Hoppa till huvudinnehåll

Museichef Marina Catani kröner Östnylands lucia 2018: "Lucia är viktig som ljusbärare"

Museichef Marina Catani
Museichef Marina Catani kröner årets östnyländska Lucia. Museichef Marina Catani Bild: Yle/ Stefan Paavola museichefer,museidirektör,Marina Catani,Borgå,borgå museums chef marina catani

Den 13 december kröns en östnyländsk lucia för 68:e gången på Gamla rådhusets trappor. Det är Borgå museums chef Marina Catani som i år har glädjen att kröna årets ljusbärare.

- Det är spännade och förstås en stor ära att få vara där på vårt hemmafält. Kröningen äger rum vid vårt museum och det är Borgås äldsta museibyggnad så det blir väldigt stämningsfullt, säger Catani.

Marina Catani förbereder sitt tal genom att gå till källorna och forska i Lucias bakgrund. Hon skulle gärna vara källkritisk men vet att tyngdpunkten ligger på dagens traditioner.

- Jag har börjat läsa på om Lucia. Det finns otaligt mycket olika berättelser och varianter av luciatraditionens ursprung hur lucian har kommit till Skandinavien. Men det vi alla säkert vet är att lucian är viktig som ljusbärare och hör till vår kristna tradition här i Norden.

Museichef Marina Catani
Museichef Marina Catani kröner årets östnyländska lucia. Museichef Marina Catani Bild: Yle/ Stefan Paavola museidirektör,museichefer,Marina Catani,Borgå,Borgå museum,borgå museums chef marina catani

I egenskap av museichef vill hon att talet är historiskt korrekt men också innehåller en hälsning till nutiden och nutidens behov av godhet och ljus.

- Det här är en del av välfärdsstatens stora budskap till hela världen.

Lucior krönta i Borgå sedan 1950

1950 Ann-Mari Sandström, Tolkis
1951 Berit Wikström, Tyresö Sverige
1952 Molly Wiklund, Tystberga
1953 Birgit Söderholm, Helsingfors
1954 Margareta Pettersson, Veikkola
1955 Ulla Pettersson, Borgå
1956 Anna-Lisa Lindfors, Borgå
1957 Tua Henriksson, Vessö
1958 Ann-Mari Brandt, Andersböle
1959 Benita Ahlberg, Borgå
1960 Gullveig Kronström, Tyskland
1961 Ann-Mari Mellqvist, Mörskom
1962 Arla Jensen, Paipis
1963 Siv Ek, Tarkis
1964 Kerstin Heinonen, Paris
1965 Märta Björklund, Borgå
1966 Siv Lindqvist, Nickby
1967 Viveca Andersson, Borgå
1968 Erna Lindqvist, Raumo
1969 Gerd Lindblom, Jomala
1970 Britt-Marie Savén, Andersböle
1971 Kerstin Green, Borgå
1972 Marina Sundvall, Borgå
1973 Aslög Bergman, Sibbo
1974 Nina Holmberg , Liljendal
1975 Barbro Gustafsson, Borgå
1976 Maria Lindberg, Box
1977 Leila Henriksson, Borgå
1978 Maria Hagert. Borgå
1979 Britta Kronvall, Borgå
1980 Anne Grönlund, Vålax
1981 Helen Grönqvist, Seitlax
1982 Marina Westerlund, Box
1983 Lena Blomqvist , Borgå.
1984 Åsa Lindholm, Borgå
1985 Gitte Laurell, Borgå
1986 Ingemo Lindholm, Grännäs
1987 Susanna Sundman, Borgå
1988 Carina Wickström, Mickelsböle
1989 Annika Forsström, Hindsby
1990 Micaela Träskelin, Illby
1991 Maria Wikström, Borgå
1992 Heidi Fodstad, Sibbo
1993 Carina Kippasto, Ylike
1994 Linda Högström, Tolkis
1995 Anna Soveri, Borgå
1996 Malena Lamminsalo, Tolkis
1997 Sofia Eriksson, Pellinge
1998 Katarina Andersson, Vessö
1999 Heidi Nystedt, Vessö
2000 Annette Tallberg, Massby
2001 Sofie Klawér, Svartså
2002 Katarina Wiksten, Vessö
2003 Anna Edlund, Borgå
2004 Johanna Oksanen, Renum
2005 Karin Klawér, Svartså
2006 Rebecka Vikström, Borgå
2007 Emma Gustafsson, Borgå
2008 Emma Wahlström, Borgå
2009 Lillemor Uddström, Emsalö
2010 Jannica Grönroos, Borgå
2011 Sofia Sigfrids, Borgå
2012 Hanna Lönnroos, Seitlax
2013 Sofia Jansson, Borgå
2014 Caroline Högel, Nevas
2015 Anna-Julia Stråhlmann, Borgå
2016 Nea Nordström, Borgå
2017 Cecilia Kronberg, Borgå

Catani har också sett gamla klipp på Youtube där små lucior med kronor i håret står längst framme för att kunna se sin förebild.

Luciatraditionen har en personlig betydelse i Marina Catanis familj.

- Jag har säkert varit hemma i Helsingfors varje år och sett Finlands lucia och firat namnsdagar. Det är nämligen så att min äldsta dotter är född på hösten när det var riktigt mörkt, döpt i december och då döptes hon till Lucia.

Små luciaflickor.
Luciafirande på Gamla rådhustorget hör till traditionerna. Små luciaflickor. Bild: Yle/Mikael Kokkola Lucia,östnylands lucia 2017

Lucia hör inte till de vanligaste namnen i Finland, men klingar bra med familjens schweiziska efternamn.

- Vi har roliga namn i familjen. Jag heter Marina, men vi har Mariella, Marcella, Beppo, Pedro och Camillo och den typens namn, så då passar Lucia bra in i familjenamnen.

Dottern har inte varit riktig lucia, men nog hennes faster, Nina Krause.

- Hon har varit Finlands lucia, min dotter har besparats från det. Hon ser ut som lucia. Hon är jättenätt som luciorna nu för tiden alltid är och sjunger jättebra. Det är väl de här viktiga egenskaperna.

Marina Catani tror att olika luciatraditioner lever kvar tack vare dess pedagogiska innebörd.

- Luciatraditioner har firats på 1700-talet i Sverige och säkert också tidigare. Då skulle lucian komma den mörkaste natten med kaffe och bulla och man skulle skrämma bort alla mörka varelser. Barnen skrämdes också med att något ont kunde komma in genom skorstenen om man inte är snäll.

Alla sex luciakandidater.
De östnyländska luciakandidaterna 2018. Alla sex luciakandidater. Bild: KSF Media/Kristoffer Åberg Lucia,Östnyland,kandidater,val (samhälleliga händelser),Magdalena Tallberg

I norra Italien skräms också barnen under årets mörkaste tid. Är man god får man goda presenter men om man är ond så får man kol.

- Men att luciatraditionen har blivit så stor hos oss hänger nog ihop med sången och lussebullen. Den har sedan spritt sig i skolor, dagisar och på firmafester. I Sverige ordnar till och med studentföreningar vid universiteten en stor middag på luciakvällen.

Det är alltid skojigt att ha orsak att fira något glatt och ljust och det är en slags förfest inför julen.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland