Hoppa till huvudinnehåll

Finsk tystnad tar död på tyska affärer

Vad säger vetenskapen om tyska i affärssammanhang?
Vad säger vetenskapen om tyska i affärssammanhang? Bild: Yle Åbo Akademi,tyska,vad säger vetenskapen

Kommer du oförberedd till ett affärsmöte med tyskar så har du förlorat redan innan du satt dig ner. Är du tyst så uppfattar tyskar det som att det finns stora problem.

– När du lär dig språk lär du dig aldrig enbart språk, utan det handlar om en kulturkunskap, en djupare förståelse för den andra kulturen, hur den utvecklats och varför folk gör som de gör. Det är grunden för all kommunikation.

Det säger Christopher Schmidt, professor i tyska vid Åbo Akademi, då han svarar på frågan "Hur viktigt anses det vara i finska företag att kunna tyska i dagens globaliserade värld?", den fråga som fick flest röster i publikomröstningen i serien Vad säger vetenskapen?.

Tyska viktigast inom korrespondens

I EU:s undersökning om vilka språk som används i affärssammanhang visade sig engelska vara mest använt i förhandlingssituationer med 11 procent, medan tyska användes i 5 procent av alla förhandlingar.

– Men inom korrespondenssammanhang, det vill säga att korrespondera per e-post, hämta information på nätet, telefonsamtal, så hamnar tyska språket tillsammans med engelska på första plats, med 11 procent. Kan man tyska så har man alltså en nyckel att göra karriär inom hela euroområdet.

Och med brexit för dörren är det troligt att tyskans och franskans betydelse ökar. Nu redan börjar bankvärlden flytta över från London till Paris och Frankfurt, vilket innebär ett större behov av folk som kan franska och tyska och som förstår den kulturen.

Professor Christopher Schmidt.
Christopher Schmidt. Professor Christopher Schmidt. Bild: Linus Hoffman / Yle Åbo Akademi,tyska,christopher schmidt

Schmidt vet av egen erfarenhet och genom tidigare undersökningar att behovet av kunskap om både språk och kultur är väldigt stort.

– Vi har här ett dilemma i Finland, för behovet växer mer och mer i förhållande till tillgången på kunnigt folk, det vill säga vi har ett gap mellan dem som kan tyska och den volym av tyskt kunnande som behövs.

Allt färre finländska företag kan förhandla på tyska

Ännu i slutet av 1980-talet uppgav 80 procent av finländska företag med affärskontakter till Tyskland att de använde tyska som förhandlingsspråk.

– Förhandlingsspråk är en de mest krävande situationerna. Jämförbara siffror nu visar att det är max 56 procent av de finländska företagen som klarar av det.

Personer som sitter i ett möte.
Personer som sitter i ett möte. Bild: Mostphotos. möten,jobb

Vi har en nedåtgående trend, och det är alarmerande för Tyskland har alltid varit en viktig handelspartner. Sedan 2014 har Finlands export till Tyskland varit klart störst, och i fjol stod varuexporten till Tyskland för 14,2 procent av all vår export.

– Samtidigt visar andra undersökningar att 69 procent av företagen har problem att rekrytera folk som kan tyska.

Statistik från EU visar att små och medelstora företag årligen förlorar kring 100 000 euro i bristande språkkunskaper.

Satsa på språk och kultur i skolan!

Schmidts budskap till beslutsfattare är att inte stirra sig blind på gruppstorlekar i skolor.

– Om en gruppstorlek för en kurs inte uppnår den teoretiska målsättningen, men det ändå är fråga om en viktig kurs, så satsa på det, för det betalar tillbaka sig mångfalt senare nationalekonomiskt sett.

Åbo Akademi har tidigt gått in för att skapa utbildningslinjen Språk och ekonomi, vilken är ett samarbete mellan experter inom företagsekonomi och inom språk.

– Den traditionella ekonomutbildningen kan inte serva hela den bredd inom språk och kultur som behövs i internationella affärer, så där kommer vi från språkämnena in.

Elever sitter på lektion.
Elever sitter på lektion. Bild: Mostphotos / Matej Kastelic elever,studerande,Föreläsning,skolelever,universitet,gymnasier,grundskolan,Grundskolor och gymnasier

Det har bland annat lett till ett internationellt magisterprogram, där man studerar både vid Åbo Akademi och vid ett tyskt universitet. Programmet har varit framgångsrikt på så vis att de allra flesta har fått jobb senast inom sex månader efter att de utexaminerats.

– Det finns ett stort behov av en samlad kunskap av språk, kultur och kommunikation i väl definierade arbetssammanhang. Det räcker alltså inte att kunna bara tyska, men med en specialiserad tilläggsutbildning har man ett sådant jokerkort som det finska näringslivet behöver.

En myt att vi klarar oss med bara engelska och finska

Vi tror att vi är européer och att européer är väldigt lika, men enligt Schmidt är sanningen att vi finländare är dåliga på att bry oss om och intressera oss för andra kulturer.

– De största kulturella problemen uppstår när man inte räknar med några problem. Och vi måste komma ihåg att språk och kultur är två sidor av samma medalj. Vi kan inte tala om språkkunskaper i företag utan att beakta kulturkunskapen, och tvärtom.

Enligt Schmidt stöter man ofta på myten om att vi finländare i utländska kundkontakter klarar oss på engelska, och att vi i Finland egentligen bara behöver finska. Men det är en myt.

– I en ny undersökning deltog finska företag som har kontakt med tyska affärsidkare, och det intressanta är att vi har en grupp av fyra språk som används intensivt i exportorienterade företag; engelska, finska, tyska och svenska.

Eugen Gomringers dikt avenidas på fasaden vid stiftelsen Brandenburger Tor i Berlin
Berlin. Eugen Gomringers dikt avenidas på fasaden vid stiftelsen Brandenburger Tor i Berlin Bild: Yle / Peter Lüttge Eugen Gomringer,konkret poesi,Brandenburger Tor,Berlin,Stiftung Brandenburger Tor

Många finländska företag tror att det räcker med att skicka sina representanter till Tyskland och tänka att "de fixar det".

– Det leder till att man är oförberedd och tyskar tycker inte om sådant. När man kommer till möten eller förhandlingar och inte är förberedd tillräckligt, då har man nästan förlorat affären redan, suckar Schmidt.

Tystnad är enligt tysk logik likvärdigt med problem

En annan iögonfallande kulturskillnad är den finländska tystnaden. I Finland upplevs det som en "dygdig" tystnad då man ger rum åt andra att reflektera.

– Tystnad är enligt den tyska logiken likvärdigt med problem, både i formella förhandlingssituationer men också i informella restaurangbesök på kvällarna. Kom ihåg: Säg alltid någonting.

Det värsta är om det uppstår tysta sekunder i ett telefonsamtal. Enligt Schmidt är det irritationer som skapas ur intet.

Schmidt har själv på sitt tyska vis upplevt att en tystnad blivit för lång och tagit talinitiativet, medan hans finländska vän upplevde att han blir avbruten.

– Det har jag någon gång hört av sådana som vågat säga till mig: Varför avbröt du mig? Så man kan tolka tystnaden olika.

Förklara hur finländsk tystnad fungerar – då når du framgång

Forskare vid Åbo Akademi har ändå kunnat visa att i de fall som tyskarna förstått att tystnaden inte är en signal för problem, utan den är en tystnad där man respekterar den andra för att ge den andra tid till reflektion, då har det varit stor framgång i kommunikationen.

– Men problemet är att man från finsk sida inte informerar om sådant. Så det man borde göra, redan i de första kontakterna, är att prata om sig själv. Och det ska göras i förklaringsform, så att den andra kan förstå vad hon kan råka ut för och hur hon ska förstå situationen.

En japansk affärsman
En japansk affärsman Bild: EPA/Franck Robichon yen

Christopher Schmidt måste exempelvis alltid förklara för tyska gästföreläsare och opponenter om minimalismen i reaktionssättet hos studenterna.

– Dom är tysta. Och dom är inte bara tysta, de verkar vara huggna ur sten dessutom. Men det betyder inte att det är ointressant vad du gör här. Det är bara deras sätt att minimalistiskt signalera att det här är jättespännande - alltså ur tysk synvinkel.

– På samma vis uppstår kulturrelaterade problem om man inte pratar om dem. Och de uppstår i företagssammanhang alltför mycket och alltför ofta.

I serien Vad säger vetenskapen? får du svaret på frågor som berör ditt liv och vårt samhälle. Frågorna besvaras av experter från Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi som en del av ÅA:s 100-årsfirande.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland