Hoppa till huvudinnehåll

Gröna tak behövs när ösregnen blir vanligare - Helsingfors satsning på taken föll i dvala

I Kungseken i Helsingfors förbereder man sig inför klimatförändringen med mjuka gröna tak. På höghusgårdens låga förrådsbyggnad växer ett tre centimeter tjockt täcke med fetknopp. Sätter man sig på det mjuka täcket blir rumpan våt – just därför är det så viktigt också i framtiden.

Redan nu lider Helsingfors avloppssystem då regnet väller ner. Också i andra städer sitter man i samma båt: senast i augusti svämmade gatorna över i Lahtis och i Tavastehus.

En man vadar i knähögt vatten. Bakom honom syns bussar och bilar som kör genom vattenmassorna.
Lahtis svämmade över efter oväder i början på augusti i år. En man vadar i knähögt vatten. Bakom honom syns bussar och bilar som kör genom vattenmassorna. Bild: Ville Leskinen Lahtis,översvämningar,Storm

Problemet blir bara värre. För det första byggs det i städerna allt flera tak, vägar och asfaltsgårdar, där vatten rinner ner i avloppen. För det andra förutspås klimatförändringen leda till mera ösregn.

Gröna tak är en lösning på det problemet. De suger regnvatten som svampar och gör att en mindre mängd vatten rinner långsammare ner i avloppen.

Det mjuka fetknoppstäcket hjälper också under de ökande värmeböljorna – de svalkar ner såväl omgivningen som huset som ligger under.

Bland annat av dessa orsaker godkände Helsingfors stadsstyrelse för två år sedan en strategi för gröna tak. I strategin listade man åtta åtgärder vars syfte är att öka byggandet av gröna tak, och att förbättra kvaliteten.

Över hälften av åtgärderna förblev oförverkligade

Den dåliga nyheten är att över hälften av dessa åtgärder har förblivit ogjorda.

- Det ser ut som att vi behöver skärpa oss när det gäller hur staden kan ge råd och följa upp fördelar och förverkligandet av gröna tak, säger biträdande borgmästare Anni Sinnemäki.

Den största boven är organisationsförändringen inom staden, tror Sinnemäki. Hon lovar att ta tag i saken.

- Jag har tänkt ta upp det med de personer som har avgörande roller och se till att också dessa åtgärder genomförs, säger Sinnemäki.

Betydelsen av forskning och utbildning blir tydlig när forskare och företagare Taina Suonio inspekterar fetknopparna på taket.

Framtiden för det gröna täcket ser dyster ut, eftersom jordlagret är för tunt. Enligt färskare uppgifter och regleringar borde det vara dubbelt tjockare. Som tur kan problemet ännu åtgärdas genom att fylla på med mylla.

Närbild på fetknopp som används på gröna tak.
Närbild på fetknopp som används på gröna tak. Bild: Yle/Ronnie Holmberg Fetknoppssläktet,gröna tak

Gröna tak vanliga på gårdsbyggnader

För Anni Sinnemäki är gröna tak en gammal bekant. Strategin är resultatet av en motion som hon tillsammans med Mari Puoskari (Gröna) och Emma Kari (Gröna) för sex år sedan lämnade in.

Trots att behandlingen av motionen tog flera år och förverkligandet av strategin har varit bristfällig är Sinnemäki mera nöjd än besviken.

Det gröna taket i Kungseken är nämligen ingen prototyp utan snarare vardag inom bostadsbygget i Helsingfors i dag.

Nybyggda höghus i gult och rött i Kungseken i Helsingfors.
I Kungseken finns de gröna taken bara på låga byggnader och garage. Husen har plåttak. Nybyggda höghus i gult och rött i Kungseken i Helsingfors. Bild: Yle/Petteri Juuti nybyggnad,höghus,Kungseken, Helsingfors stad

Strategins åtgärd som gäller detaljplaneringen fungerar redan nu, intygar detaljsplanschef Marja Piimies.

- För tillfället stadgas ganska många beslut om gröna tak på gårdsbyggnader och envåningshus. I andra nyare planer har vi använt oss av grönytefaktorn, säger Piimies.

Grönytefaktorn är ett för Helsingfors utvecklat relationstal som räknas ut genom en tomts kvalitativt uträknade grönyta jämfört med dess totalyta.

Piimies tror att det blir vanligare att grönytefaktorn används och ambitionsnivån stiger.

- Det leder till att de flesta husen i kvartersområden har gröna tak.

Också stora byggnadsprojekt har grönskande tak

Biträdande borgmästare Anni Sinnemäki har för Yle sammansatt en lista över byggen där gröna tak ingår. Listan som omfattar 46 objekt är inte fullständig men innehåller flera bostadshus som kommer att få gröna tak.

En av de mest betydande är Böle och det bostadskvarter som reser sig norr om köpcentret Tripla: Minst hälften av takytan ska vara gröna tak.

- Om två till fem år är vi i ett helt annat läge än nu. Det kommer att finnas betydligt fler gröna tak, säger Sinnemäki.

En illustration samt det faktiska resultatet av höghus i Fiskehamnen. På illustrationen är taken gröna, men inte i verkligheten.
I Fiskehamnen skulle en merpart av taken bli gröna. I verkligheten blev det inte så. En illustration samt det faktiska resultatet av höghus i Fiskehamnen. På illustrationen är taken gröna, men inte i verkligheten. Bild: Yle/Ronnie Holmberg, Raimo Roiko-Jokela Fiskehamnen

En annan åtgärd som går framåt är främjandet av gröna tak i stadens egna byggprojekt. Enligt stadens egna uppskattningar blir en tredjedel eller hälften av taken på stadens nyproduktioner och utbyggnader gröna tak.

En tredje åtgärd som delvis förverkligats är påbörjandet av prototyper. Ett exempel är Busholmens Vihreistä vihrein-hus där det utöver gröna tak även finns gröna väggar och grönt inomhus.

Planerare: Vi behöver mera erfarenhet

De nya höghusen i Kungseken har sadeltak av plåt, men gårdar och närmiljö har planerats så att regnvattnet hålls inom kontroll så gott det går. Det passar detaljplanschef Marja Piimies som hellre ser grönt på marknivå än på taken.

- Det behövs mera erfarenhet av gröna tak. Vi har till exempel inga erfarenheter av hur man på byggplatser hanterar fukten eller hur konstruktionen klarar av den. Man kan inte i detaljplanen fatta beslut som vi inte har forskningsresultat på, så att vi kan bygga sådant som faktiskt håller, säger Piimies.

En bild tagen från luften där en förrådsbyggnads gröna tak syns.
Gårdsbyggnadens gröna tak döljer en tvättstuga, allmän bastu och trappgång ner till en parkeringshall. En bild tagen från luften där en förrådsbyggnads gröna tak syns. Bild: Yle/Ronnie Holmberg Kungseken, Helsingfors stad,gröna tak

Gröna tak har byggts och forskats kring internationellt, men det räcker inte för Piimies. Hon vill ha erfarenhet av de gröna tak som nu byggs.

- Gröna tak samlar vatten och fryser om vintern, det måste verkligen testas och forskas i, i våra förhållanden.

Forskare: har planchefen inte bekantat sig med vår forskning?

Också i Finland bedrivs det forskning om gröna tak, framför allt av forskningsgruppen Viides ulottuvuus där också flera forskare från Helsingfors universitet ingår. Gruppen har bedrivit tvärvetenskaplig forskning i Finland de senaste åtta åren. De första provtaken byggdes på riktiga tak år 2012.

Gruppen har gått igenom forskning från bland annat Sverige, Norge och Kanada.

- Det ser ut som om detaljplanschefen inte har bekantat sig med vår forskning, säger forskare Marja Mesimäki från Helsingfors universitet.

Enligt forskarna är ett välplanerat grönt tak snarare en möjlighet än ett hot. Det skyddar taket mot UV-strålning och den av temperaturskiftningar orsakade försvagningen.

Enligt en tysk studie fördubblar gröna tak takets livslängd.

- Om taket är dåligt byggt så börjar det läcka vatten. Men huruvida det finns växtlighet eller ej påverkar inte, säger Mesimäki.

Mesimäki medger att gröna tak försvårar lokaliseringen av läckan om det uppstår problem. Å andra sidan kommer det uppgifter från USA om en apparat som kan lokalisera läckan utan att det gröna behöver skalas bort.

Höghus i Kungseken ovanifrån.
Taken i Kungseken är av plåt, men på gårdarna och i närmiljön finns grönområden som fångar upp regnvatten. Höghus i Kungseken ovanifrån. Bild: Yle/Ronnie Holmberg Kungseken, Helsingfors stad,höghus

"Materialet lever och måste skötas om"

Detaljplanschef Piimies är också fundersam kring hur det går med upprätthållandet av det gröna taket när ansvaret går från byggnadsentreprenören till den slutliga användaren: vanliga människor.

- Man måste kunna försäkra sig om att taken underhålls även framöver, för materialet lever och håller inte om man inte sköter om det. Det kräver arbete och att man förbinder sig till det, säger Piimies.

Forskare och entreprenör Taina Suonio påminner också om att takets skick måste kontrolleras varje eller vartannat år. Det gäller å andra sidan alla slags tak.

- Växtlighet på taket orsakar inga extra problem eller arbete, säger Suonio.

Artikeln är en översättning och bearbetning av Petteri Juutis artikel för Yle Uutiset.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen