Hoppa till huvudinnehåll

Regeringen vill begränsa demonstrationer och hänvisar till säkerheten – finländare är ändå lugna demonstranter: "Kan hota förtroendet mellan medborgare och polisen"

Demonstration mot avvisningar av afghanska flyktingar. Medborgartorget i Helsingfors.
Demonstration mot avvisningar av afghanska flyktingar. Medborgartorget i Helsingfors. Demonstration mot avvisningar av afghanska flyktingar. Medborgartorget i Helsingfors. Bild: Yle/Susanna Sjöstedt medborgartorget

På torsdag avslutades remissrundan för regeringens kritiserade förslag om att göra ändringar i sammankomstlagen. Det handlar om att regeringen vill att demonstrationer ska anmälas tidigare till polisen.

För tillfället ska polisen meddelas muntligt eller skriftligt minst sex timmar innan en demonstration inleds. Men justitieministeriet vill med sitt lagförslag förlänga anmälningstiden till tre dygn.

Marko Heikkilä, polisinspektör vid Polisstyrelsen, konstaterar att den nuvarande sextimmarsgränsen är otillräcklig och välkomnar en längre anmälningsplikt.

- Den nuvarande lagen tar inte i beaktande det förändrade säkerhetsläget – hoten har ökat och hoten kan riktas mot just sådana tillfällen då människor samlas. Polisen kan inte tillsammans med andra aktörer, såsom demonstrationens organisatör, nu garantera att evenemanget är säkert, säger Heikkilä.

Enligt Heikkilä varierar polisens arbete med att förbereda sig inför demonstrationer. Ibland ska man avgöra om evenemanget kräver polisinsats, ibland behöver evenemang tiotals eller hundratals poliser.

Asylsökande demonstrerade mot Finlands flyktingpolitik i Helsingfors den 3 december 2016.
Enligt lagförslaget måste demonstrationer meddelas tre dygn i förväg till polisen, vilket Marko Heikkilä på Polisstyrelsen välkomnar. Han konstaterar att den nuvarande sextimmarsgränsen är otillräcklig. Asylsökande demonstrerade mot Finlands flyktingpolitik i Helsingfors den 3 december 2016. Bild: Yle/Björn Udd asylsökande,demonstration,Helsingfors,flyktingpolitik

Det krävs inget tillstånd av polisen för att ordna demonstrationer och demonstrationer kan också ordnas fast anmälan görs senare än den lagstadgade anmälningstiden eller fast protesten inte anmäls alls.

Överlag löper demonstrationerna i Finland smidigt, särskilt då det på förhand funnits en kommunikation mellan myndigheter och demonstranterna, konstaterar Heikkilä.

- Det handlar inte om att begränsa demonstrationsrätten utan det handlar om att hitta gemensamma spelregler för att trygga allas säkerhet, att trafiken löper och så vidare, säger Heikkilä.

Kritiserad lagberedningsprocess

Beredningen av lagförslaget har kritiserats av sakkunniga för att vara både bristfällig och förhastad. Ambrosius Wollstén har deltagit i flera protester under det senaste året mot tvångsutvisningar bland annat på Helsingfors-Vanda flygplats. Han är också kritisk till lagberedningsprocessen, främst till varför Justitieministeriet valt att inte inkludera medborgarorganisationer och andra grupper i förarbetet.

- Det är dom som faktiskt berörs direkt av frågan om demonstrationsrätten och de skulle också kunna berätta om erfarenheterna med polisen, säger Wollstén.

Ambrosius Wollstén har deltagit i flera protester och säger att det är viktigt att göra sin röst hörd också mellan valen. Han är kritisk till att medborgarorganisationer och andra grupper inte hörts under lagberedningsprocessen.
Ambrosius Wollstén har deltagit i flera protester och säger att det är viktigt att göra sin röst hörd också mellan valen. Han är kritisk till att medborgarorganisationer och andra grupper inte hörts under lagberedningsprocessen. Ambrosius Wollstén har deltagit i flera protester och säger att det är viktigt att göra sin röst hörd också mellan valen. Han är kritisk till att medborgarorganisationer och andra grupper inte hörts under lagberedningsprocessen. Bild: Yle/Jenna Emtö demonstrationer (samhälleliga händelser),demonstrationer

Wollstén konstaterar att man i förarbetet inte heller gjort några överväganden som gäller de medborgerliga grundläggande rättigheterna att demonstrera.

- Nu har man närmast sett det ur polisens synvinkel. Men man kan inte lägga grundläggande rättigheter mot om det finns tillräckligt med personer som jobbar hos polisen vid den tidpunkten, säger Wollstén.

Generellt lugna demonstrationer i Finland

Justitieministern Antti Häkkänen från Samlingspartiet har motiverat lagändringen genom att hänvisa till demonstranternas säkerhet. Men det här reagerar sociologen Eeva Luhtakallio på, eftersom demonstrationerna i Finland generellt går lugnt till. Luhtakallio är biträdande professor i sociologi och forskar i det civila samhället vid Tammerfors universitet.

- Det är väldigt få fall där materiell egendom förstörs eller våldsamheter bryter ut i samband med en demonstration, säger Luhtakallio.

Demonstranter vid flygplast.
Enligt sociologen Eeva Luhtakallio förekommer det väldigt få fall av materiell förstörelse eller våldsamheter i samband med en demonstration i Finland. Demonstranter vid flygplast. Bild: Yle/Mikael Kokkola demonstration,demonstration vid flygplatsen

Wollstén berättar också att hans erfarenheter från de demonstrationer han deltagit i är att de går lugnt till. Han ställer sig därför också frågande till hur lagförslaget motiveras.

- Det här förslaget motiveras med säkerhet och med att polisen ska kunna förbereda sig bättre. Men som vi vet så har vi inte haft problem med säkerhet vid demonstrationer. Det låter som om man vill reparera ett problem som inte existerar.

”Polisen får bestämma över vem som får demonstrera”

Luhtakallio nämner de stökiga demonstrationerna som ordnas på till exempel självständighetsdagen eller valborg som exempel på sådana som planeras och anmäls långt i förväg.

Polis övervakar demonstrationerna på självständighetsdagen.
Polis på självständighetsdagen 2016. Polis övervakar demonstrationerna på självständighetsdagen. Bild: Yle/Dan Granqvist polisen,demonstration,Finlands självständighetsdag

- Det här nya lagförslaget kommer inte åt att lösa den problematiken. Det här påverkar i stället spontana demonstrationer som ordnas för att snabbt politiskt reagera på något, säger Luhtakallio.

Luhtakallio säger att det vore mer förståeligt om större demonstrationer som påverkar till exempel trafikarrangemang skulle kräva att man meddelar polisen mer än en dag i förväg.

- Men det här förslaget innebär ju att alla demonstrationer måste meddelas tre dygn i förväg oberoende av om det handlar om en protest på tjugo personer eller över 100 000 personer.

Hon säger bland annat att det kan bli svårt för dem som protesterar mot tvångsutvisningar att anmäla sina protester i tid, eftersom informationen om när en utvisning ska ske oftast kommer sent.

- Det har inte skett några störningar i säkerheten under dessa protester, därför kan inte säkerheten användas som motivering för att begränsa medborgarnas rätt att uttrycka sina åsikter, säger Luhtakallio.

Poliisi
- Det här förslaget riskerar att hota förtroendet mellan medborgare och polisen, säger sociolog Eeva Luhtakallio. Poliisi Bild: Henrietta Hassinen / Yle polisen,poliser,polisbil,polisfordon,polisinrättningar,polisundersökning,Polisyrkeshögskolan,Centralkriminalpolisen,Nödcentralsverket,Motorcykelpolis


Luhtakallio har också svårt att tro att en längre anmälningsplikt skulle förbättra situationen då demonstranter och motdemonstranter samlas på samma plats.

- Det här förslaget riskerar att hota förtroendet mellan medborgare och polisen, eftersom polisen skulle ges makt att besluta vem som får demonstrera, säger Luhtakallio.

- Om man i första hand vill garantera säkra och trygga demonstrationer är det en fråga om polisens resurser. Det är en sak man borde närma sig på ett annat sätt än genom att begränsa demonstrationerna.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes