Hoppa till huvudinnehåll

Allt vanligare att finländska kvinnor konverterar till islam – samhörigheten och religionens närvaro i vardagen tilltalar

Moskén Hassan II i Casablanca, Marocko.
Arkivbild. Moskén Hassan II i Casablanca, Marocko. Bild: EPA/YAHYA ARHAB Hassan II:s moské,moskéer,Casablanca,Marocko

Allt fler finländska kvinnor konverterar till islam. De upplever ofta slöjan som befriande från ytliga skönhetsideal och inte som förtryck. Generellt blir kvinnor i döljande huvuddukar ändå trakasserade i Finland.

Den 20 november, på kvällen, inleds det muslimska en dag långa firandet av Mawlid eller Meulud, profeten Muhammeds födelsedag. Muslimernas många högtider och firandet av dem, är något som intresserar allt fler finländare.

I centrum av Åbo är de muslimska kvinnosymbolerna, slöjorna, huvuddukarna av olika slag, en alltmer bekant syn.

Det är förstås förklarligt eftersom de muslimska flyktingarna och asylsökande från muslimska länder har ökat efter den stora flyktingvågen som började 2015.

I Åbo och andra större städer i Finland har också ursprungsfinländare som konverterar till islam ökat.

Det här har forskaren Meri Tuovinen, etnolog vid Jyväskylä universitet, kommit fram till i sin forskning.

Ung glad kvinna med långt mörkblont hår och blåvitrandig polotröja mot grönblå vägg
forskare Meri Tuovinen Ung glad kvinna med långt mörkblont hår och blåvitrandig polotröja mot grönblå vägg Bild: Meri Tuovinen Kvinna

Det är i synnerhet de finländska kvinnorna som i allt högre grad har valt att ansluta sig till den religionen som ökar markant i hela världen.

Många frågar sig varför

Men vad får en finländsk kvinna van vid jämlikhet mellan könen att ansluta sig till islam som mer och mer beskrivs som en kvinnoförtryckande manskultur?

Varför bär kvinnor som tidigare inte haft någon som helst kontakt till den islamska religionen eller kulturen huvuddukar?

Och varför blir andra finländare så provocerade i synnerhet av de heltäckande huvudbonaderna niqab och burka?

Konstutställning i Wiesbaden om burka
burka Konstutställning i Wiesbaden om burka Bild: EPA/DPA Burka,Tyskland

Meri Tuovinen har intervjuat 31 ursprungsfinländare som har blivit muslimer på olika håll i Finland. Av dem är 28 kvinnor och 3 män.

Hon säger att antalet finländare som har konverterat till islam har ökat.

Men i Finland förs det ingen statistik över hur många de är.

Internationellt förs statistik som visar att när de andra religionerna i västvärlden minskar eller stampar på stället så växer islam hela tiden

Det att människor reser och hittar information på nätet bidrar mycket till ökningen.

Skyddar intervjuobjekt

Meri Tuovinen har fått tag på dem hon intervjuade på internet. Och de ställde gärna upp i hennes forskning. Det blev som en snöboll som rullade iväg och växte.

Men hon ger inte ut information om dem hon har intervjuat i sin undersökning.

Hon förklarar att speciellt i så här känsliga intervjuer om personliga saker gäller det att skydda dem som medverkar och deras anonymitet.

Hon kan inte erbjuda någon statistik över Åbo men poängterar att eftersom Åbo hör till de större städerna i Finland finns här också ett större antal finländare som har sökt sig till islam.

Det finns också bättre möjlighet till gemenskap i ett samfund i en så stor stad som Åbo.

Det är lättare att hitta dem som tänker och tror på samma sätt som man själv och det ordnas en hel del evenemang.

Muslimska kvinnor i Indonesien ber i en moské under kvällsbönen Tarawih inför den heliga fastemånaden Ramadan
Muslimska kvinnor i Indonesien ber i en moské under kvällsbönen Tarawih inför den heliga fastemånaden Ramadan Bild: EPA/ADI WEDA ramadan,Indonesien,muslimer,islam

Meri Tuovinen är intresserad av religiositet på många olika sätt. Hon är nyfiken på vad människor söker efter i religionen och vilka saker de upplever som betydelsefulla i och användbara i sina egna liv.

Varför vill finländska kvinnor i allt större utsträckning bli muslimer?

Meri Tuovinen konstaterar att det är fråga om en väldigt brokig grupp finländska kvinnor. I olika åldrar och med olika ställning i samhället.

Och de har ofta olika religiösa bakgrunder. En del har länge och ihärdigt sökt efter andlighet innan de har hittat islam. Andra har inte brytt sig om religion överhuvudtaget och kanske varit ateister.

För alla är heller inte islam den slutliga etappen.

Det finns också folk som söker sig vidare.

Islam upplevs som logiskt och historiskt

Det gemensamma hos de 31 finländska konvertiterna som Meri har intervjuat är att de uppfattar islam som logiskt och upplever att islam passar bättre ihop med historiska händelser.

De upplever islam som en intellektuell religion som ger svar på de frågor de ställer.

Islam närvarande i vardagen

Många upplever också att islam är en religion som är närvarande i praktiken och att man kan leva i enlighet med sin tro.

Att religionen inte är närvarande bara under helger i kyrkan utan i det dagliga livet. I form av böner och i klädsel och inte som något hycklande.

De uppskattar också att det i islam betonas att det handlar om den enskilda människans relation till sin gud.

Att andra människor inte kan definiera någon annans gudsrelation.

Mycket brokig skara kvinnor

De finländska muslimkvinnorna är en mycket brokig grupp människor på alla sätt berättar Meri Tuovinen. Av alla åldrar, olika samhällsgrupper och yrken och i olika positioner i samhället. Alltid syns det inte utanpå att de är muslimer.

Men om de använder täckande huvuddukar kan de ofta bli betraktade som underliga eller bli utsatta för diskriminering.

Slöjan befriar från västliga skönhetsideal

Men samtidigt upplever de finländska konvertiterna att de genom huvudduken blir befriade. Att de slipper skönhetsideal och förväntningar som vi i väst ofta har.

Närbild av ögonen på en kvinna klädd i slöja.
slöja Närbild av ögonen på en kvinna klädd i slöja. Bild: lev dolgachov Slöja,ögonen,Ögonbryn,Muslim,islam,Hijab,muslimsk kvinna

Vad beror det på att folk blir så fientliga mot kvinnor i slöja?

– Det är egentligen paradoxalt att kvinnorna själva upplever att de blir frigjorda av sina huvuddukar medan dukarna i väster betraktas som tvång och ojämlika. Därför blir de muslimska ofta kvinnorna ojämlikt behandlade av folk i väst.

Muslimska kvinnor i Åbo trakasseras

Det finns undersökningar om hur muslimska kvinnor blir behandlade i Åbo. Religionsforskaren Anu Isotalo har i sin forskning upptäckt att muslimska kvinnor i Åbo blir trakasserade.

De blir ofta trakasserade för att folk upplever att det är lätt att angripa dem och slöjorna har i väst blivit symboler för kvinnoförtryck och kvinnors dåliga status.

Muslimska kvinnor kan uppleva att de inte blir sedda som de personligheter de är bakom huvuddukarna.

Känner inte igen sig i bilden av den förtryckta kvinnan

De finländska kvinnliga konvertiter Meri Tuovinen har intervjuat känner inte igen sig i bilden av den förtryckta kvinnan. För dem handlar det om en mycket personlig andlig väg.

En traditionell kvällsmåltid, iftar, bestående av te och nötter.
En traditionell kvällsmåltid, iftar, bestående av te och nötter. Bild: Yle/Sari Veikkolainen Iftar,måltider,ramadan,islamisk kultur

Sluta diskutera islam i termer av gott och ont

Meri Tuovinen är trött på att man diskuterar islam i termer av gott och ont.

Man måste tänka på att det handlar om ett världsomfattande fenomen som också omfattar politik, ekonomi och maktstrukturer. Det är mångfacetterat.

Huvudduk efter humör

Tuovinen säger att den muslimska befolkningen i Finland är så heterogen att man inte av deras kläder kan bedöma vad de symboliserar och hur de enskilda människorna tror.

En kvinna kan exempelvis bära många olika huvuddukar beroende på tillfället eller humöret.

Varför uppfattas då de muslimska huvudbonaderna niqab och burka som så provocerande att länder som Danmark går in för att förbjuda dem?

Det tror Meri Tuovinen att beror på att de heltäckande huvuddukarna har blivit så laddade och starkt symboliska att de väcker negativa känslor.

Det kan vara svårt att se att en kvinna som bär niqab och täcker in sitt hår också är annat än muslim.

– Hon kan vara läkare, flugfiskare eller mamma…

Huvudduken kan bli som en mur som hindrar folk från att se annat än stereotypier.

Kan det då vara så att kvinnor som bär burka eller niqab blir tystade av dem?

Det tror inte forskaren Meri Tuovinen. De kvinnor hon har intervjuat för sin forskning säger att dukarna istället gör att människor verkligen lyssnar på vad de har att säga och inte bedömer dem efter deras utseende.

Men å andra sidan bär kvinnor inte alltid duk för att dölja sitt utseende. Ibland används mycket starka färger, glitter och smycken för att kanske betona eller förstärka utseendet på något sätt.

Muslimska kvinnor.
Muslimska kvinnor. Bild: Mostphotos muslimer,islam,Slöja

För en del av kvinnorna handlar huvuddukarna om ett annat sätt att vara kvinna, att bli mer intresserad av prålig utsmyckning av sig själva.

Också de manliga konvertiterna upplever trakasserier

De manliga finländska konvertiterna är mycket färre än de kvinnliga.

På europeisk nivå räknar man med att ungefär 30 procent av dem som konverterar till islam är män.

Också de konverterade männen som Meri Tuovinen har intervjuat upplever trakasseri eller misstroende.

Männen antas på något sätt ha kriminella orsaker till religionsbytet, medan kvinnor antas vara underkastade på något sätt.

Låg profil av rädsla för hatprat

Det har varit svårt att få intervjua någon av de finländska konvertiterna. Det här säger Meri Tuovinen att beror på att nånga är så rädda för hatprat och trakasserier. Därför håller de helst låg profil.

Muslim redan länge

Helt utanför Meri Tuovinens forskningsområde; de nyblivna finländska muslimerna, hittar jag artiklar om islamsk kultur i Finland.

Det är nästan oundvikligt att i dem stöta på namnet Pia Jardi.

Hon är mycket aktiv i muslimska frågor på riksplanet.

I det såkallade RESA-forumet där hon är styrelsemedlem Religonernas samarbete i Finland rf, hon arbetar också för en stormoske i Helsingfors.

Tilltalades av de starka traditionerna

Pia Jardi har varit muslim i över 30 år. När hon träffade sin blivande man som var muslim, blev hon intresserad av religionen.

Hon tror att intresset väcktes speciellt av att det då råkade vara ramadan-tider och hon blev så tagen av en religion som engagerade folk så djupt att man fastar länge och lever enligt gamla mönster.

Efter det här började Pia Jardi ta reda på saker och märkte att islam är den rätta religionen för henne.

porträtt på pia jardi en snöig vinterdag
Pia Jardi porträtt på pia jardi en snöig vinterdag Bild: Yle Victoria Wirén porträtt,pia jardi

När Pia Jardi anslöt sig till islam 1986 i Finland fanns det inte så stora muslimska samfund som idag. Då handlade det om några hundra invandrade män och ett fåtal kvinnor.

Före det här fanns det just inte andra muslimer i Finland än tatarmuslimerna.

Just då betydde inte samfundet så mycket för Pia Jardi som själva religionen, tron. Men när hon reste till sin mans hemland Marocko märkte hon hur samfundet verkligen välkomnade dem.

Folk skriker på gatan

Pia Jardi använder huvudbonader som ser ut som vanliga stora huvuddukar.

Hon berättar att hon i allmänhet blir väl bemött också i sitt jobb. Hon jobbar med kundtjänst och har gjort det i över 20 år.

Men så säger hon:
- Totta kai aina huutelijoita on….

Hon säger alltså att det sjävklart alltid finns människor på gatan som skriker åt henne om något speciellt har hänt i världen.

De ropar: terrorist! eller något annat som de råkar ha i tankarna just då.

Pia Jardi anser ändå att det är en marginell grupp som skriker på det här sättet.

Vad gör du när folk skriker åt dig?

I allmänhet svarar jag inte, säger hon försonligt. Det är ju i allmänhet fråga om människor i marginalen som ger uttryck för sitt eget illamående. Hon låter dem ropa och går bara därfirån

Tydligheten och direktontakten med Gud

Islam är som sagt den religion som i hela världen ökar mest och Finland är inget undantag.

Pia Jardi har märkt att allt fler finländare konverterar till islam. Och då handlar det inte så mycket om folk som gifter sig till religionen utan om att man söker sig till islam av helt egna orsaker.

Hon tror att det är själva religionen som drar folk till islam. Tron på en enda Gud är tydlig. Att man har kontakt direkt till sin Gud.

Riterna och de mänskliga kontakterna

Också värderingarna och moralen i islam är det som intresserar, tänker Pia Jardi. Och det fysiska som är så konkret i islam; fastandet och bönen. Att man ständigt minns och tackar Gud varje dag.

Också det sociala i det muslimska samfundet intresserar, att man tar hand om varandra. Som under ramadan när familjer besöker varandra och träffas. En konvertit utan familj kan här hitta sin ”familj”.

Muslimer förpliktade att hjälpa andra

Och sist men inte minst att man enligt religionen är förpliktad att hjälpa den som har det sämre ställt eller är sjuk.

Pia Jardi tror att den muslimska inställningen till medmänniskan ses som raka motsatsen till att man i det finländska samhället lämnar äldre åt sitt öde och besöker sin åldrade mor en gång om året på morsdag.

Van vid att ta del i samhällsverksamheter

Jardi har heller inte upplevt att hon som kvinna har blivit begränsad eller förtryckt i sin religion.

Hon tror att det i alla religioner är ungefär lika mansdominerat i ledningen. Som exempel tar hon det religiösa samarbetsorganet RESA-forumet där hon själv är styrelsemedlem.

I hierarkiska religiösa verksamheter kan män försöka vara de som bestämmer, men enligt Pia Jardi hindrar det åtminstone inte finländska konverterade kvinnor från att delta eftersom de är vana vid att ta del i samhälleliga verksamheter.

Det är lättare för finländska kvinnor att bryta mot de här fördomarna.

Starka kvinnor med rättigheter

Det som slog Pia Jardi från första början när hon besökte sin mans hemland Marocko var att kvinnorna var så starka.

– Kvinnorna är inte förtryckta utan väldigt mycket de som är överhuvudet och gör besluten i familjen.

Det säger Pia Jardi med ett litet skratt. Men hon är ganska trött på de stereotypa bilderna som målas upp av islam. Hon anser att de beskriver bara en liten del av det muslimska samfundet.

Enligt Pia Jardi ger islam tvärtom kvinnan rättigheter. Rätt till sin egendom, sitt namn.

Hon tror inte att så många skulle konvertera till islam om kvinnor saknade rättigheter.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland