Hoppa till huvudinnehåll

Filmrecension: Creed II – Rocky och Drago återförenas i serien som vägrar gå ner för räkning

Sylvester Stallone poserar vid boxningsringen.
Står fortfarande på benen - efter fyrtiotvå år i ringen. Sylvester Stallone vägrar ge upp greppet om Rocky Balboa. Sylvester Stallone poserar vid boxningsringen. Bild: Barry Wetcher Sylvester Stallone,Creed II

På ett makalöst sätt har Sylvester Stallone lyckats hålla liv i sin genombrottsroll från 1976. Och genom årtiondena har storyn om boxaren från Philadelphia vuxit till att bli en fascinerande tidsspegel.

För ett par år sedan gick det ett sus genom filmvärlden när Sylvester Stallone INTE belönades med en Oscar för sin insats som den åldrade boxaren Rocky i Ryan Cooglers Creed (2015).

Det var nämligen många som tyckte att det varit på sin plats att belöna en rolltolkning som mognat och försetts med en viss patina utan att för den skull tappa livsgnistan.

När Creed II nu går upp på repertoaren är det antagligen få som tror på en ny nominering. Men det är säkerligen ännu färre som bryr sig – för en viss grupp är det här inte en film i vanlig bemärkelse, utan ett fenomen och en hämningslös nostalgitripp.

Jag hör tveklöst till den gruppen.

When two worlds collide

När vi återser Apollo Creeds son Adonis (Michael B. Jordan) är han regerande världsmästare i tungviktsboxning, förälskad i sångerskan Bianca (Tessa Thompson) och bästis med sin gamle mentor Rocky Balboa (Sylvester Stallone).

Men säg den lycka som varar för evigt. Ett hotfullt moln tornar nämligen upp sig i öst där en ny stjärna (Florian Munteanu) är på frammarsch i ringarna. Stor, stark och beredd att tänja på reglerna.

Viktor Drago knockar en motståndare i ringen.
"It´s primitive clash, venting years of frustration". Survivor-låten från 1985 funkar lika bra 2018 när Viktor Drago laddar upp inför mötet med Adonis Creed. Viktor Drago knockar en motståndare i ringen. Bild: Metro-Goldwyn-Mayer Pictures & Warner Bros Creed II,Florian Munteanu

Trimmad av en far (Dolph Lundgren) som hungrar efter en ljusare framtid för sin son än den han själv har bakom sig. En man som bättre än någon annan vet vad det innebär att förlora en avgörande match.

En man som vet hur det känns att bli förödmjukad och förskjuten.

En man som heter Drago.

Mellan två tidsepoker

Jag må vara hur härdad som helst, men första gången jag inser vem som är på väg att slå sig tillbaka in i historien är det svårt att inte känna ett sug i maggropen.

Och när de gyllene bokstäverna D-R-A-G-O avtecknar sig mot det röda tyget på unge Viktors mantel är luften lika laddad som när Astrid Lindgrens Mio möter riddar Kato i den stora slutstriden.

En kittlande känsla av spänd förväntan.

Creed på väg mot matchen med sitt team.
Rött är det nya svarta. Det tycker även Adonis (Michael B. Jordan). Creed på väg mot matchen med sitt team. Bild: Barry Wetcher Creed II,Michael B. Jordan

Det är inte utan att man hör ekot av den hurrande åttiotalspubliken och den klassiska repliken: "I must break you". Ok - det är faktiskt mer än ett eko eftersom samma replik återkommer i något modifierad form.

Poängen är ändå att min reaktion är helt irrationell. För även om mötet mellan Rocky och Drago i Rocky IV (1985) är en klassiker så har det inget att göra med högklassiga filmiska kvaliteter.

Nej, Rocky IV har etsat sig fast i filmhistorien för att den vid sidan av Top Gun (1986) kom att personifiera den glammigaste och mest högljudda bilden av 1980-talets amerikanska hybris.

Drago och Apollo möter pressen inför matchen i Rocky IV.
Öst möter väst. Drago (Dolph Lundgren) och Apollo Creed (Carl Weathers) möter pressen i Rocky IV. Drago och Apollo möter pressen inför matchen i Rocky IV. Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press Rocky IV,Dolph Lundgren,Carl Weathers

En film som framstod mera som ett propagandapaket i musikvideotappning än ett renodlat actiondrama. Och som utgjorde en total motsats till den första Rocky-filmen där arbetargrabben slår sig uppåt på klasstegen i ett grådaskigt 1970-tal.

Så vilken världsbild landar vi i denna gång?

Fäder och söner

Det starkaste intrycket av Creed II är en air av trötthet och brustna illusioner. Ljuset är grådaskigt, miljöerna halvsunkiga, de döda närvarande i sin frånvaro.

De forna kombatanterna har tillåtits bli äldre, strävare, tyngre. De har formats av omständigheterna, präglats av känslorna som åren mejslat fram i dem.

Rocky andas förlust och melankoli, Drago drivs av bitterhet och ilska.

Drago poserar med sonen Viktor.
Från fäder till söner. Pappa Drago behandlar inte sonen med särskilt öm hand. Drago poserar med sonen Viktor. Bild: Barry Wetcher Creed II,Dolph Lundgren,Florian Munteanu

Av det glassiga åttiotalet återstår ingenting och man tror Rocky när han säger att han är en man som lever i det förflutna.

Glädjande nog stannar filmmakarna inte permanent i det som varit utan låter nästa generation ta vid med sin rytm, musik, bakgrund. Och även om machostuket hänger kvar, smärta är något man måste tåla och lojalitet väger tyngre än något annat, är det uppenbart att både Adonis och Viktor är mjukare än sina föregångare.

Adonis får några sista goda råd av Rocky innan matchen.
Du kan ta smärtan, lovar Rocky. Adonis får några sista goda råd av Rocky innan matchen. Bild: Barry Wetcher Creed II,Sylvester Stallone,Michael B. Jordan

Ingendera mår bra av den press som läggs på dem. Båda vill bara bli accepterade och älskade - vare sig de vinner eller förlorar.

Hög nostalgifaktor

Det finns de som tycker att nostalgitrippen i Creed II blir alltför påtaglig, men personligen simmar jag glatt i havet av hänvisningar.

Referenser som vid sidan av själva upplägget vävs in i repliker, bildvinklar, tonfall, musikval och träningsmontage. För visst måste det ingå ett sådant i en riktig Rocky-film.

Och även om det fortfarande finns kvar en fläkt av tron på den amerikanska drömmens överlägsenhet och hoppet om att denna kan förverkligas med rå styrka, riktiga män och rätt värderingar så har nyanserna blivit fler.

Plötsligt passar den gamla generationen inte alls in i den värld de själva skapat. Plötsligt känns det helt ok att sympatisera med motståndaren.

Och kanske är det just det som genom åren förblivit sig likt i sagan om Rocky - förkärleken för the underdog. För den som slår ur underläge, den som har mycket att förlora men ännu mer att vinna.

Planschen till Creed II.
Planschen till Creed II. Bild: SF Film Creed II,Michael B. Jordan
  • Tusentals demonstrerade i Bryssel mot FN:s migrationspakt

    Polisen använde både vattenkanoner och tårgas.

    Det blev oroligt i Bryssel på söndag, då tusentals demonstranter marscherade i protest mot Belgiens undertecknande av FN:s migrationspakt. Frågan har blivit en het potatis, och kan eventuellt fälla den belgiska regeringen.

  • EU-länderna nöjda med resultatet från klimatmötet i Katowice - små länder oroliga över det praktiska

    Avtalet kritiseras för att inte vara tillräckligt ambitiöst.

    Trots att förhandlingarna under klimatmötet i Katowice gled in på övertid och några länder satte sig på tvären lyckades man nå konsensus. Resultatet gjorde att många av deltagarna gratulerade sig själva. - Det är väldigt svårt att få nästan 200 länder att enas om ett så detaljrikt och specifikt avtal. Under de här förhållandena är varje litet framsteg en massiv framgång och i det här paketet finns tusentals små framsteg, säger Michail Kurtyka, ordförande för klimatkonferensen.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje