Hoppa till huvudinnehåll

Nu är det dags att rädda Östersjön – här är 7 tips för hur just du kan hjälpa

Algblomning i Houtskär.
Algblomning i Houtskär. Bild: Yle/Linus Hoffman Blågröna alger,algblomning

Att Östersjön ropar på hjälp har knappast gått någon förbi, men det är inte för sent att rädda den. Nu behövs det räddningsinsatser främst inom jordbruket. Men också du kan hjälpa till, bland annat genom att äta mindre kött.

När Östersjöexperter samlas till ett seminarium om att rädda Östersjön på Hanaholmen ligger fokus klart på jordbruket. Åtgärderna mot vattenförorening från städer och industri har nått långt i dag, men belastningen från jordbruket har ännu inte minskat. Nu påskyndas övergödningen dessutom av klimatuppvärmningen.

Det är inom jordbruket lösningarna behöver sökas, även i Finland. Det går inte att bara skylla på andra länder. Jordbruket i sydvästra Finland pekas ut som Hot Spot på Helcoms karta över de huvudsakliga källorna till Östersjöförorening. Här är fosforutsläppen per hektar från jordbruk störst i hela Östersjöområdet.

Minska på belastningen från jordbruket

Annika Svanbäck vid Stockholms universitet forskar i markvetenskap och bland annat fosforläckage från jordbruksmark. Hon talar om vikten av att använda näringsämnen effektivt och återcirkulera mer - och om att gårdar med växtodling och gårdar med djurhållning borde samarbeta.

I dag är jordbruket specialiserat och rätt starkt uppdelat i växtodling och djurhållning, geografiskt sett. Det här betyder att det finns områden där man producerar mycket växter och är beroende av importerad gödsel, och områden med mycket djurhållning där man i stället är beroende av importerat foder.

- Import av foder, till exempel soja från Sydamerika, och import av handelsgödsel påverkar flödet av näringsämnen, säger Svanbäck. Om vi för in väldigt mycket näringsämnen till avrinningsområden ökar risken för läckage.

Hennes lösning är att stallgödseln från djurhållningen ska användas mer effektivt, så att vi minskar på gödselöverskottet på ett område och samtidigt kan ersätta mineralgödseln i ett annat område.

På en väldigt lokal skala handlar det om att djurgårdar och växtgårdar samarbetar mer.

- Flytta på gödseln eller flytta på djuren, helt enkelt, säger Svanbäck.

Mjölkkor i dimma
Mjölkkor i dimma Bild: Yle/ Stefan Paavola kor,Mjölkkor,Liljendal,jordbruk,Boskap,mjölkboskapsgårdar,kristoffer nilsson

Fortsätt utnyttja de goda erfarenheterna av gipsspridning

Ett exempel på en ny åtgärd som har haft goda effekter är spridningen av gips på åkrar.

Miljöorganisationerna ser gipsspridningen som ett plåster och påpekar att man borde fokusera på förebyggande åtgärder i stället för reparerande. Men gipsspridningen har goda effekter: gipsen minskar omedelbart på fosforutsläppen med upp till 50 procent och effekten håller i sig i minst fem år.

Genom gipsspridning kunde fosforutsläppen från Finlands jordbruk minska med 300 ton per år, säger Annamari Arrakoski-Engardt på John Nurminens stiftelse. Finland skulle då nå upp till de mål som Helcoms program för att skydda Östersjön kräver.

- Kostnaderna för det här skulle vara enbart - och jag understryker, enbart, 119 miljoner euro, säger Arrakoski-Engardt.

Stiftelsen stöder gipsspridningen starkt och har bland annat i snabb takt startat ett gipsspridningsprojekt i Nurmijärvi, kring Vanda å.

Gipsbehandling
Gipsbehandling Bild: Markku Sandell / Yle jordbruk,Gips

Utveckla nya innovationer

Ytterligare en orsak att forskare är hoppfulla om att det faktiskt går att göra något åt Östersjösituationen är att det hela tiden utvecklas och testas nya räddningsinnovationer.

Inom John Nurminens stiftelses projekt Seabased har man flera pilotprojekt på gång. I Sverige provar man på att binda fosfor till sedimentet genom biprodukter från kalkstensbrytning. I Finland testar man att avlägsna ytskiktet från bottensedimentet. På Åland pågår ett försök med biomanipulation: man ökar på fisket av storspigg för att främja andra fiskarter.

- Jag tror och hoppas att de här projekten kan göra situationen bättre åtminstone på lokal nivå, säger Miina Mäki, projektledare på stiftelsen.

Spigg i glasburk
På Åland fiskar man spigg för att främja andra fiskarter. Spigg i glasburk Bild: YLE/ Maria Helsing fiskforskning

Minska på köttet och andra animaliska produkter

Det som vanliga medborgare kan göra - förutom att se över sin båthantering och avlopps- och tvättvatten vid hem och stugor - är att ändra på vad de köper och äter.

- Vi måste alla ändra på vårt beteende och våra konsumtionsvanor, säger Arrakoski-Engardt.

Att minska på konsumtionen av animaliska produkter är bra för både hälsan och klimatet, men att dessutom minska på produktionen av animaliska produkter i områden kring Östersjön är bra för Östersjön.

- Om jag äter mindre parmesan från Italien har det ingen effekt på just Östersjön fast det är bra globalt sett. Men om däremot konsumtionen ändras så att det leder till en förändring i produktionen kring Östersjön så ser vi en lokal effekt, säger Annika Svanbäck.

Påverka grannländer kring Östersjön

Ytterligare en viktig roll för Finlands del är samarbetet med de andra länderna kring Östersjöarbetet, och att fortsätta sätta press på bland annat Polen.

- Ett sätt är att själv föregå med gott exempel, nästa steg är att peka på de som inte gör sitt jobb, säger miljöminister Kimmo Tiilikainen (C).

- När man samlas och öppet jämför vad olika länder har gjort finns det få länder som täcks säga att de inte behöver göra sitt. Samarbete sätter press.

Bromsa den globala uppvärmningen

Slutligen påminner Seppo Knuuttila på Finlands miljöcentral Syke att Östersjöns problem är starkt knutna till klimatförändringen som leder till att vatten världen över blir varmare och därför syrefattigare.

- Volymen av syrefattigt vatten i världens hav har fyrdubblats under de senaste 50 åren, säger Knuuttila.

Klimatuppvärmningen ökar dessutom på vinteravrinningen från jordbruken: med färre snötäckta dagar med minusgrader ökar också utlakningen av näringsämnen från jordbruksområden året om.

Det här kan du göra för Östersjön

På stugan och i egnahemshus: Se till att avloppsvatten hanteras på rätt sätt, och se till att tvättvatten från bastun och mattvätt inte rinner ut i havet. Gödsla trädgården sparsamt med naturlig gödsel, inte konstgjorda medel.

I köket: Föredra säsongsmat och ekologiska livsmedel, ät hållbara fiskarter som inhemsk abborre och gädda eller MSC-märkt fisk, minska på köttätandet, sortera avfall och kompostera.

På uppköp: Minska på konsumtionen, köp kläder second hand och välj gärna naturfibrer, undvik plastförpackningar, reparera gammalt i stället för att köpa nytt.

I trafiken: Gå, cykla, samåk, åk kollektivt och undvik att flyga.

Båtliv: Underhåll båtens motor för att undvika oljeutsläpp, håll båtbottnen ren och undvik giftfärger, se till att farligt avfall som målfärger och ackumulatorer förs till rätt mottagningsplats och töm alltid båtens septiktank vid en anläggning.

Vid tvättning: Använd miljövänliga tvättmedel som inte innehåller fosfater eller syntetiska tensider, undvik hygienprodukter med mikroplaster och tvätta inte byk och mattor i havet.

I samhället: Diskutera, påverka, kontakta riksdagsledamöter, bekanta dig med forskning, delta i frivilligverksamhet.

Källa: John Nurminens stiftelse

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes