Hoppa till huvudinnehåll

Västmetron fyller ett år - så här har den påverkat sin omgivning

Ihmisiä Rautatientorin metropysäkillä.
Ihmisiä Rautatientorin metropysäkillä. Bild: Kari Ahotupa / Yle metro ,Västmetron

På söndagen har det gått ett år sedan västmetron invigdes. Väntan var lång och priset högre än beräknat. Men vad har metroförbindelsen till Esbo betytt i praktiken? Yle tog reda på hur metron har inverkat - och inte inverkat.

1. Esbos kulturliv lockar metroturister

Esbo kulturcentrum
Esbo kulturcentrum lockar mer Helsingforsbor än innan Esbo kulturcentrum Bild: Esbo stad Esbo kulturcentrum

Västmetron har sänkt tröskeln för kulturresor över kommungränsen. Enligt Esbos kulturdirektör Susanna Tommila har intresset för stadens kulturutbud klart ökat sedan metron började gå.

Det som är nytt är att det kommer allt fler besökare från Helsingfors. I Esbo kallas de metroturister. Många metroturister styr stegen mot Esbo kulturcentrum i Hagalund.

Detta har också Esbos stadsorkester Tapiola Sinfoniettas intendent Juha Ahonen noterat.

- Här i Esbo brukar vi säga att nog kommer man alltid bort från Esbo. Men nu känns det som att vi, sett till besökarantalet, har dragit nytta av västmetron, säger Ahonen.

Besökarantalet är uppåtgående såväl på stadsorkesterns konserter som på kulturcentret i stort. Kulturcentret är beläget på fem minuters gångavstånd från Hagalunds metrostation.

Esbo moderna konstmuseum Emma har däremot haft fler utländska turister på besök än tidigare år. Enligt museichef Pilvi Kalhama har man inte gjort något särskilt för att locka fler turister.

Kalhama påminner om att det inte finns någon fakta gällande hur metron har inverkat på besökarantalet. Orsakerna till ökningen kan vara flera.

Västmetron tjänar numera också vänner av basket. Finlands landslag Susijengi spelar numera sina hemmamatcher på Esbos arena.

Arenans vd Katariina Järveläinen bekräftar att västmetron inverkade på beslutet. Susijengi spelar i Hagalunds idrottspark åtminstone de kommande tre åren.

2. Västerleden blev en aning lugnare

Västerleden mellan Helsingfors och Esbo.
Västerleden är lugnare sedan västmetron togs i bruk. Västerleden mellan Helsingfors och Esbo. Bild: Yle/Henrietta Hassinen Västerleden,trafik,personbilar

När västmetron togs i bruk minskade trafiken på västerleden mellan Helsingfors och Esbo. Enligt specialforskare Pekka Räty vid Helsingforsregionen trafik HRT ligger minskningen i nuläget på 4,1 procent.

Räty har på Yles begäran jämfört trafikmängden år 2017 och 2018. De senaste mätningarna är från veckorna 44-45 som jämfördes med siffror från året innan.

Siffrorna kommer från Hanaholmens mätningspunkt som är belägen på kommungränsen, och gäller person- och skåpbilars genomsnittliga vardagstrafik.

Ännu i januari var skillnaden mot fjolåret under en procent, så minskningen har skett gradvis. Hur många har bytt ut bilen mot metro? Det är svårt att säga. Framför allt då det finns flera faktorer som påverkar trafikmängden på Västerleden.

- Också på Åboleden har trafiken minskat. En del av den kan ha flyttat till Västerleden eftersom där nu finns mer utrymme, tror Räty.

3. “Otnäs är inte längre en ö”

Metrostationen i Otnäs.
Metrostationen i Otnäs. Bild: Yle/Elise Tykkyläinen Otnäs

För Aalto-universitetet i Otnäs har metron varit en lottovinst, sammanfattar studentkåren metrons inverkan.

Metron har avsevärt underlättat livet för de studerande. Aalto-universitetets studentkår AUS har till exempel studentbostäder i Hertonäs och Arabiastranden. Nu kan de som bor där lätt ta sig till kampusområdet i Otnäs med metro.

AUS styrelsemedlemmar Emma Savela och Lauri Seppäläinen lyfter också fram utvecklingen av kampusområdet och stadsdelen Otnäs.

- Metron gör Otnäs som helhet mera attraktivt och gör Otnäs till ett av Esbos tillväxtcentra. Otnäs är inte längre en ensam ö, konstaterar de.

Vice rektor Antti Ahlava, som ansvarar för utvecklingen av kampuset, bekräftar att området nu är mer attraktivt ur företagens synvinkel.

- Till exempel har Otnäs uppstartskluster A Grid hastigt vuxit sig till Finlands största, säger Ahlava

En annan sak som konkret förändrats är samarbetet med Helsingfors universitet som nu är lättare. Helsingfors universitets metrostation är belägen i Kajsaniemi i Helsingfors.

Under de två första månaderna besöktes köpcentret av två miljoner människor

På Aalto-universitetet förberedde man sig också på västmetrons ankomst, säger Ahlava. Till exempel lät man bygga den nya byggnaden Väre alldeles intill metrostationen, där högskolan för konst, design och arkitektur huserar.

I februari öppnar en ny huvudbyggnad för handelshögskolan i Otnäs.

Dessutom har de studerande och universitetets personal nu ett eget köpcenter.

- Besökarantalet har varit överraskande. Under de två första månaderna besöktes det av två miljoner människor, säger Ahlava.

Å andra sidan ser Ahlava västmetron som en bra början: på önskelistan finns ännu Spårjokern och en spårvagnsförbindelse från Otnäs till Gumtäkt och Vik.

4. Handeln är livlig och förväntningarna uppfylls

Iso omena i Mattby
Iso Omena lockar nu fler kunder än tidigare. Iso omena i Mattby Bild: Yle/Henrietta Hassinen Iso Omena

De upprepade uppskjutningarna av invigningen gav gråa hår framför allt åt företagare som skulle eller redan hade startat upp affärsverksamhet i närheten av metrostationerna.

En av dem var köpman Toni Pokela. Han skulle öppna en K-market i anslutning till Mattbys metrostation.

- Det värsta var ovissheten, man visste inte om det handlade om två, fem eller sju månader, säger Pokela med hänvisning till att invigningen upprepade gånger sköts upp.

Nu är butiken öppen och affärerna går bra.

- Ofta hör man folk säga att de förväntade sig mer, men i vårt fall har förväntningarna nog uppfyllts.

Det avgörande enligt Pokela var, förutom västmetron, att busstrafiken styrdes till Mattby i januari.

- Då bussterminalen öppnade förändrades stationen och försäljningen fördubblades, säger Pokela.

I vårt fall har förväntningarna nog uppfyllts

Pokela är också köpman i Iso Omenas K-citymarket. Också där har västmetron haft en positiv effekt.

Yle har tidigare rapporterat om västmetrons effekt på köpcentren. Då berättade Iso Omenas ägarbolag Citycon att västmetron hade fördubblat besökarantalet i köpcentret.

Också köpcentret Ainoa i Hagalund har permanent ökat antal besökare.

5. Metroboomen på bostadsmarknaden är förbi

Köpcentret Ainoa i Hagalund. I bakgrunden en lyftkran där bostadsbygge pågår.
Köpcentret Ainoa i Hagalund. I bakgrunden en lyftkran där bostadsbygge pågår. Bild: Yle/Jaani Lampinen Hagalund

I flera års tid satte västmetron fart på bostadsmarknaden i områdena kring de nya metrostationerna. En undersökning av Helsingfors stadskansli som publicerades i början av året redovisar för prisutvecklingen fram till 2016.

Sedan dess har inga nya undersökningar gjorts, men mäklarnas budskap är tydligt: västmetron har inte haft inverkan på bostadsmarknaden sedan den togs i bruk.

Antalet bostadsköp inom ett år har inte varit högre än andra år och stigande priser kan inte längre kopplas till västmetron.

Yle har talat med Huoneistokeskus, Skanska, Kiinteistömaailma och SKV. Alla som svarade säljer bostäder i områden längs västmetron.

Bostäder som ligger nära metron säljs nog lättare, men det gäller främst bostäder på gångavstånd från metron, säger försäljningschef Satu Hynninen vid SKV.

På Drumsö är metron inte ens ett samtalsämne vid bostadsförsäljning. Enligt Kiinteistömaailmas företagare Jussi Mansikka talas det snarare om bussförbindelserna än metron.

- Det kan väl hända att marknaden var så väl förberedd på metron att priserna inte mera stiger, bekräftar specialutredare Oskari Harjunen.

Den tidigare nämnda undersökningen gällande västmetrons inverkan på bostadsmarknaden är Harjunens. Enligt honom är en ny undersökning på kommande, men möjligtvis först sedan då också västmetrons andra avsnitt står klart.

Artikeln baserar sig på Mitä pitää sisällään länsimetron ensimmäinen vuosi? Yle selvitti viisi vaikutusta skriven av Sara Salmi.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen