Hoppa till huvudinnehåll

Den våldsamma gaffeln – från fingermat till det bedrägligaste av bestick

Två metallgafflar med taggarna mot varann. På taggarna står en röd vindruva.
Två metallgafflar med taggarna mot varann. På taggarna står en röd vindruva. Bild: Tomas Sobek / CC-BY-3.0 Gaffel,vindruva

Maten har genom tiderna landat i munnen på vitt skilda sätt. Romarrikets barbarer glufsade i sig mat med fem fingrar medan förnäma aristokrater sofistikerat nöjde sig med tre. Gaffeln ansågs minst sagt suspekt.

Än i dessa dagar äter största delen av världens befolkning med fingrarna. Man äter med höger hand som anses ren, medan vänster hand är reserverad för toalettbesök.

Det är i vår västerländska kultur som vi har vi en förkärlek för matbestick.

Men smaker uppstår som en kombination av olika sinnesintryck och till exempel den konkreta beröringen sägs aktivera aptiten.

Enligt italiensk uppfattning bör bland annat pizza alltid ätas med fingrarna.

Pepperonipizza på tallrik med en gaffel på pizzan.
Överflödig gaffel. Pepperonipizza på tallrik med en gaffel på pizzan. Bild: Apalapala / CC BY-SA 3.0 pizzor,Gaffel

Kniven och skeden torde ha varit de första besticken som användes för att underlätta ätandet. Därefter kom gaffeln.

De första gafflarna var inte avsedda att stoppas i mun – i det forna Egypten, Grekland och Romarriket använde man enkla spett för att fiska upp köttbitar ur grytan.

Olika sorters stekgafflar och förskärargafflar har en längre historia än matgafflar. Maten fördes i munnen med händerna eller med hjälp av kniv eller sked.

Gaffeln är huvudsakligen spridd i Europa, Nordamerika och Sydamerika. I Asien hör ätpinnar till traditionen, trots att gaffeln vinner mark också där.

De äldsta gafflarna har faktiskt hittats i kinesiska gravar. I Kina användes gaffeln redan för 4000 år sedan.

Enkel trägaffel med två klor med ursprung i Mesa Verde nationalpark i Nordamerika.
Enkel trägaffel tillverkad av puebloindianer i Mesa Verde, Colorado, någon gång kring 1100–1300-talen. Enkel trägaffel med två klor med ursprung i Mesa Verde nationalpark i Nordamerika. Bild: Matti Huuhka/Museiverket CC BY 4.0 Gaffel,matbestick

Klor vid bord lyx

Matgafflar började användas i Mellanöstern och det Bysantinska riket, det vill säga Östrom, på 300-talet. I Italien etablerades gafflarna på 1100-talet via det bysantiska rikets hov.

Gafflar användes av antikens greker och romare. Gafflarna i Romarriket bestod ofta av silver eller brons.

Bland furstehusen i Italien blev gafflarna populära på 1300-talet och spreds därifrån till andra länder.

I Frankrike omnämns gaffeln för första gången år 1379 i samband med ett kungligt inventarium. Men ännu på 1500-talet var bruket av gafflar sällsynt, ovanliga var de också i Storbritannien och Tyskland.

Först från mitten av 1600-talet blev gaffeln allmän bland den europeiska överklassen.

Det var ett föremål som man snarare fördömde och ansåg vara rätt så värdelöst och trivialt― Risto Hakomäki
Närbild på tysk-romerske kejsaren Frans II:s personliga matbestick.
Guld och stål inbäddat i läder och sammet. Tysk-romerske kejsaren Frans II:s (1768–1835) personliga matbestick. Närbild på tysk-romerske kejsaren Frans II:s personliga matbestick. Bild: Jebulon / CC0 1.0 Bestick,Frans II

Det första beviset på gaffel i Finland härstammar från 1562 då polska Katarina Jagellonica gifte sig med hertig Johan vid Åbo slott och hämtade med sig gafflar.

Det tog dock lång tid innan gaffeln blev allmän bland folket.

– Gaffeln är nog ett ganska nytt fenomen. Det var ett föremål som man snarare fördömde och ansåg vara rätt så värdelöst och trivialt, åtminstone på landsbygden, berättar amanuens Risto Hakomäki vid Nationalmuseet.

Fram till 1700-talet hade gaffeln oftast bara två klor. Under 1700-talet blev gafflar med tre klor moderna och så småningom även gafflar med fyra klor.

Bland allmogen användes gafflar med två klor ännu i mitten av 1800-talet.

– I Finland blev behovet av gaffel förmodligen större först på 1900-talet, konstaterar Hakomäki.

En gaffel på en tallrik på en vit duk.
En gaffel på en tallrik på en vit duk. Bild: Jyrki Lyytikkä tallrik

Fördöms av kyrkan och omges av myter

Gaffelns segertåg i Europa fördröjdes antagligen delvis av kyrkans avoga inställning.

I franska och skotska kloster förbjöds den som en lyxartikel. Kyrkan såg gaffeln som ett onödigt och meningslöst modefenomen.

Fingrarna räckte utmärkt väl för inmundigandet av det dagliga brödet resonerade kyrkan.

Män som använde gafflar kunde misstänkas ha homosexuell läggning

Under 1000–1300-talen försökte kyrkan förbjuda gaffeln med motiveringen att det var ett djävulens verktyg.

Man lär bland annat ha hänvisat till Eli söner som enligt Gamla testamentet med gaffelaktiga verktyg stal offerdjurens kött från altaret.

Gaffeln omgavs av en hel del myter och vidskepelse.

Om någon råkade dö mitt i måltiden trodde man att det berodde på gaffeln. Även om den verkliga dödsorsaken ofta var förgiftning – ett inte alldeles obekant fenomen i till exempel de konspiratoriska hoven.

Dödssynden frosseri, detalj från målningen ”De sju dödssynderna” av Hieronymus Bosch.
Djävulskt leverne... Dödssynden frosseri, detalj från målningen ”De sju dödssynderna” av Hieronymus Bosch. Bild: Wikipedia Dörrmatta,frosseri,dödssynder

Franske kung Karl V (1338–1380), även kallad "Karl den Vise", hade inte någon större förståelse för gaffeln som bestick. Inte en enda av hans tolv ädelstensprydda gafflar användes vid matbordet.

Orsaken var att män som använde gafflar kunde misstänkas ha homosexuell läggning.

Högaffeln, som ofta användes i bondeuppror, gjorde människorna misstänksamma mot gaffeln― Risto Hakomäki

Ännu i början av 1600-talet kunde man i Italien bli smått förskräckt över tanken att föra in ett tvåtaggat verktyg i munnen.

Gaffeln ansågs som ett konstigt redskap som man kunde sticka ut ögon med. Den kunde ju också användas i tvekamper.

– Det kan hända att den äldre och betydligt större högaffeln, som ofta användes i bondeuppror, gjorde människorna misstänksamma mot gaffeln, funderar Risto Hakomäki.

Bild på kannibalgaffel med två klor på Bishop Museum i Honolulu.
Värsta sortens gaffel...? På tryggt avstånd i Bishop Museum, Honolulu, Hawaii. Bild på kannibalgaffel med två klor på Bishop Museum i Honolulu. Bild: ErgoSum88 / CC-0 Gaffel,Bishop Museum,kannibalism

Accepteras slutligen i kök och vid middagsbord

Trots alla motigheter hittade gaffeln sin väg både till köken och matborden. Besticket fascinerade och i synnerhet i köket ansågs gaffeln praktisk och nyttig.

Det här bevisas av otaliga bilder av gafflar i kokböcker från 1600-talet. I mitten av 1600-talet började gaffeln uppmärksammas även i etikettlitteraturen.

Gaffeln blev snabbt en del av det kultiverade hemmets dukning

Hjälp behövdes för att bemästra det nya besticket och fog fanns för anvisningar i stil med: "man bör inte försöka äta soppa med en gaffel".

I likhet med övriga matbestick dukades gaffeln till en början enligt fransk sed med taggarna nedåt.

Både kärl och bestick utvecklades vidare på 1700-talet då också enhetliga serviser började dyka upp. På bordet vändes nu taggarna på gaffeln uppåt och dess plats var till vänster om tallriken.

Gaffeln blev snabbt en del av det kultiverade hemmets dukning. Det var tillåtet att hålla gaffeln antingen i vänster eller höger hand.

Det naturliga var att först stycka maten med kniv och därefter ta gaffeln i höger hand och föra in bitarna i munnen.

Enligt gammal sed skulle man inte äta med båda händerna. Detta gäller fortfarande i USA där man först skär upp maten med kniv och gaffel, men äter därefter med endast gaffeln.

Européerna däremot har tagit till sig etiketten från hovet i Versailles. Kniven hålls i höger hand och gaffeln i den vänstra genom hela måltiden.

Dukning för 8-rätters middag. Silverbestick, glas och tallrikar.
Bestick till höger och vänster vid åtta rätters middag. Dukning för 8-rätters middag. Silverbestick, glas och tallrikar. Bild: Hopefulromntic / CC BY-SA 3.0 Bestick,Dukning

Källor:
Tarja Tuulikki Laaksonen: Kuka keksi haarukan – Arkiesineiden ihmeellinen historia (2017)
Wikipedia
Tieteen Kuvalehti, 1.9.2009

  • Tusentals demonstrerade i Bryssel mot FN:s migrationspakt

    Polisen använde både vattenkanoner och tårgas.

    Det blev oroligt i Bryssel på söndag, då tusentals demonstranter marscherade i protest mot Belgiens undertecknande av FN:s migrationspakt. Frågan har blivit en het potatis, och kan eventuellt fälla den belgiska regeringen.

  • EU-länderna nöjda med resultatet från klimatmötet i Katowice - små länder oroliga över det praktiska

    Avtalet kritiseras för att inte vara tillräckligt ambitiöst.

    Trots att förhandlingarna under klimatmötet i Katowice gled in på övertid och några länder satte sig på tvären lyckades man nå konsensus. Resultatet gjorde att många av deltagarna gratulerade sig själva. - Det är väldigt svårt att få nästan 200 länder att enas om ett så detaljrikt och specifikt avtal. Under de här förhållandena är varje litet framsteg en massiv framgång och i det här paketet finns tusentals små framsteg, säger Michail Kurtyka, ordförande för klimatkonferensen.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix