genomslag i Finland fick emaljtallrikarna först på 1950-talet. De första emaljkärlen kom från Sverige.

I samband med att kärlen blivit fler har också dukning och bordsskick utvecklats

I dessa tider inleddes förövrigt också segertåget för en ofta hyllad finsk specialitet: torkskåpet ovanför diskhon.

Under 1900-talet började man också tillverka tallrikar i olika plastmaterial. Liksom även engångstallrikar av vaxat papper.

Då keramikindustrin växte och utvecklades och tillverkningen blev förmånlig blev porslinet vardagsvaran. I sinom tid plasten likaså.

I samband med att kärlen blivit fler har också dukning och bordsskick utvecklats. Måltidernas sociala aspekt betonas allt mer.

Fortfarande gäller det således att komma ihåg att det är värdinnan som bestämmer takten vid bordet.

Vid måltiden är det hon som plockar upp den sista biten från sin tallrik, reser sig först och lämnar bordet först av alla.

Fin du souper.

Bild på tavlan "The end of Dinner" av konstnären Jules-Alexandre Grün.
När festen nästan tagit slut. Verket "Fin du souper" ("The end of dinner") (1913) målades av den franske konstnären Jules-Alexandre Grün (1868–1938). Bild på tavlan "The end of Dinner" av konstnären Jules-Alexandre Grün. Bild: reprodart.com / CC-PD-Mark middag,Tavla,konstverk,Jules Grün

Bröd i bön och basuttryck

Förutom att brödet utgjorde en urform för tallriken har brödet haft en märkbar religiös betydelse genom tiderna.

I bönen Fader vår hänvisar man som bekant till vårt dagliga bröd.

Brödets centrala ställning kan utläsas i flera ord och uttryck.

Vi talar till exmpel om:

livets bröd
brödföda
bättre brödlös än rådlös
bröd och skådespel

Källor:
Tarja Tuulikki Laaksonen: Kuka keksi haarukan – Arkiesineiden ihmeellinen historia (2017)
Wikipedia

  • United ingen match för Liverpool – Shaqiri sen segerskytt på Anfield

    Succéinhopparen Shaqiri segerskytt på Anfield.

    Det krävdes ett inhopp av Xherdan Shaqiri för att Liverpool skulle bärga alla tre poäng hemma mot Manchester United. Shaqiris två mål i den andra halvleken räckte till en 3–1 (1–1) seger som för Liverpool tillbaka upp på första plats i Premier League.

  • EU-länderna nöjda med resultatet från klimatmötet i Katowice - små länder oroliga över det praktiska

    Avtalet kritiseras för att inte vara tillräckligt ambitiöst.

    Trots att förhandlingarna under klimatmötet i Katowice gled in på övertid och några länder satte sig på tvären lyckades man nå konsensus. Resultatet gjorde att många av deltagarna gratulerade sig själva. - Det är väldigt svårt att få nästan 200 länder att enas om ett så detaljrikt och specifikt avtal. Under de här förhållandena är varje litet framsteg en massiv framgång och i det här paketet finns tusentals små framsteg, säger Michail Kurtyka, ordförande för klimatkonferensen.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix