Hoppa till huvudinnehåll

Har vi något hav att simma i om 30 år? "Vi kan inte identifiera alla eventuella hot mot Östersjön"

Människor på stranden i Miedzyzdroje i Polen.
Nio länder, bland dem Polen, har kust vid Östersjön. Människor på stranden i Miedzyzdroje i Polen. Bild: MARCIB BIELECKI Östersjön,Strand,Polen

Östersjön erbjuder kust och havsområden för nästan 100 miljoner människor i nio länder i norra Europa, och det ligger i allas intresse att havsmiljön överlever. Åtminstone än så länge finns det ett enormt kommersiellt och rekreationsmässigt värde i havet. Men hur blir det i framtiden?

- Den politiska viljan är nu så pass stor att vi i fråga om de identifierbara problemen såsom övergödning och dioxinhalter går mot det bättre, säger professor Kari Hyytiäinen vid Centret för hållbarhetsvetenskap vid Helsingfors universitet.

Östersjön är ett nästan tillslutet vattensystem med en volym på 21 700 kubikkilometer vatten och som är i snitt 58 meter djupt - eller grunt.

Östersjön är också ett av världens mest utforskade hav. Man har kunnat mäta sig fram till att de finländska kustvattnen - och hela havet - mår dåligt.

Christoffer Boström dyker och tittar på trådalger i vattnet
Christoffer Boström dyker och tittar på trådalger i vattnet Bild: Karine Gagnon / Åbo Akademi alger,dykare,Östersjön,Skärgård,ytterskärgård

Åtskilliga åtgärder har gjorts för att läget ska bli bättre, flera är på gång och nya förslag till åtgärder kommer i jämn takt.

Men det kan också finnas än så länge oidentifierade problem som kan tillintetgöra allt det arbete som lagts ner på Östersjön.

"Kommer att finnas alger även framöver"

Läget med blågröna alger har stadigt försämrats sedan blomningen började bokföras på 1980-talet.

Den som är lite äldre och besöker exempelvis svenska västkusten påminns om barndomens kristallklara vatten längs våra egna kuster.

Det är länge sedan man här kunde se fyra meter ner till botten där den bortblåsta mössan låg.

Algmatta utanför Borgå.
Sorglig syn. Segelbåt plöjer igenom rikliga algblomningar. Algmatta utanför Borgå. Bild: Handout Finska viken,alger

Enligt Hyytiäinen kommer vi inte att slippa algblomningen på länge även om vi får bukt med utsläppen eftersom det tar lång tid för havet att återhämta sig.

Professorn i marinbiologi Erik Bonsdorff vid Åbo Akademi har uttryckt saken så att människorna som lever runt havet lyckats med att sabba hela ekosystemet under en 70-årsperiod.

Här i Finland har jordbrukets övergödande inverkan varit under lupp och många jordbrukare har hörsammat uppmaningen att minska på fosforutsläppen.

Blågröna alger i havet.
Blågröna alger i havet. Bild: Helena Rosenblad / Yle Västnyland,Ekenäs,Ekenäs skärgård,Ekenäs skärgårds nationalpark,hav,Skärgård,sommar,Blågröna alger,Cyanobakterier,alger

Det har pekats på fartygstrafiken -särskilt passagerartrafiken- , det har sneglats mot fiskodlingar och avloppsvattnet från St Petersburg. Stugfolk som sköljer sin tvätt och kissar i havet har låtits förstå att de ska sluta med det.

Många vill kunna fiska

Östersjön är utsatt för rätt så intensivt fiske. Havet utgör endast 0,11 procent av all oceanareal i världen, men står för 1,2 procent av finskfångsten, konstaterar 26 forskare i den tvärvetenskapliga studien The Baltic Sea as a time machine for the future coastal ocean.

Man som fiskar från stranden av floden Neva i St Petersburg.
Man som svirvlar vid Nevaflodens strand i St Petersburg. Man som fiskar från stranden av floden Neva i St Petersburg. Bild: ETIENNE LAURENT Östersjön,St Petersburg,fiske

- Vi vet att eutrofieringen gagnar vissa fiskarter, men är illa för andra. De som har lidit är stora rovfiskar såsom torsk och lax, säger Hyytiäinen som är en av de fyra finländska forskarna bakom studien.

De som brukade få näten fulla med flundror ännu för 15 år sedan har själva fått uppleva hur flundrorna har blivit färre och magrare i takt med att havsbottnets tillstånd försämrats.

Numera talas det allt mer om den ekologiska nyttan av att äta så kallad skräpfisk som kommer upp som en biprodukt vid fiske - näringsämnen avlägsnas från havet med fisken.

Håller vi på att förlora vårt hav?

Vattnet i hela Östersjön byts ut med cirka 30 års mellanrum och för de flesta fenomen i havet är återhämtningstiden ungefär lika lång.

döda fiskar
döda fiskar Bild: Yle/ Benjamin Helling tessjö å

Är våra kustvatten i sämre eller bättre skick om 30 år än i dag?

- Jag tror att i de är i bättre skick om den nuvarande viljan håller i sig och situationen bibehålls förhållandevis oförändrad. Det kommer att finnas algblomning även framöver, men åtgärderna mot ytterligare övergödning fungerar, svarar Hyytiäinen.

Så du tror att det går att simma i havet år 2048?

- Ja, det tror jag utgående från nuvarande information.

Hyytiäinen påpekar att det dock finns obekanta faktorer som kan försämra läget.

- Klimatförändringen kan i värsta fall ställa till det så att efterfrågan på mat i vissa regioner ökar, vilket ökar på odlingstrycket. Det i sin tur ökar på näringsbelastningen i havet.

Vad är det värsta scenariet?

- En oljetankerolycka på Finska viken är ett av de värsta - och verkliga - hoten mot våra vatten.

Man i skyddsutrustning som försöker putsa olja bort från stranden i Taiwan.
Oljesaneringsarbete efter tankfartygsolycka i Taiwan 2016. Man i skyddsutrustning som försöker putsa olja bort från stranden i Taiwan. Bild: RITCHIE B. TONGO olja,Taiwan,havsförorening,Ny Taipei City

Riskerna har påtalats länge men beredskapsnivån delar åsikter.

- Och så finns det andra ämnen som strömmar ut i havet vilkas effekt vi ännu inte känner till. Dit hör antibiotikarester och mikroplaster, med mera. Vi vet ännu inte i vilken utsträckning detta sker och vilken inverkan det har - om 30 år är vi kanske bättre på att analysera betydelsen av dylika ämnen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes