Hoppa till huvudinnehåll

Alla kroppar är fina och värdefulla oavsett storlek – forskare svarar på frågor om fettaktivism

Vad säger vetenskapen om fettaktivism och kroppsuppfattning?
Vad säger vetenskapen om fettaktivism och kroppsuppfattning? Bild: Yle kroppsuppfattning,Fettaktivism,Åbo Akademi,genusforskning,vad säger vetenskapen

Vad är fettaktivism och är det kopplat till kroppsbilder? Den frågan fick flest röster i en publikomröstning gjord av Yle Åboland i serien Vad säger vetenskapen?.

Fettaktivism är en samhällsrörelse som strävar efter att förändra samhällets negativa attityder mot fetma. Feta personer, och särskilt kvinnor, blir ofta diskriminerade och får sämre lön.

Skulpturen "Bronskvinnorna" av Marianne Lindberg de Geer utanför Konsthallen i Växjö.
Statyn Jag tänker på mig själv (eller Bronskvinnorna) av Marianne Lindberg De Geer finns i Växjö Skulpturen "Bronskvinnorna" av Marianne Lindberg de Geer utanför Konsthallen i Växjö. Bild: Wikimedia commons Kvinna,kroppen,nakenhet,skulptur,Marianne Lindberg De Geer,Växjö,kroppspositivism,Fettaktivism,kroppslighet

– Fettaktivismen har sitt ursprung i USA på sent 1960-tal, vid samma tid som den andra vågen av feministisk aktivism och som medborgarrättsrörelsen började bli stor. Kraven på ett jämlikt samhälle växte sig starkare. förklarar universitetslärare Katariina Kyrölä, som är forskningsledare inom genusvetenskap.

Till en början var feministisk aktivism och fettaktivism nära kopplade till varandra. Kyrölä nämner rörelsen The Fat Underground, som grundades i början av 1970-talet.

– Det var kvinnor som identifierade sig som lesbiska eller åtminstone som icke-heterosexuella. De organiserade all slags häftiga kampanjer, till exempel en sit-in då de satte sig ner utanför en bantningsklinik med skyltar "Fat is not a disease" och "Fat is beautiful".

Skillnad mellan fettaktivism och kroppspositivitet

Från det har fettaktivismen vuxit massor, dels tack vare internet och social medier, dels tack vare kändisar som talar för kroppspositivitet.

– Grundidén är att alla kroppar är fina och värdefulla oavsett storlek, eller kön, hudfärg, sexuell läggning.

Men Katariina Kyrölä poängterar att det finns en viktig skillnad mellan fettaktivism och kroppspositivitet.

– Kroppspositivitet är något som många Hollywood-kändisar, som Jennifer Lawrence, pratat om. Och det är främst vita, vackra, smala kvinnor som tar upp begreppet, och det är på sätt och vis bra att diskutera att alla kroppar är värdefulla.

Katarina Kytölä, en dam med kort ljust hår, bredvid en tecknad bild av en rund dam i baddräkt.
Karoliina Kyrölä. Katarina Kytölä, en dam med kort ljust hår, bredvid en tecknad bild av en rund dam i baddräkt. Bild: Linus Hoffman / Yle Åbo Akademi,Fettaktivism,katariina kyrölä

Fettaktivism däremot fokuserar på de kroppar som är starkast diskriminerade, alltså feta kroppar, och lyfter upp den strukturella diskrimineringen i samhället.

Feta möter osakligt beteende och får kommentarer

Fettaktivism är därför radikalare än kroppspositivitet, eftersom de som är diskriminerade lyfts fram som modeller för rörelsen.

– Alla ska få känna sig bekväma i sina kroppar, det kan man inte ifrågasätta. Och smala människor kan ha erfarenhet och upplevelser om att deras kroppar inte räcker till eller att de är osäkra. Men oftast behöver de inte bemöta osakligt beteende eller osakligt bemötande på arbetsplatsen, på gatan, i medier på samma sätt som feta människor.

– Det är viktigt att påpeka, att trots att alla kan känna osäkerhet och ha det svårt att känna sig bekväm i sin kropp, så är det inte samma sak för smala och feta människor.

Om man hela tiden får höra att man borde gå ner i vikt, så kan ens självuppfattning bli att: Det här är inte min kropp, den borde vara smalare.

Helsingin Sanomat år 2015 frågade om människors erfarenheter av diskriminering på grund av kroppsstorlek fick de svar av mer än 18 000 läsare, cirka 14 000 kvinnor och 4 000 män. Forskaren Hannele Harjunen vid Jyväskylä universitet jobbar med att analysera materialet nu.

– Det var berörande. Man vaknade upp till hur stor mängd människor som faktiskt lider.

Meriam Trabelsi och Caroline Suinner.
Helsingforsarna Meriam Trabelsi och Caroline Suinner har en podcast som lyfter fram bruna, feta kroppar. Meriam Trabelsi och Caroline Suinner. Bild: Joonas Josefsson/Yle kroppspositivism

Motstridighet mellan hurdan kropp man har nu och hur den borde se ut

Forskningen visar att feta kvinnor diskrimineras i arbetet, att de får mindre lön än smala kvinnor för samma lön, de får kommentarer på gatan, läkaren kommenterar vikten trots att personen kommit för helt andra symtom.

– Skolvärlden är tyvärr en omgivning där det sker mycket diskriminering eller stigmatisering på grund av vikt, och det diskuteras nu mycket efter vissa idrottstest, och det är något vi behöver diskutera ännu mer, vilka kroppar som är bättre än andra, säger Kyrölä.

Diskussionen i dag påverkar många ungas kroppsbild, det vill säga den självuppskattning man har av sin kropp. Den har att göra med hur man växt upp, den påverkas av med samhälleliga strukturer och av den bild medier ger av smala och feta människor.

– Om man hela tiden får höra att man borde gå ner i vikt, så kan ens självuppfattning bli att: Det här är inte min kropp, den borde vara smalare. Då lever man lätt i en värld där ens kropp inte räcker för nuet, utan man sitter och väntar på en framtid som kanske aldrig kommer.

Det blir lätt en motstridighet mellan hurdan kropp man har nu och hur den borde se ut.

Detalj från Fågängön, Öuddens arboretum
Kvinna i Öuddens arboretum i Ekenäs. Detalj från Fågängön, Öuddens arboretum Bild: YLE/ Tiina Grönroos Ekenäs,Fettaktivism,kroppspositivism,yppig kvinna

Samhället försöker få alla, också feta, att passa in i normerna

Som medieforskare säger Kyrölä att det är en deprimerande bild man i medier ger av feta människor. Oftast porträtteras de i sådana sammanhang där meningen är att banta.

– Meningen med fettaktivism är inte att få någon att känna sig som en dålig människa om hon eller han vill gå ner i vikt, utan meningen är att påpeka att det finns strukturer som gör att det enda rimliga valet är att få folk att passa in i normerna.

Kyrölä säger att det i dag finns väldigt snäva definitioner av hälsa, att kroppen borde passa in i normerna, inte nödvändigtvis hur man kunde må bra i sin kropp.

– Vissa rum i samhället är anpassade så att bara vissa kroppar får plats. Med funktionshindrade finns det lagar om att alla ska få sin plats i samhället, till exempel på ett flygplan, men de gäller inte för stora människor.

Kriget mot fetman och särskilt begreppet fat shaming har blivit allt mer etablerat inom debatten kring övervikt. Fat shaming innebär att personer med övervikt utsätts för nedlåtande kommentarer och hån.

Mer än 95 procent misslyckas med att permanent gå ner i vikt

Det finns personer som på grund av sjukdom eller efter en operation inte kan påverka sin kropp, som fitnessfeministen Sara Dahlström. Eller ens gener är sådana att man inte kan gå ner i vikt.

Sara Dahlström står i ett gym och lyfter en stång med vikter ovanför sitt huvud. På hennes tröja står det "Fries before guys".
Sara Dahlström. Sara Dahlström står i ett gym och lyfter en stång med vikter ovanför sitt huvud. På hennes tröja står det "Fries before guys". Bild: Privat tyngdlyftning,sara dahlström

– Om man skulle tänka att kroppsstorleken är något man inte kan påverka väldigt mycket själv, då skulle det vara varje persons rättighet att få tillräckligt med plats, säger Katariina Kyrölä.

Forskningen visar nämligen entydigt att det är mindre än 5 procents möjlighet för feta personer att permanent gå ned i vikt. Och med tanke på hur mycket pengar det satsas på att folk ska gå ner i vikt undrar Kyrölä om det satsas på fel saker.

– Självklart är det inte de feta, utan det är samhället som borde ändra sig så att alla skulle få plats.

För den som känner sig utanför normerna kan sociala medier vara till hjälp med communities. Enligt Kyrölä finns där många bra förebilder för att kunna känna sig mer bekväm med sin kropp.

Reklam för ohälsosamma kroppsbilder?

Denna höst har det varit mycket diskussion kring Plus Size-modellen Tess Holliday, som var omslagsflicka på tidskriften Cosmopolitan.

– Hon fick väldigt motstridiga reaktioner. Hon är en fet, tuff, tatuerad, självsäker kvinna, men många ansåg att hon bara gör reklam för ohälsosamma kroppsbilder eller för att bli fet.

Skip Instagram post

– Men det är ju inte det som det gäller. Det gäller att se stora kroppar och feta kroppar, kroppar som är vackra, häftiga och som kan göra vad som helst.

I serien Vad säger vetenskapen? får du svaret på frågor som berör ditt liv och vårt samhälle. Frågorna besvaras av experter från Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi som en del av ÅA:s 100-årsfirande.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland