Hoppa till huvudinnehåll

Artificiell intelligens utvecklas snabbare än någon hade väntat sig – domedagen ligger ändå i våra händer: "Både Dystopia och Utopia närmar sig snabbare än vi kan tänka oss"

Människoliknande robot spelar pingis
Människoliknande robot spelar pingis Bild: Wikimedia Commons robotar,pingis

En stark artificiell intelligens som utvecklar ett eget medvetande skrämmer många av oss, men det är enligt de experter Svenska Yle har talat med en missriktad rädsla.

- Vi har analyserat hur stora datorresurser artificiell intelligens (AI) klarar av att hantera. År 2018 klarar världens bästa AI 300 000 gånger större processer än år 2012, betonar Jack Clark från det amerikanska forskningsbolaget OpenAI.

Det här låter som mycket, men det går också att kalla siffran enorm.

- Vi brukar säga att den tekniska utvecklingen följer Moores lag, det vill säga kapaciteten fördubblas varje 18 till 24 månader. Enligt Moores lag borde AI ha utvecklats tolvfalt.

Det här är inte normalt?, frågar jag.

- Det är inte det minsta normalt, svarar Clark. Både Dystopia och Utopia närmar sig snabbare än vi hittills har kunnat tänka oss.

Jack Clark är policy- och kommunikationschef på det i grunden ideella OpenAI. Företagets uttalade syfte är att styra den långsiktiga utvecklingen av artificiell intelligens in på den "goda vägen".

AI ska rädda oss, inte ta kål på oss. Företaget bildades av, bland andra, miljardärvisionären Elon Musk och fick en startpeng på en miljard dollar (vilket är nästan lika mycket i euro).

Ett annat bolag vars verksamhet bygger på AI är estniska Lingvist, ett företag som erbjuder webbaserad språkundervisning.

Enligt bolagets grundare Mait Müntel lär du dig ett nytt språk tio gånger snabbare med hans intelligenta tjänst än med konkurrenternas mer traditionella språkskoletjänster.

- Språkundervisning har alltid byggt på motivation, men det är svårt att hålla motivationen uppe, säger Müntel. Vårt program analyserar ditt individuella sätt att lära dig och hur ditt unika sätt att lägga saker på minnet fungerar.

"Vår AI är superpersonifierad"

Hur gör programmet det då? Jo, genom att avläsa hur du fyller i språkövningar - hur snabbt, vilka sorters ord du lär dig lätt och vilka typiska språkfel du gör och så vidare.

Det är förstås lätt att avfärda Müntels prat som marknadsföring, men han jobbade tidigare på CERN, den Europeiska organisationen för kärnforskning.

Han var med i det arbetslag som upptäckte den så kallade Higgsbosonen, så hur man än vrider och vänder på det får vi utgå ifrån att han besitter högt utvecklad mänsklig intelligens.

- När människor är rädda för att AI tar över världen och människan dör ut, så är de rädda för det som kallas starkt AI - det vill säga artificiell intelligens med någon form av självständigt medvetande.

Datorn behandlar den information vi ger den, men det är också allt den gör

Den här sortens rädsla för maskiner med superintelligens skrämmer inte Müntel.

- Utvecklingen hittills har bara berört snävt AI och det finns ingenting som tyder på att någon ännu har utvecklat stark artificiell intelligens.

AI betyder idag fortfarande bara att människan ger datorn väldigt smala och begränsade uppgifter och datorn löser de begränsade uppgifterna bättre än någon människa klarar av att göra.

- Datorn behandlar den information vi ger den, men det är också allt den gör.

"Ett flygplan vill inte bli en fågel"

Greg Corrado är Googles forskningsledare inom artificiell intelligens och fascinerad av skillnaderna mellan mänsklig intelligens och artificiell intelligens.

Jag träffar honom på Tallinn Digital Summit och får några minuter med honom trots att han först hade tackat nej till en intervju. Både Google och Facebook har som praxis att deras chefer inte ger intervjuer när de reser.

- Det är science fiction att tro att artificiell intelligens självständigt ska kunna förnya eller uppgradera sig. AI är ett verktyg - ett väldigt bra verktyg - som forskare utvecklar för specifika syften, menar han.

En bild som visar att mänsklig intelligens kan jämföras med en fågel och AI med ett flygplan.
Greg Corrados bild som beskriver hur han och Google ser på mänsklig respektive artificiell intelligens. En bild som visar att mänsklig intelligens kan jämföras med en fågel och AI med ett flygplan. Bild: Gustaf Antell Greg Corrado,artificiell intelligens

Ett argument mot att vi kommer att få superintelligenta maskiner är att vi inte behöver dem.

- Utvecklingen sker genom att vi uppgraderar våra dataprogram. Tänk dig att mänsklig intelligens är en fågel och artificiell intelligens ett flygplan. När flygplanet blir tusen gånger bättre blir det ändå aldrig en fågel.

Men kan flygplanet en dag kombinera det bästa av ett flygplan och en fågel?

- Om forskarna slutar jobba idag kommer maskinerna att sluta lära sig något nytt inom några dagar. AI består av de algoritmer som har skapat dem och den data vi sätter in i systemet. Frågan är alltså varför vi människor skulle välja att utveckla maskiner som gör det vi redan kan göra på egen hand?

En kapprustning med artificiell intelligens blir oerhört farlig. Tänk att du har kärnvapen som blir 300 000 gånger bättre på sex år.― Jack Clark från OpenAI

Corrados poäng är inte att vi aldrig kommer att kunna ha kreativ mänsklig eller människan överlägsen artificiell intelligens, utan att utvecklingen är i våra händer.

Framtiden kommer inte att ramla i famnen på oss, utan det är de beslut vi tar idag som påverkar var vi är i morgon.

Och eftersom AI inom överskådlig framtid är ett verktyg så är det i första hand våra behov på arbetsmarknaden som styr utvecklingen.

Greg Corrado är en av Googles främsta experter på artificiell intelligens
Greg Corrado är en av världens ledande experter på skillnaderna mellan mänsklig och artificiell intelligens. Greg Corrado är en av Googles främsta experter på artificiell intelligens Bild: Gustaf Antell Greg Corrado,Google Inc.,artificiell intelligens

Och på det sättet kommer vi till diskussionen om vilka jobb som är hotade eftersom en revolution på arbetsmarknaden kan kännas som ett konkret hot för många.

Det är med andra ord de repetitiva jobben och arbetsuppgifterna som är hotade. Det gäller inte bara lågbetalda jobb på fabriksgolvet, utan i lika hög grad till exempel inom bokföring och revision.

Estlands skattemyndighet vill till exempel utveckla ett system där skattedeklarationerna fylls i automatiskt och skattebetalaren inte behöver göra något.

Vad våra regeringar gör med AI är en av de viktigaste frågorna för vår livskvalitet i framtiden― Jack Clark

Enligt ett färskt så kallat diskussionspapper av det amerikanska konsultföretaget McKinsey Global Institute kommer knappt vart tionde yrke och ungefär var sjunde arbetsplats globalt att försvinna före år 2030.

Jobben blir fler och mer kreativa

Det kan låta som mycket, men under de senaste decennierna har varje tioårsperiod fört med sig nästan lika stora förändringar.

Knappt tio procent av alla yrken och jobb har försvunnit vart tionde år och ungefär lika många nya har skapats.

Majoriteten, 60 procent av alla jobb idag, kommer att påverkas delvis av AI-utvecklingen, det vill säga upp till en tredjedel av arbetsuppgifterna i de jobben ersätts av datorer fram till år 2030.

Eftersom det handlar om de repetitiva arbetsuppgifterna blir de flesta yrken i stället mer kreativa, sociala eller bättre anpassade för den sorts intelligens vi människor har.

Experterna eniga om att ordet revolution är korrekt

Den som söker trygghet i rutiner kommer att få det svårare. De länder där skolan fortfarande följer traditionella mönster ("katederundervisning") måste anpassa sina skolsystem.

Så samtidigt som AI kommer att revolutionera arbetsmarknaden, så blir det en revolution som påminner om den digitalisering vi har sett sedan 1990-talet.

Den stora skillnaden blir att AI-styrda maskiner på riktigt förväntas underlätta vårt arbete, vilket inte alltid har varit fallet med digitaliseringen.

Företag som snabbt tar in AI i sina verksamheter kan klara sig många gånger bättre än konkurrenter som avvaktar― McKinsey Global Institute

Det här är alltså enligt det amerikanska konsultbolaget McKinsey i september och ett föredrag i Tallinn i oktober av McKinsey Global Institutes chef James Manyika.

Manyika påpekar vidare att skillnaderna mellan olika länders arbetsmarknader antagligen kommer att öka.

I väst kommer det totala antalet arbetsplatser att sjunka marginellt fram till år 2025 och efter det börjar det öka.

Redan år 2030 antas vi ha fler arbetsplatser än idag, vilket är problematiskt eftersom antalet arbetsföra invånare sjunker.

I utvecklingsländerna kommer miljontals nya jobb att skapas, också inom branscher som inte ens finns idag. I vissa länder kan antalet arbetsplatser på den formella arbetsmarknaden i bästa fall fördubblas.

Det är förstås en god nyhet med tanke på att arbetslösheten i till exempel Afrika idag är en drivande faktor när människor beslutar sig för att fly eller flytta till Europa.

Kina fortsätter att skärpa övervakningen av invånarna

En större potentiell riskfaktor med artificiell intelligens - som vi redan ser förverkligas i Kina - är storebrors allseende öga.

I Kina använder myndigheterna AI för att kontrollera medborgarnas alla aktiviteter bland annat på hela nätet, inklusive sociala medier, och, vid behov, genom övervakningskameror.

Enligt John Clark från OpenAI kan våra politiska val idag ha stor betydelse för hur hela världen ser ut i morgon.

- Regeringarna har ett val. Vill de använda AI för aktivare och mer innovativa marknader och bättre förvaltning eller vill de använda AI för att kontrollera och övervaka sina medborgare och gå till attack vid behov.

Det här är delvis ett val mellan den kinesiska och den västerländska modellen, men i praktiken hamnar nästan alla länder ändå någonstans mitt emellan.

- Det här är en av de viktigaste frågorna som kommer att avgöra livskvalitén i respektive land, menar Clark. Vi kan inte styra andra länders val, men det är mycket vi kan göra genom internationellt samarbete.

FN och andra internationella organisationer är viktiga

Men hur ska vi skydda oss mot ickestatliga organisationer som världens största företag, organiserad kriminalitet och terrororganisationer?

Det är faktiskt lättare än vi tror, menar Clark.

- Om alla länder bygger upp organisationer och institutioner, både statliga och privata, som följer utvecklingen inom AI i sina länder och regioner så är det faktiskt väldigt lite som slinker obemärkt förbi.

Clark jämför med hur det finns väderstationer överallt i världen som rapporterar in sina iakttagelser. Alla väderuppgifter finns tillgänglig för alla klimatforskare i hela världen.

Världens länder samarbetar faktiskt mer i alla möjliga frågor än de flesta av oss vet om, menar han.

- Redan idag delar till och med våra underrättelseorganisationer mycket mer information mellan sig än de flesta av oss kan ana.

Jack Clark från forskningsbolaget OpenAI
Jack Clark från OpenAI jobbar för att AI ska rädda världen. Jack Clark från forskningsbolaget OpenAI Bild: Gustaf Antell Jack Clark,OpenAI

Men kan vi lita på att stormakterna Kina och USA, som kommer att vara helt överlägsna alla andra när det gäller AI-kapacitet, inte utnyttjar AI som ett vapen för att överträffa varandra?

- En kapprustning med artificiell intelligens blir oerhört farlig. Tänk att du har kärnvapen som blir 300 000 gånger bättre på sex år, säger Jack Clark. Det är det handlar om.

Clark oroar sig för att USA och Kina ska se maktkampen som ett nollsummespel där den ena parten måste vinna.

En datorbild av ett spel där en båt plötsligt har vänt riktning och krockar med ett större fartyg.
Så här ser Jack Clark från OpenAI på artificiell intelligens. Det är otroligt svårt att veta vilka konsekvenser utvecklingen av AI får. En datorbild av ett spel där en båt plötsligt har vänt riktning och krockar med ett större fartyg. Bild: Gustaf Antell artificiell intelligens,virtuell verklighet,Yttersta domen,Vänlig artificiell intelligens

- Då slutar det med katastrof. Vi kanske alla dör.

Men Clark ser optimistiskt på de två stormakternas möjligheter att sätta gränser för hur långt de tillåter sig själva gå.

Redan idag delar våra underrättelseorganisationer mer information mellan sig än de flesta av oss kan ana― Jack Clark

- Mitt under kalla kriget gav USA teknologi landet hade utvecklat för att kontrollera sina egna kärnvapen åt Sovjetunionen.

Tanken var att båda länderna skulle ha bästa möjliga teknologi för att förhindra att ett kärnvapenkrig skulle börja av misstag.

- På samma sätt har USA och Kina ett gemensamt intresse att inte nu förinta hela mänskligheten.

Clark visar en video som tydligt visar hur stora riskerna är.

I ett färskt experiment med artificiell intelligens programmerades en robotarm att flytta föremål på ett bord efter instruktioner från forskarna.

Men roboten valde att i stället flytta på hela bordet. Det hade ingen väntat sig och fortfarande vet ingen varför den gjorde det.

Ska vi sluta ta upp de mänskliga rättigheterna med Kina?

- Tänk om den här robotarmen skulle ha kontroll över ett cybervapen eller ett vapensystem.

Clark tror att USA och Kina förstår det här och att de kommer att styra utvecklingen av AI i en säker riktning.

I sådana här sammanhang brukar vi i väst vilja ta upp Kinas brott mot de mänskliga rättigheterna. Ska vi sluta med det?

- Det kommer ju ändå inte att fungera, eller hur? Vi måste prioritera säkerheten framom allt annat. Vi måste ha spelreglerna på plats innan någon för första gången lyckas ge datorerna så kallad stark, mänsklig intelligens.

Robot presenteras i Japan.
Robot presenteras i Japan. Bild: EPA/FRANCK ROBICHON EPA/FRANCK ROBICHON robotar,artificiell intelligens,Japan

Sista ordet ger jag åt professor Paul Lukowicz, vetenskaplig chef på Tyska vetenskapscentret för artificiell intelligens.

- Hela idén att artificiell intelligens kan utveckla ett medvetande och en dag ta över - det finns ingenting inom forskningen som tyder på att det någonsin kan hända.

Det vi ska vara rädda för är artificiell dumhet

Lukowicz säger rakt ut att sci-fi-filmerna är helt ute på villovägar också på lång sikt.

AI blir aldrig vår allvetande Gud, som vet allt som går att veta och i sin godhet kommer att lösa alla våra problem, eller en antikrist som kommer för att förgöra oss?

- Det är en filosofisk fråga. Om du tror att hela världen bara är en enorm mängd data som styrs av strikta regler så kan det verka så, men det verkar finnas något mer. Människan verkar ha en fri vilja och en sådan kan knappast utvecklas ur en kombination av algoritmer och data.

Men en gnutta antikrist erkänner Lukowicz att kan gömma sig inom AI-utvecklingen.

En bild av risker med artificiell intelligens
Också när vi talar om AI blir den mänskliga faktorn det största problemet. En bild av risker med artificiell intelligens Bild: Gustaf Antell artificiell intelligens,missbruk,maktmissbruk,olyckor,risker,kommersiella risker,politiska risker

- Det som kan hända är att vi människor ger datorerna sådana mängder data att vi inte mer förstår vad vi egentligen har gett dem för instruktioner.

Då kan vi tappa kontrollen över datasystemen och hur datorerna löser de problem vi har bett dem att ta hand om. Delvis är vi redan där, vilket robotarmen som flyttade bordet visar.

Datorerna börjar agera på ett helt annat sätt än vi har förutsett.

- Då kan underliga saker hända, menar Lukowicz, men det handlar inte om att datorerna har utvecklat ett medvetande, det handlar om artificiell dumhet.

En dumhet som bygger på vår oförmåga att skriva perfekta algoritmer.

Artificiell dumhet kan skapa kaos― Paul Lukowicz

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes