Hoppa till huvudinnehåll

På tiondeklassen blir man inte något, utan någon – Lärare: "Yrkesskolorna har ett helvete att ta hand om alla elever som inte blir sedda"

Olli Hietanen, studerande
Olli Hietanen kände sig vilsen och ville inte göra som alla andra och gå i gymnasiet. Olli Hietanen, studerande Borgå folkakademi

Allt färre väljer att gå tionde klassen efter grundskolan. Samtidigt slår yrkesskolelärarna larm om elever som varken är motiverade eller klarar av skolgången. Vid Borgå folkakademi kan man höja sina vitsord efter grundskolan, men utbildningens viktigaste mål är att studerandena hittar sig själva.

Det är en hjärtlig stämning på Borgå folkakademi, Akan, när Olli Hietanen besöker sin gamla skola. Det är varma omfamningar och mycket skratt när han minns sitt år på tian med dramaläraren och skådespelaren Kim Gustafsson. Olli har klarat sig bra i livet efter tian, men efter grundskolan var han vilsen.

På plats finns också Kia Nieminen, Wilma Bäcklund och Lina Franck. De gick ut tian i fjol, då var de sex elever i klassen. Det är en markant minskning i jämförelse med Ollis klass. När han gick tian i Akan för sju år sedan fanns det 25 elever på klassen.

krama Kim
Kia Nieminen kastar sig i famnen på Kim Gustafsson så fort han kommer in genom dörren. krama Kim Borgå folkakademi

Ingen har ett klart svar på varför tionde klassen i Borgå inte lockar som förr. En orsak är att yrkesskolorna numera tar emot alla, en annan är att folk inte känner till tian, eller att man upplever att det är ett misslyckande att hamna där.

Jonas Häggblom har jobbat som lärare i Akan i 30 år och han har sett elever höja vitsord, men framför allt har han sett dem hitta sig själva.

- De flesta som kommer hit för att höja vitsord lyckas med det.
Många har inte varit riktigt närvarande i högstadiet, eller så har de helt enkelt varit för unga. Ett år i den här åldern är väldigt mycket.

Jonas Häggblom
Det viktigaste med tian är att eleverna hittar sig själva och vet vilka vägar de ska välja, säger Jonas Häggblom. Jonas Häggblom Borgå folkakademi

Kim Gustafsson är oroad över att yrkesskolorna nu tar emot sådana elever som borde gå tian.

- Som det är nu har yrkesskolorna ett helvete med att ta hand om alla elever som inte blir sedda. Hos oss har vi ett system för det här, men folk måste få veta att vi finns, säger Gustafsson.

Yrkesskolorna har ett helvete att ta hand om alla elever som inte blir sedda― Kim Gustafsson

Kim Gustafsson talar varmt för den gamla goda folkhögskoletanken där målsättningen inte är att bli något, utan någon. Han har lång erfarenhet av att lotsa unga att hitta sin egen väg.

- De är ju inte vuxna ännu, utan de är i ett gränsskede där de redan kan formulera abstrakta tankar, men har kvar barnets explosiva energi och en vilja att allt ska ske snabbt, förklarar Gustafsson.

Kia Nieminen
Kia Nieminen berättar att hon hade svårt att behärska sin ilska. Kia Nieminen Borgå folkakademi

Kia Nieminen gick tian för att hon inte visste vad hon skulle göra efter nian. Enligt henne är det för mycket begärt att en 15-åring ska kunna veta vad hon ska bli som vuxen.

Hon berättar att hon också hade svårigheter att bemästra sin ilska och brusade upp lätt.

- Jag härjade ganska mycket ännu för ett år sedan och hade kvar den där högstadieväxeln. Nu har jag helt släppt den, säger Kia.

Kan man säga att du hittade dig själv?

- Ja det kan man nog.

Kia Nieminen bedömer tian som sitt bästa skolår hittills.

- Jag lärde mig att jag inte behöver vara som alla andra. Jag lärde mig också att vara lugnare.

Vänskapen och gemenskapen med Wilma Bäcklund och Lina Franck var också viktig för Kia under året i Akan.

Lina Franck
Lina Franck tycker att studiehandledarna borde informera mer om tian. Lina Franck Borgå folkakademi

Lina Franck började gymnasiet i Pargas, men hoppade av. På tian fick hon motivation att fortsätta vidare.

- Man borde ta upp tian mera på högstadiet. Jag hade inte hört något om tian när jag gick i högstadiet. Jag tror inte ens att folk vet att det finns en tia, säger Lina.

Wilma Bäcklund
Wilma Bäcklund blev en glad och kreativ person på tian. Wilma Bäcklund Borgå folkakademi

Wilma Bäcklund kände sig aldrig hemma i högstadiet. Hon var ofta nedstämd, men på tian fick hon rum att växa.

- Jag blev en glad och kreativ person, en sådan som jag vill vara.

På tian lärde sig Wilma också att det finns många olika sätt att lära sig på och att man inte är dum om man inte lär sig på samma sätt som alla andra.

- Jag lärde mig nog, men jag tyckte inte om sättet. Alla lär sig inte på samma sätt och det betyder inte att man är dum.

Det är inte en skam att ta ett extra år, det är inte som att bli på klassen. Det är inte ett tecken på att du är dålig. Det är bara ett sätt att göra det bättre― Wilma Bäcklund

Flickorna fortsatte vidare till yrkesskola och trivs nu med sina studier. Men de är inte säkra på att det skulle ha gått så här bra utan tian.

- Man ska inte vara rädd för att komma hit. Det är inte en skam att ta ett extra år, det är inte som att bli på klassen. Det är inte ett tecken på att du är dålig. Det är bara ett sätt att göra det bättre, säger Wilma Bäcklund.

Olli Hietanen är full av iver när han visar upp alla bilder han målat på väggarna i klubbrummet när han gick på tian i Akan. Annat var det för sju år sedan när han kände sig ung och vilsen och sökte efter sin plats i livet.

Olli Hietanen
Olli Hietanen har målat en stor del av figurerna på väggarna i klubbrummet i Akan. Olli Hietanen Borgå folkakademi

I Akan fick han stöd för sin konstnärliga utveckling. Han lärde sig att känna sig själv bättre och förstod att han inte behöver leva sitt liv som alla andra.

- Här fick jag utrymme att vara den jag var. Det kändes som att jag för första gången blev sedd som en individ. I hög- och lågstadiet hade jag bara varit den där osäkra och högljudda pojken i klassen.

I Akan fick Olli hjälp med att hitta sig själv som artist.

- Om jag direkt från Lyceiparkens högstadium skulle ha gått till Borgå gymnasium, skulle jag ha tappat mitt intresse för teater och konst. Jag skulle idag säkert göra något mycket vanligare och tråkigare än att studera media.

Efter tian fortsatte Olli Hietanen till konstgymnasiet Kallion lukio och snart är han klar med sin medianomutbildning på Arcada.

Till dem som är vilse vill jag säga att det aldrig är för sent att byta kurs i sitt liv och göra något som man kan ha nytta av i framtiden
― Olli Hietanen

Tilläggspoäng till elever som fortsätter till gymnasie- eller yrkesutbildning direkt efter nian

Man kan fråga sig varför så få går tiondeklassen, fast den är till sådan nytta för dem som får utbildningen. Utbildningsstyrelsen uppger förändringar i den gemensamma antagningen år 2014 som en orsak till att tionde klassen inte längre lockar. Då började eleverna få tilläggspoäng om de genast efter årskurs 9 sökte till en utbildning inom gymnasie- och yrkesutbildning. En åtgärd som helt klart gör tiondeklassen mindre attraktiv för den som vill vidare i livet.

Men vad är det man riktigt gör på tian för att ungdomarna ska hitta sig själva?

Skådespelaren och dramaläraren Kim Gustafsson, förklarar att det viktigaste är att bemöta eleverna som riktiga människor.

- Många elever säger efteråt om oss lärare, att vi kommer ihåg hur det var att vara ung.

Kim Gustafsson
Kim Gustafsson har själv fått kämpa med att få vara som han är. Kim Gustafsson Kim Gustafsson

Hur vägleder man en ung människa så att det inte är ens egna önskemål som man leder den unga emot?

- För en del är det viktigt att få ett avgångsbetyg, för andra kan det viktiga vara att komma in just på den linjen i yrkesskola som man vill till.

Enligt Gustafsson finns det en så stor diversitet bland eleverna som kommer till tian att man inte kan ha bara en sorts pedagogik eller ett sätt att vägleda på.

- Vi blir som en familj här och vi jobbar mot ett gemensamt mål.

När man vet vem man är, litar man på sig själv och på andra bättre― Kim Gustafsson

Kim Gustafsson berättar om sin egen högstadietid som en traumatisk period i livet.

- Jag insåg långt senare att den där tiden långt går ut på att uppfylla andras önskemål och vara rätt sorts människa i andras ögon och att passa in.

På tian är tanken att man får vara hur man vill, förklarar Gustafsson.

- När man vet vem man är, litar man på sig själv och på andra bättre.

Gustafsson har också märkt att när eleverna lär sig att respektera varandra och varandras sätt att vara, har de redan vunnit.

Hur kan man motivera beslutsfattare att satsa på tian?

- Kanske med statistik och siffror. Det kostar massor varje år när vi har ungdomar som åker ut totalt, som stannar hemma och insjuknar i depression och kanske inte på många år kommer varken in i studieliv eller arbetsliv.

Enligt Gustafsson finns det ingen undermedicin till att göra produktiva samhällsmedborgare av alla.

- Men jag har en känsla av att ganska många av dem som avbryter sina studier borde ha varit här. Då skulle de kanske ha hittat sin väg och inte kostat så mycket för samhället. Om man nu ska räkna krasst i pengar.

Borgå folkakademi
Borgå folkakademi Borgå folkakademi

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle