Hoppa till huvudinnehåll

Hankenlektorn som bor på hyra säger att amatörmässiga ägare inte är effektiva och efterlyser professionella aktörer

Henrik Palmén bor på hyra i Helsingfors.
Visst hade det varit ekonomiskt förnuftigare att äga vår bostad - men vi hittade alltid en ny, bra hyresbostad, säger Palmén. Henrik Palmén bor på hyra i Helsingfors. Bild: Yle/Anna Savonius hyra,ekonomi,boende,ägarbostäder,hyresboende

Vi borde ha stora, professionella hyresvärdar, som sköter fastighetsbestånden väl och som konkurrerar om goda hyresgäster, föreslår lektor Henrik Palmén vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Själv har han valt att bo sitt vuxna liv på hyra med sin familj.

För hans familj har det varit fråga om ett aktivt val att bo på hyra, familjen har ekonomisk trygghet, som hade möjliggjort bostadsköp.

Så här i efterskott hade det kanske varit mer lönsamt att köpa bostad, medger han, men ger i samma andetag uttryck för hur nöjd han varit med de fyra adresser där familjen bott på hyra medan barnen, tre söner, växte upp.

Palmén tycker att det hade varit kul ifall han kunnat konkurrensutsättas - som hyresgäst - av potentiella hyresvärdar.

Många skulle gagnas av ett större utbud på hyresbostäder― lektor Henrik Palmén

Finland skulle enligt honom gagnas av att ha ett större, och skattemässigt neutralare utbud av hyresbostäder.

- Alternativen kunde vara lika många på bägge sidor, på hyres- eller på ägosidan, resonerar han vidare. Boendekostnaderna kunde vara någotsånär lika.

Palmén anser att hyresboendet har många goda sidor, jämfört med ägoboendet, förutsatt att man kan göra sådana hyreskontrakt som passar vars och ens situation.

I dagens värld är det så att hyresvärden och hyresgästens uppfattning om hyreskontraktets längd - till exempel - inte alltid möts.

- Det här är ett problem, anser Palmén. Om vi hade ett större utbud av yrkesmässiga hyresvärdar så skulle problemet inte vara lika stort.

Få diskuterar vårt hyresval för det är så udda

Palmén säger att omgivningen sällan diskuterar hans boende.

- Egentligen funderar man inte över det. Alla i min situation äger sin bostad, därför diskuterar man inte den här frågan i min bekantskapskrets.

Bostadsannonser i tidning
Familjen Palmén har ständigt hittat lämpliga hyresbostäder - och valt att inte köpa. Bostadsannonser i tidning Bild: Yle/Monica Slotte-Wallenius bostadsannonser

Professionella ägare skulle minska på antalet misslyckade stambyten

Ifall fler bostäder skulle innehas av så kallade professionella ägare så skulle antalet misstag minska - till exempel när det gäller stambyten. Här en av Henrik Palméns teser.

- Amatörmässiga ägare är inte effektiva, säger han. De blir illa behandlade av företag de har att göra med, till exempel vid stambyten.

Palmén anser att ifall vi hade mer professionellt bostadsägande i Finland så skulle byggbranschen inte komma undan med så skralt resultat i förhållande till priset.

- Det är en betydande förlust för samhället att så stor del av vår nationalförmögenhet förvaltas av amatörer.

TVå byggarbetare på arbetsplats i kasberget, där det gör ett stambyte på två veckor.
Stambyten kan bli besvärliga för både ägare, hyresgäster och husbolag. TVå byggarbetare på arbetsplats i kasberget, där det gör ett stambyte på två veckor. Bild: Yle/Patrik Skön rörrenovering,stambyte

Bostadsköpare sätter alla ägg i samma korg

Ytterligare en tanke när man väljer mellan hyra och ägoboende är:

- Om man väljer att köpa bostad så placerar man alla ägg (med lånade medel) i samma korg, en placering, ett husbolag med vilka problem som helst.

Som placeringsstrategi är det illa, normal placeringsstrategi handlar om att sprida sina risker. Fördelen med hyresboende är här att man inte har de riskerna.

- Fast risker är svåra att förstå och bedöma innan man råkar ut för dem. I ägoboende är riskerna klart större.

Palmén påminner också om att när man byter ägobostad så kostar det flera procent i olika former av transaktionskostnader. Det är dyrt och det här minns man kanske inte alltid i den ekonomiska analysen.

Till följd av flera olika skattesubventioner är utbudet av hyresbostäder alldeles för litet i förhållande till efterfrågan.

- Ägoboende är därför ekonomiskt förmånligare, summerar Palmén.

Senast när barnen flyttar ut skaffar vi en egen bostad...

Vi återvänder ännu för en stund till familjen Palméns val.

- Min tanke har varit att senast när barnen flyttar ut så köper vi en egen bostad.

Nu har barnen flyttat ut - men en lämplig hyresbostad dök upp igen...

- Så där är vi nu, småler Palmén. Om vi köper handlar det om läge, om vi hyr handlar det om både om hyreskontraktets längd och bostadens läge.

Hur kommer man då att bo eller vilja bo i Finland i framtiden?

Palmén konstaterar att man borde bygga mera i tätorterna.

- Vårt behov att flytta under livets gång har ökat. Ungdomen flyttar tidigare hemifrån och de flyttar till och från diverse förhållanden, vi flyttar också efter jobb i dag. Här är hyresalternativen bättre.

Ägobostäderna omfattar större risker och det är svårare att röra på sig då man äger, enligt Palmén.

Hyresboendet är stigmatiserat

Att bo på hyra är vanligt annanstans i världen men ovanligt i Norden, kan vi vända på den här trenden på något sätt?

- Vi borde vända på den. Jag är inte säker på att det finns politisk vilja. Hyresboendet är stigmatiserat i Finland. Vi talar om subventionerat boende och olika stödformer.

Palmén exemplifierar: När det görs reklamer i tv om hyresbostäder nämns att "man kan nog bo på hyra, bostäderna är inte alls i dåligt skick osv."

- Det är också en fråga om inställning i Finland - "att hyra är någonting sämre".

När olika hyresaktörer möttes i veckan efterlyste man kreativa idéer om byggande - men också hur få ner boendekostnaderna, för det är dyrt att bo i Finland, både via ägande och på hyra?

- Man borde se över regleringen, ta bort alla onödiga regler om minimi- eller maximistorlek, antalet bilplatser. Få bort byråkratin kring att riva ett hus och bygga ett nytt, bygga vindsvåningar osv.

- I nya projekt borde man tänka på lösningar, där man flexiblare kan byta moduler, göra en etta till en trea lättare eller en stor bostad till två små. Både byråkratin och arkitekturen borde bli enklare här.

- Ett minimum av regler och flexibilitet av olika slag.

Hyresboendet har svårt att hänga med

Svenska Yle rapporterar om hyresboende med anledning av ett seminarium tidigare i veckan som ordnades av Kova, Kohtuuhintaisen vuokraasumisen edistäjä, en intresseorganisation som främjar hyresbyggande till rimligt pris.

Kova samlade centrala aktörer på hyresmarknaden till samtal om nuläget. I debatten deltog representanter från både Institutet för forskning och välfärd THL, fattigdomsforskaren vid Y-stiftelsen Maria Ohisalo (grön) och stadsgeografen och professorn Mari Vaattovaara.

Professori Mari Vaattovaara
Professor Mari Vaattovaara. Professori Mari Vaattovaara Bild: Yle Mari Vaattovaara

De konstaterade med en mun att flytten till storstäderna, till tätorterna fortsätter och behovet av boende till rimligt pris är stort. Trånga, små bostäder främjar inte trivseln, tvärtom, och professor Vaattovaara pekade ut växande områden på kartan, där skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper ökar kraftigt.

- Boende handlar inte bara om lägenheter och hus, det handlar om rätten till ett gott liv. Vi vet att det inte lönar sig att bygga fler höghus med minimala bostäder, säger professor Vaattovaara.

- Det är dyrt att riva och bygga nytt och resultatet blir inte alltid lyckat, fortsätter hon. Hyresbostäder måste gå att anpassa till förändringar i livet.

Kova skriver om byggandet för de mest utsatta hyresgästerna. För unga, för personer med olika slags funktionsnedsättningar, för dem som annars har svårt att få en bostad av olika skäl.

Fyra tusen sådana bostäder har byggts i år, investeringarna är omkring en miljard euro.

En av dem som deltog i seminariet, Birgit Mäkinen från Vasa, berättar att hon med intresse följde med Maria Ohisalos presentation av Y-stiftelsens verksamhet. Stiftelsen uppger sig vara Finlands fjärde största hyresvärd, med 16 000 hyreslägenheter på 50 orter runtom i landet.

- Det var intressant att följa med hur stiftelsen erbjuder "bostad först" med stödtjänster, säger Mäkinen som arbetar vid Fastighets Ab Pikipruukki i Vasa. Hon nämner särskilt de finländare som har svårt att klara vardagen och självständigt boende överlag.

- Det var tänkvärt att höra vad man kan göra för de personer som har allra svårast att få bostad i dag. Där har alla parter mycket att lära sig, konstaterar Mäkinen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes