Hoppa till huvudinnehåll

Ekobondens råd för att rädda Östersjön: Håll åkrarna gröna också på vintern

Ekoodlaren Magnus Selenius.
Magnus Selenius ekogård ligger i norra Esbo. Även om en gård ligger tiotals, eller hundratals, kilometer från kusten hamnar en del av vattnet som rinner av åkern förr eller senare i Östersjön. Ekoodlaren Magnus Selenius. Bild: Berislav Jurišić / Yle ekologisk odling,Magnus Selenius,jordbrukare,jordbruk,Åker

Minska på det årliga plöjandet och håll åkrarna gröna också under vinterhalvåret. Det är ekoodlaren Magnus Selenius lösning på hur jordbruken ska minska på mängden näringsämnen som rinner ut från åkrarna i Östersjön.

Magnus Selenius blev eko-odlare på 90-talet då han märkte att måsarna hade försvunnit från hans åkrar. Måsarna stack eftersom masken hade försvunnit och det berodde i sin tur på en dålig jordstruktur.

Selenius har i flera år målmedvetet jobbat för att förbättra jordstrukturen på sina åkrar. Och det har visat sig att det som fungerar för måsar och mask också fungerar för Östersjön.

Då jorden mår bra minskar också avrinningen av växtnäringsämnen som bidrar till övergödningen av Östersjön.

- Visst ska vi tänka på att skydda vattendragen men det viktiga är att förbättra markstrukturen. Om markstrukturen är bra finns det bakterier och svampar som tar hand om näringsämnena, säger Selenius.

Luomuviljelijä Magnus Seleniuksen pelto
Alla Selenius åkrar är ändå inte gröna den här hösten. Eko-odlingen ger inte utrymme för bekämpningsmedel mot ogräs, så när kvickroten slog till blev han tvungen att plöja upp cirka 10 procent av åkrarna. Luomuviljelijä Magnus Seleniuksen pelto Bild: Berislav Jurišić / Yle Åker,ekologisk odling,Esbo

Jordbruket är den största källan till näringsämnen som rinner ut i Östersjön. Runt 30 procent av näringsämnena som människan tillför till Östersjön kommer från åkrarna.

Svarta åkrar kräver mera gödsel – gröna kräver mera jobb

Selenius metod för att förbättra jordstrukturen kallas gröngödsling.

Något förenklat går metoden ut på att man förutom spannmål också odlar andra mindre grödor på åkrarna som avger näringsämnen, alltså har en gödslande effekt.

Det är lätt att känna igen en åker som utnyttjar gröngödsling. Åkern är inte svart och upplöjd under hösten utan hålls grön hela vinterhalvåret.

- Jag tror att det är viktigt att ha gröna åkrar på hösten och vintern. Det årliga plöjandet försämrar markstrukturen och kan leda till större näringsläckage.

Luomuviljelijä Magnus Seleniuksen pelto
Så kallade fånggrödor som används vid gröngödsling kan samla upp runt 20 kilo kväve per åker som lagras till nästa sommar istället för att läcka ut i närliggande vattendrag. Luomuviljelijä Magnus Seleniuksen pelto Bild: Berislav Jurišić / Yle Esbo,ekologisk odling,Åker

Förutom att gröngödslingen minskar på mängden gödslingsmedel som behövs binder den också upp näringsämnen som annars skulle rinna ut i havet.

Beroende på vilken gröda som används kan man antingen binda mera kväve från luften, till exempel med hjälp av bondböna, eller bättre utnyttja den kväve som redan finns i jorden.

Men för att lyckas kräver metoden mycket jobb och tålamod.

- Folk har börjat använda gröngödsling sedan det kom på 90-talet men det är inte så lätt att veta vad man ska så för att inte få problem med ogräsbekämpning. Många har prövat men de skulle få vara ännu fler, säger Selenius.

Gips på åkrarna är som värkmedicin - effektivt men inte enda lösningen

Den kanske hetaste metoden för att stoppa jordbrukets skadliga effekt på Östersjön just nu är att sprida ut gips på åkrarna för att binda upp fosfor som annars rinner ut i havet.

Gipsbehandling
Gips sprids ut över en kornåker i Nurmijärvi hösten 2018. Gipsbehandling Bild: Markku Sandell / Yle jordbruk,Gips

Med statlig och privat finansiering ska 3 500 hektar åkermark gipsbehandlas i år och nästa år. Finlands miljöcentral och Helsingfors universitet flaggar för att gipsbehandlingen tas i bruk i stor skalaoch görs till en av de centrala metoderna i kampen mot övergödning.

- Jag tror att det här kan vara en bra metod. Vi ska nog prova att ta det i bruk på allvar. Det är lite som aspirin, har man huvudvärk så hjälper det för stunden men på längre sikt ska vi förbättra jordstrukturen, säger Selenius.

Gipsbehandling på åkern
Gipsbehandling av åkrar anses vara en billig och effektiv metod för att binda fosfor. Gipset kan potentiellt minska näringsämnen som läcker ut från åkrar i vattendrag med en tredjedel. Att få bort 150 ton av urlakningen i Skärgårdshavet och Finska viken skulle kosta ungefär 55 miljoner euro. Gipsbehandling på åkern Bild: Markku Rantala / Yle jordbrukskulturer,Gips

Själv kan han inte gipsbehandla sina åkrar eftersom det kunde skada Bodom träsk som ligger i närheten. Däremot har han testat träflis som har en liknande effekt. Också kalk går att använda i samma syfte.

Utmanande att hinna experimentera på gårdarna

Magnus Selenius skulle gärna se att flera jordbrukare gjorde mera för att stoppa urlakning och hjälpa Östersjön.

Luomuviljelijä Magnus Selenius
"Det finns försök som säger att om marken är i bra skick så läcker den inte heller näring." Magnus Selenius arbetar enligt devisen att en välmående åker också är en miljövänligt åker. Luomuviljelijä Magnus Selenius Bild: Berislav Jurišić / Yle Magnus Selenius,ekologisk odling

Gröngödsling är ingen utpräglad ekologisk metod. Tvärtom menar Selenius att de odlare som använder bekämpningsmedel lättare kan utnyttja metoden eftersom problemet med ogräs då är mindre.

Men att ställa om sitt jordbruk är lättare sagt än gjort.

- Många har så himla bråttom med att hinna få höstarbeten och skörden gjorda. Dessutom kanske man gör lite entreprenader så det tar också sin tid. Det kräver en liten omställning och prioritering, säger Selenius.

Läs mera:

Algblomning i Houtskär.

Nu är det dags att rädda Östersjön – här är 7 tips för hur just du kan hjälpa

Att Östersjön ropar på hjälp har knappast gått någon förbi, men det är inte för sent att rädda den. Nu behövs det räddningsinsatser främst inom jordbruket. Men också du kan hjälpa till, bland annat genom att äta mindre kött.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes