Hoppa till huvudinnehåll

Pli på skarven med ny arbetsgrupp: "De drabbade ska tas på allvar"

Skarvar i Lovisaviken.
Arkivbild. Skarvar utanför Märlax i Lovisa år 2017. Skarvar i Lovisaviken. Bild: Harri Hellstrand. skarvar (fåglar)

Nu ska det bli pli på skarven, den kanske mest hatade fågeln i landet. Det är åtminstone meningen med den av Miljöministeriet tillsatta nya arbetsgruppen.

I ett pressmeddelande betecknar Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund, SLC, tillsättandet av arbetsgruppen som ännu ett desperat försök att begränsa skadorna som skarvarna orsakar.

- På de områden där skarven förekommer är det en desperat situation för lokalbefolkningen, säger Borgåbon och juristen på SLC, Mikaela Strömberg-Schalin.

Där skarven drar fram ser det sorgligt ut efteråt.― Mikaela Strömberg-Schalin

Hon sitter med i arbetsgruppen som suppleant för jordbrukare Stefan Thölix. De representerar SLC.

- Det gäller människor som lider, fiske som minskar, men också flora och fauna på de här stora Natura 2000 områdena som lider. Där skarven drar fram ser det sorgligt ut efteråt. Naturskyddsområdena stryker också med.

Skarvskador är ett problem särskilt i Österbotten, men under de senaste åren har fåglarna ökat också i Östnyland.

Sommaren 2016 berättade Yle Östnyland om iakttagelser av skarv allt närmare den östnyländska kustremsan, och i maj 2017 konstaterade vi att det ser ut som om skarven kommit till Lovisaviken för att stanna.

Skydda eller skjuta?

Den nyss tillsatta arbetsgruppen består av representanter för bland annat myndigheter, SLC, Fiskarförbundet och Jord- och skogsbruksministeriet. Arbetsgruppen har två huvudsakliga uppgifter.

- Man ska kartlägga hur stor skarvpopulationen är och hur utbredda skadorna är. Utgående från det ska vi avgöra hur skadorna kan begränsas, säger Mikaela Strömberg-Schalin.

Arbetsgruppen har ett år på sig att komma med en lösning.

Skarvar njuter i solen
Majsagrunden i Österbotten. Arkivbild från år 2015. Skarvar njuter i solen Bild: YLE/Patrik Enlund majsagrundet

Första mötet ägde rum på tisdagen. Strömberg-Schalin deltog inte själv men har fått ta del av all information om vad man diskuterade.

- Yrkesfiskare, markägare och till stor del gemene man vill bli av med skarven medan andra vill skydda fågeln. Alla borde komma överens för att få till stånd en konstruktiv och effektiv handlingsplan, säger Strömberg-Schalin.

Det har funnits flera arbetsgrupper tidigare som själva uppgjort olika handlingsplaner.

- Sättet att hantera skarvproblemet varierar mellan olika områden i landet. Också på olika håll i Europa handskas man med problemet på olika sätt trots samma regelverk, säger Strömberg-Schalin.

Ta de drabbade på allvar

Förra veckan träffades gruppens representanter på justitieministeriet där också en representant för Europeiska kommissionen, direktör Humberto Delgado Rosa, var närvarande.

- Han var väldigt tydlig med att poängtera att det här är lokala och regionala problem som ska lösas på ort och ställe. EU ska inte sätta käppar i hjulet, sakkunskapen finns där på det lokala planet.

mikaela strömberg
Mikaela Strömberg-Schalin. Arkivbild. mikaela strömberg Bild: Cata Portin mikaela strömberg

Strömberg-Schalin poängterar att det är viktigt att lyssna på lokalbefolkningen.

- De drabbade ska tas på allvar. De känner sig säkert uppgivna eftersom jobbet mot skarvskador har pågått så länge.

Ska skarvarna skrämmas bort till vissa områden eller ska stammen decimeras, det återstår att se

Strömberg-Schalin tror att arbetsgruppen kan få en förändring till stånd.

- Jag upplever att det finns ett lite annat klimat kring ämnet nu. Också budskapet från Europeiska kommissionen är entydigt. Det här är en pragmatisk sak som ska lösas.

Vilka praktiska åtgärder som ska göras är inte klart än.

- Ska skarvarna skrämmas bort till vissa områden eller ska stammen decimeras, det återstår att se.

Mikaela Strömberg-Schalin intervjuades av Katarina Lind. Om du vill lyssna på intervjun kan du höra den i podcasten Östnyland på 20 minuter.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland