Hoppa till huvudinnehåll

Mörkerpromenad lockar och väcker tankar

En svart skog med trädsilhuetter mot himlen. I skogen ser man ficklampor och vaga människofigurer.
Att gå i skogen i mörkret är avslappnande och lagom spännande. En svart skog med trädsilhuetter mot himlen. I skogen ser man ficklampor och vaga människofigurer. Bild: Amanda Vikman/Yle mörker,skogen

Drygt tio personer står samlade under gatubelysningen i utkanten av Dalsbruk centrum. Det känns ovant att lämna hemmet klockan 18 på kvällen - för att gå på skogspromenad.

De flesta deltagarna på mörkervandringen är vuxna förutom Siiri Jussila som är sex år gammal. En fyrfota deltagare, hunden Max som är 11 år gammal har också fått följa med.

- Hoppas ni har lampor och reservbatterier med er, annars har jag några i reserv i fall en lampa skulle gå sönder. Gå försiktigt, bergen är hala, inleder kvällens guide Sanna-Mari Kunttu.

En hund och några människor står i en ring på en spånbana under lampljus på natten.
Man ska ha reservbatterier och gärna en kompis med sig första gången man går ut i skogen när det är mörkt. En hund och några människor står i en ring på en spånbana under lampljus på natten. Bild: Amanda Vikman/Yle Månpromenad

Hon är utbildad miljöplanerare och har alltid tyckt om att röra sig i skogar - också mörka sådana.

- Jag har nog varit ett "mörkerbarn" ända sedan jag var liten. Även i närskogarna i Åbo kunde man hitta mörka platser. Stigar man är vana att gå på blir som nya när man går på dem i mörkret, säger hon.

Ljusföroreningar stör djur och växter

Det allt varmare vädret är förvirrande för många växter som till och med börjat blomma nu på hösten. Men också ljuset ställer till med problem.

- Det finns växter som behöver extremt långa dagar, men också de mörka perioderna för att klara sig. Sen finns det problem i varmare trakter där nykläckta sköldpaddor börjar krypa mot gatubelysningen i stället för mot havet där månen lyser, berättar Kunttu.

De flesta har också märkt att nattfjärilar gärna flockas kring gatubelysning och utelampor. Det är för att de instinktivt tror att det är ljusa öppningar i luften.

Sanna-Mari Kunttu i reflexväst med pannlampa på huvudet.
Sanna-Mari Kunttu har alltid tyckt om att utmana sig själv och röra sig i mörkret. Sanna-Mari Kunttu i reflexväst med pannlampa på huvudet. Bild: Amanda Vikman/Yle person,Sanna-Mari Kunttu

- Det är inte så bra för dem, ofta slutar det illa och de blir enkla byten för till exempel fladdermöss som äter fjärilarna, säger Kunttu.

För deltagaren Haye Breider är nattvandring något helt nytt.

- Det har varit jättehärligt. Mest har jag njutit av att få trampa omkring här i tystnad. Jag har alltid tyckt om att gå i skogen men det har inte blivit av att göra det i mörker tidigare, säger Breider.

Själv har hon varit mörkrädd som barn eftersom hon växte upp i staden och var van med gatubelysning. Kvällen har ändå varit en positivt överraskning.

En stövel och en joggingsko under lampljuset.
En stövel och en joggingsko under lampljuset. Bild: Amanda Vikman/Yle stövlar,ficklampa

- Man kan inte direkt säga att man njuter av omgivningen då man ser så lite, men det är speciellt att gå så här i mörkret. Jag kommer att försöka ta mig ut igen.

Utmana dig själv och dina inre monster

Siiri Jussila är sex år gammal och har hurtigt följt med på skogsvandringen. Hon har fått sällskap av hunden Max.

- Det roligaste var att gå med hunden. Jag tyckte också om att stå tyst och lyssna efter ljud, säger hon.

Silhuetten av träd mot mörk himmel.
Människan behöver ljus - men också mörker. Silhuetten av träd mot mörk himmel. Bild: Amanda Vikman/Yle Skog,höstmörker

Men rädd har hon inte känt sig. Det har däremot vår guide, Sanna-Mari Kunttu.

- Jag har alltid haft egna spöken i mitt huvud. I mörkret börjar man ofta tänka på otäcka saker, speciellt då man är ensam. Men det är bara att säga till sig själv att det inte är någon fara. Man ska låta bli att börja springa, för då brukar tankarna också skena iväg, säger hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland