Hoppa till huvudinnehåll

Winnipeg Jets coach Paul Maurice: ”När jag började i NHL var tränarna seriöst buttra gubbar, alltid på dåligt humör – det fungerar inte med dagens unga spelare”

51-årige kanadensaren Paul Maurice började i NHL och Hartford Whalers som assisterande coach på hösten 1995. Några månader senare fick han ta över som klubbens chefstranare. Han var 28 år och ordentligt våt bakom öronen i jämförelse med gruppen av ”grumpy old men” som då härskade och härjade i båset. I dag måste också NHL-tränare vara positiva.

En av hockeyhistoriens största stjärnor, den forne New York Islanders-snajpern Mike Bossy, har berättat hur han som nykomling försökte fråga Islanders coach Al Arbour om sitt spel i egen zon. Bossy som gjorde över 50 mål nio säsonger i sträck (1977-86) blev abrubt avbruten av Arbour.

Coachen vars karriär inkluderade en svit på fyra Stanley Cup-titlar med Islanders bad Bossy hålla käft i all framtid gällande sina insatser i försvarsspelet. Tränaren skulle nog säga till om det fanns något han ville att Bossy skulle fundera på.

Sådan var NHL-världen fortfarande när Paul Maurice år 1995 inledde sin karriär i Harford Whalers. En före detta WHA-klubb som under hans tid flyttade till Raleigh i North Carolina och döptes om till Carolina Hurricanes. Coacherna hade allt sedan urminnestider lett sina lag genom att skrika, hota och bestraffa.

Inte var en ung Paul Maurice heller någon solstråle precis, berättar coachen för Sportmagasinet när han sitter ner för en intervju mellan fyra ögon under Winnipegs visit i Finland vid månadsskiftet oktober-november.

– När jag kom till ligan så smålog jag aldrig. Jag var 28 år och många av spelarna i laget var äldre, det gällde att vara trovärdig.

Maurice lärde sig vikten av att kommunicera med spelare under sitt år i Ryssland

Paul Maurice har fått sparken som NHL-tränare i två repriser och båda gångerna av samma klubb – Carolina Hurricanes.

Min personlighet är inte sådan att jag skulle ge kramar eller komplimanger

Första gången han visades på dörren av Carolina var efter 30 spelade matcher säsongen 2003-2004. Andra uppsägningen kommitt efter 25 matcher av säsongen 2011-2012. Däremellan hade han hunnit coacha Toronto Maple Leafs i två säsonger och på nytt i Carolina under drygt tre säsonger.

Att bli sparkad från sitt arbete är för varje människa en omskakande upplevelse. Det som på riktigt öppnade Maurice ögon var ändå säsongen efter uppsägning nummer två.

KHL och Metallurg Magnitogorsk blev den Ontariobördige coachens arbetsplats säsongens 2012-2013. Förutom att Maurice fick en djupare insyn i ishockeyn utanför Nordamerika, så kom han även att inse vikten av att kommunicera med spelarna.

Ögonen öppnades helt konkret av en ung lovande spelare i Magnitogorsk som gick igenom tuffa tider i sitt personliga liv.

– Jag ville berätta för honom att jag är mycket nöjd med hur han sköter sig och hoppas att allt går väl för honom, men vi hade inget gemensamt språk. Då insåg jag att jag talar helt för lite med mina spelare – och beslöt mig för att det skall förändras.

Dagens unga spelare vill njuta av ishockey – också när det gäller ”allvar”

Maurice återvände till Nordamerika och NHL som cheftränare till säsongen 2013-2014 som Winnipeg Jets chefstränare med förändrade arbetsmetoder:

– Min personlighet är inte sådan att jag skulle ge kramar eller komplimanger, men jag har insett att tränaren behöver en personlig relation med spelaren. I dag sitter jag ner på tu man hand med spelarna och diskuterar med dem.

Maurice säger också han hela tiden stöter på tanken om att tränare och klubbar nuförtiden måste kunna göra ishockeyn kul för dagens ungdom. Den nya generationen köper inte en traditionell gravallvarlig inställning till ishockey.

I dag spelar de i NHL, men forfarande lär de sig spelet

Winnipeg-coachen har kommit till slutsatsen att det lätt blir tomma ord om inte spelarna ser att tränaren visa exempel. Trots att spelarna som Paul Maurice jobbar med spelar i NHL är många av dem nuförtiden väldigt unga när de kommer till klubben – Patrik Laine var 18 år, Kristian Vesalainen 19...

– För några år sedan var de här spelarna bara ”kids” och lärde sig grunderna i ishockey. I dag spelar de i NHL, men forfarande lär de sig spelet. Jag tror att det är ytterst viktigt att killarna ser att tränaren kan vara avslappnad och ha kul när stressen är som störst.

Så klart är allt det var Maurice säger relativt i den värld som proffsidrotten och NHL representerar. Djungelns lag om att vinna eller försvinna gäller i dag som är i allra högsta grad både för spelare och coacher.

Maurice är inte heller alltid en solstråle under presskonferenserna efter förlorade matcher, eller i båset när till exempel Patrik Laine dräller med pucken i egen zon.

Ändå är redan det att en tränare med nästan ett kvartssekel bakom sig i NHL funderar och diskuterar öppet behovet av att njuta, visa positiva känslor och motarbeta negativ stress någonting som inte tidigare hörts.

Kanske inte ett stort steg för mänskligheten – men nog ett verkligt monsterskutt för den utpräglat grabbiga NHL-hockeyn.

Bara sex tränare i NHL:s historia har coachat fler matcher än Paul Maurice

Scotty Bowman, Joel Quenneville, Al Arbour, Barry Trotz, Ken Hitchcock och Lindy Ruff – där är NHL-coacherna som under ligans drygt hundraåriga historia stått i båset som tränare fler gånger än Paul Maurice.

364 NHL-tränare finns bakom Maurice på den listan.

På våren överskrider Maurice 1500 matcher som den klart yngsta coachen genom tiderna. Själv har han ändå svårt att minnas sådant, men har betydligt lättare att komma ihåg enskilda matcher eller specifika situationer.

Vad som avgjorde dem, vad som stod på spel och vad han skulle göra annorlunda i dag.

En typisk djupt engagerad tränare – oberoende av idrottsgren – med andra ord.

Det är själva utmaningen och hur den skall lösas som den här speciella människotypen lever för. Milstolpar, statistik, datum och övriga ”kul att veta”-grejer finns till för den stora publiken och fansen som älskar idrottens personifierade och glorifierade berättelser.

Proffsen skulle helst gå in berättelsernar händelser på nytt och göra om det mesta i sitt eget agerande. Det är sådant de tänker på under morgonnattens sömnlösa timmar. Inte triviala anekdoter och ofta tursamma framgångar.

Sådan är Paul Maurice – ett proffs ut i fingerspetsarna. Just därför är det att han i dag småler på jobbet så väldigt fint och viktigt.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport