Hoppa till huvudinnehåll

"Danske Bank ignorerade fullständigt mina varningar om penningtvätt" – visselblåsare tar bladet från munnen

En äldre man i blå slips.
Visselblåsaren Howard Wilkinson En äldre man i blå slips. Bild: LISELOTTE SABROE/EPA Danske Bank,Visselblåsare

Det danska Folketinget hörde på måndagen bankfolk, finansövervakare och myndigheter om den stora penningtvättskandalen kring Danske Bank - en skandal som hotar bankens framtid. Bland de mest spännande talarna var visselblåsaren Howard Wilkinson.

Wilkinson var chef för Danske Banks kapitalmarknadsavdelning i Estland åren 2007 till 2014, och det var han som slutligen larmade polisen om de skumma penningtransaktionerna som förekom vid filialen i Estland.

Moralisk plikt att berätta

Vid sin ankomst till Folketinget på måndagen sade Wilkinson att det är hans moraliska plikt att berätta vad han vet om penningtvätten, och att hjälpa myndigheterna så gott han kan.

- Men det är en skandal att jag överhuvudtaget måste vara här!

Wilkinson konstaterade i sitt anförande att Danske Bank gjorde fel, inte bara i Estland, utan också vid sina kontor i Litauen och Danmark.

Gjorde egna efterforskningar

Han berättade hur han under sin tid på Estlandsfilialen på eget bevåg började granska en del företag och transaktioner. Han informerade sedan Danske Banks ledning om att det förekom transaktioner mellan företag som överhuvudtaget inte existerade.

Han varnade banken första gången år 2013 - men utan reaktion från ledningens sida.

År 2014 blev Wilkinson så irriterad att han vände sig till en advokat och skrev ett brev till banken. Jag skrev att inget av de konton som jag angett som misstänkta hade stängts. Varför?

I det skedet beslöt jag gå till polisen om inte Danskes ledning själv gjorde det - och nu är jag här.

Han berättade också att han undertecknat ett avtal om tystnadsplikt då han slutade vid Danske Bank - ett avtal som bara fick brytas i samband med brottsutredningar.

Han ska också ha blivit erbjuden pengar för att hålla tyst.

Nordea: Vi är inga poliser

Storbanken Nordea har också blivit indragen i penningtvättshärvan.

Det var bankiren William "Bill" Browder som förra månaden anmälde Nordea för myndigheterna i Sverige, Danmark och Finland för misstänkt penningtvätt.

Det rör sig om 365 konton i Nordea där det flutit in betalningar från företag som inte existerar, och för fakturor som verkar konstgjorda.

I Finland ligger rapporten nu hos Centralkriminalpolisen för utredning.

Vi var inte skickliga nog

Nordeas riskhanteringschef Julie Galbo fick ställa sig i Folketingspodiet i dag och förklara:

- Vi ser inte allt, vi är inga poliser, vi är inte domare. Och jag tror inte heller att bankerna ska ha den rollen, sade Galbo.

Hon tillade att Nordea aldrig önskat bli utnyttjad av kriminella, men år 2015 måste vi konstarera att vi inte varit skickliga nog att undvika det.

- I dag har vi 1 500 medarbetare som enbart sysslar med att kontrollera att Nordea inte utnyttjas för ekonomisk kriminalitet.

Intresse också för finska Sampo Bank

Howard Wilkinson påstod i sitt anförande också att företagskulturen i Danske Banks estniska filial ärvdes från Sampo Bank, som sålde verksamheten till Danske Bank 2007.

Flera tunga namn i det danska Folketinget krävde förra veckan att penningtvättsutredningen utvidgas till att gälla också före detta Sampo Bank.

Många av de kunder som misstänks för penningtvätt i Danske var kunder redan i Sampo Banks Estlandskontor.

Danske ärvde 6 200 utländska konton från Sampo Bank, visade en rapport som publicerades i slutet av september.

Sampokoncernen har tillbakavisat alla spekulationer om att Sampo Bank som ha bidragit till penningtvätt på något sätt.

- Sådana indikationer finns inte, sade Sampos fd koncernchef Björn Wahlroos nyligen.

Läs också