Hoppa till huvudinnehåll

Nedbantad studieplanering vid Novia i Vasa kan leda till ökade mentala problem, varnar studerandeförbund

Nedstämd studerande ensam i skolkorridor.
Vid studerandekårernas förbund Samok säger man att situationen vad gäller studieplanering vid Novias enhet i Vasa är den värsta man hört om. Personen på bilden har inget med innehållet i artikeln att göra. Nedstämd studerande ensam i skolkorridor. studerande,depression,skolan (fenomen),ensamhet

Nyheten om att yrkeshögskolan Novia i Vasa bara har en studieplanerare för sina 2 000 studerande tas emot med oro av Finlands studerandekårers förbund Samok. Att skära ner på stödtjänster kan leda till att de mentala problemen hos studerande ökar, varnar ordförande Marko Grönlund.

Förra veckan rapporterade Yle Österbotten att två studieplanerare vid Novias enhet i Vasa blivit en, vilket oroar studerande. En studieplanerare ansvarar nu ensam för 2 000 studerande.

Novia på Brändö i Vasa.
Novia i Vasa Novia på Brändö i Vasa. Bild: Yle/Joni Kyheröinen yrkeshögskolan novia

Femteårsstuderande Ronny Enström berättade i artikeln att han behövde hjälp med sina studier men att han aldrig fick en passande tid till studieplaneraren.

I stället satt han hemma med ångest och försökte reda ut sina studier på egen hand.

"Stor arbetsbörda för en person"

Marko Grönlund, ordförande för Finlands studerandekårers förbund Samok, tycker inte att situationen vid Novia i Vasa låter bra.

Marko Grönlund, ordförande för Finlands studerandekårers förbund SAMOK.
Marko Grönlund Marko Grönlund, ordförande för Finlands studerandekårers förbund SAMOK. Bild: Privat SAMOK,Marko Grönlund

- 2 000 studerande är en väldigt stor massa för en studieplanerare. Arbetsbördan är säkert stor för den här personen, säger Grönlund.

- Här ser man nu vad nedskärningarna inom utbildningssektorn har lett till. Man har sparat in också på stödtjänsterna för studerande. Nu börjar nedskärningarna synas som färre studieplanerare, färre studiepsykologer med mera.

Hur vanligt är det att en studieplanerare har så här många studerande på sitt ansvar?

- Det är väldigt varierande vid yrkeshögskolorna. Men det här är nog det värsta jag har hört om.

Hur många studerande tycker ni är en rimlig mängd för en studieplanerare att ta hand om?

- Det är en väldigt lokal fråga och det finns inget exakt svar eller exakta riktlinjer men varje studerande har ändå en egen studieplan och alla har olika livssituationer. Studieformen kan också variera. Det är viktigt med bra stödtjänster.

Hur länge är det rimligt att köa för att få tid till en studieplanerare?

- Personligen tycker jag att man borde få en tid inom en vecka så att man kan få hjälp att utreda hurudana problem man har och hur man ska gå vidare.

Någon som skriver på en bärbardator
Någon som skriver på en bärbardator Bild: Yle/Carolina Husu Gymnasiet Grankulla samskola,Grankulla,gymnasiet,skolelever,studerande,elektroniska studentskrivningar,studentskrivningar

Ökade mentala problem bland studerande

Om det finns för lite resurser för studieplanering kan de mentala problemen hos studerande öka, säger Marko Grönlund.

- Enligt välmåendeundersökningar har de mentala problemen bland studerande ökat. Det här är säkert en orsak till det.

Också studietakten kan påverkas om stödtjänsterna är bristfälliga, säger Grönlund.

- I den nya finansieringsmodellen för högskolorna betonas det att studerande blir klara inom utsatt tid. Om man har haft problem med studierna och studieplaneringen blir man kanske inte klar lika fort och då får högskolan mindre finansiering. Det blir en dominoeffekt.

Studeranden i ett klassrum
Studeranden i ett klassrum Bild: Yle/Chanette Härus Åbo Akademi,universitet,studier (verksamhet),elever,studerande,klassrum,undervisning

Studerandekårernas förbund Samok försöker påverka problematiken på längre sikt.

- Vi samarbetar intensivt med Undervisnings- och kulturministeriet om högskolevisionen 2030. Vi har uttryckt vår oro över nedskärningar i stödtjänster och inom andra områden. Vi försöker påverka så att det skulle vara slut på nedskärningar. Nu är det tid för satsningar.

Marko Grönlund påpekar att det inte räcker med bra studieplanering utan att det också måste finnas andra stödtjänster för studerande. Det kan vara en studiepsykolog eller en präst. Också studentkåren har en viktig roll.

- Om stödtjänsterna är bra blir man klar med studierna snabbare och vi får snabbare ut arbetskraft på arbetsmarknaden.

Också vid universiteten finns problem med bristande studierådgivning

Också vid universiteten är situationen när det gäller studierådgivning varierande, säger man vid Finlands studentkårers förbund FSF.

- Just nu tror jag att det är svårare för mindre högskolor och universitet att ha en lika bred servicenivå som de större universiteten med mera resurser, säger FSF:s ordförande Miika Tiainen.

- Jag tror att universiteten är medvetna om situationen men just nu är det en stor kamp för hur man ska använda pengarna efter de stora nedskärningar som har gjorts. Det finns inte så mycket pengar och det finns många olika krav.

Tiainen tycker att en lämplig mängd studerande per studierådgivare är 300-500 studerande.

- Men situationerna är olika vid universiteten så det är svårt att säga någon exakt mängd.

Svårt att räcka till när alla har frågor samtidigt

På Hanken i Vasa sköter studiekoordinator Britt-Mari Siironen om studievägledningen för Vasacampusets 500 studerande. Hon ansvarar alltså för den mängd studerande som till exempel Tiainen vid studentkårernas förbund tycker är lämplig.

Hanken i Vasa.
Hanken i Vasa. Bild: Yle: Ann-Catrin Granroth studerande,handelshögskolan

Trots att Siironen har assistans av tre personer på studiebyrån är det svårt att få tiden att räcka till under "topparna" på hösten och våren när många har frågor samtidigt.

I normala fall räcker tiden ändå till för alla studerande och man får en tid inom några dagar eller inom en vecka, säger hon.

Undervisningsministeriet tar inte ställning

Vid Undervisnings- och kulturministeriet tar man inte ställning till högskolornas resurser för studierådgivning och - planering.

- Ministeriet har ingen linje i den här frågan eftersom högskolorna har autonomi när det gäller utbildningen. Universitetslagen och yrkeshögskolelagen är därför inte lika detaljerade som gymnasielagen eller lagen om grundläggande utbildning, säger Birgitta Vuorinen, undervisningsråd vid ministeriets avdelning för högskolepolitik.

- Men det betyder inte att vi på ministeriet är likgiltiga. Nu jobbar vi med visionen för högskolorna 2030 och i den ingår bland annat mer välmående högskolor.

Studierådgivning behövs och det behövs också rådgivning i karriärfrågor, säger Vuorinen.

Vi har försökt nå undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) för en kommentar.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten