Hoppa till huvudinnehåll

Författaren Heidi Hakala: "En så kallad duktig flicka ser andras bedrifter och sina egna misslyckanden"

Heidi Hakala.
Heidi Hakala. Heidi Hakala. Bild: Niklas Sandström Förlaget,Heidi Hakala

Vi lever i en tid som värderar prestation och ambition väldigt högt och kanske inte i lika hög grad bryr sig om människovärde och ett gott mänskligt liv, säger författaren Heidi Hakala.

Allt flera unga lider av psykisk ohälsa och speciellt unga kvinnor känner att de konstant måste prestera på topp för att känna sig tillräckliga.

Bland annat det här diskuterades då Ungdomsakademin Luckan ordnade ett panelsamtal om prestationskrav och psykisk ohälsa. I samtalet deltog författarna Heidi Hakala och Marcus Groth tillsammans med studiepsykolog Katarina Kiiskinen.

Under panelsamtalet diskuterades hur ångest och depression kan ta sig till uttryck, och hur man kan uppleva och känna ångest.

Marcus Groth, Katarina Kiiskinen och Heidi Hakala.
Panelisterna Marcus Groth, Katarina Kiiskinen och Heidi Hakala. Marcus Groth, Katarina Kiiskinen och Heidi Hakala. Bild: Yle/Sofia Strömgård Luckan,Prestationsångest,panelsamtal

Enligt författaren och skådesspelaren Marcus Groth tar sig depression ofta till två uttryck, antingen blir man handlingsförlamad eller så får man ångest.

Ångesten driver en ofta till olika slags handlingar eftersom man vill komma bort från den obehagliga känslan.

– Ångestsyndromet får en i bästa fall att göra någonting för att fly ångesten.

Marcus Groth har själv varit deprimerad och under hans värsta perioder skulle han ha gjort vad som helst för att komma undan ångesten.

– Det var mitt inre tillstånd som gjorde att allt blev svart. I värsta fall står jag där på balkongen och tänker att där skulle vara ett sätt att komma undan. Och de som tar sitt liv vill nog sällan dö, de vill bara bort ur den där känslan och det visar hur förödande ångesten är.

En "duktig flicka" jämför sig med andra

En form av ångest som är vanlig speciellt bland unga kvinnor är prestationsångesten, och det skriver Heidi Hakala om i sin debutroman Bara lite till.

Romanen handlar om att vara en ung kvinna som kämpar med sina egna och omgivningens prestationskrav.

– Huvudpersonen har ett liv som borde kännas meningsfullt men allting känns bara tomt. Huvudpersonen tvingas konfrontera sig själv och sina förväntningar på livet och vem man är när man inte kan prestera i ett prestationssamhälle.

Heidi Hakala.
Journalisten och författaren Heidi Hakala. Heidi Hakala. Bild: Yle/Sofia Strömgård författare,Heidi Hakala

Prestationsångest är vanligt bland "duktiga flickor", det vill säga flickor eller kvinnor som konstant strävar efter att prestera på topp.

– Man har ganska svårt att någonsin vara riktigt nöjd med någonting och man ser inte vad man har lyckats med utan vad man misslyckades med. Det i kombination med en svag självkänsla kan bli ganska hämmande. En duktig flicka jämför sig mycket med andra och ser andras bedrifter och sina egna misslyckanden, säger Hakala.

Är det rimligt att vi lever som vi gör?

Men varför har vi blivit så besatta av att prestera hela tiden? Heidi Hakala tror att vi lever i en sådan tid där vår självkänsla och vårt värde mäts i prestationer och hur ambitiösa vi är.

Vi lägger också mindre fokus på människovärde och ett gott mänskligt liv.

– Att leva i ett samhälle där man tror att man hela tiden måste prestera för att känna sig lyckad och värdefull skapar väldigt stor press på individer, kanske speciellt på unga människor som ännu försöker hitta sig själv och sitt sätt att vara i världen.

Luckan i Helsingfors.
Luckan i Helsingfors. Luckan i Helsingfors. Bild: Yle/Sofia Strömgård Luckan,Helsingfors,panelsamtal

Hur kommer man bort från tanken om att man måste prestera hela tiden?

– Man blir utbränd och sedan så lär man sig, säger Hakala och skrattar till.

– Nej, det är vädligt svårt och jag känner att min bok mera är en problemformulering än ett svar.

Hakala tror att man måste söka efter svaren utanför individerna. Om vi lever i ett samhälle där människor blir utbrända och utmattade innan de blir vuxna så är det inte individerna det är fel på, utan samhället, funderar Hakala.

– Är det rimligt att vi jobbar som vi gör, lever som vi gör, konsumerar sociala medier som vi gör? Vad är det i samhälle som triggar det här? Jag tror att det är väldigt viktigt att man inte ser det här som ett individproblem där någon drabbas av duktighetsångest eller utmattning.

Hakala påpekar att psykisk ohälsa i dagsläget är väldigt vanligt och att många vågar prata om sina problem. Men trots det så släpar samhällsutvecklingen efter och tillgången till vård skulle kunna förbättras. Likaså borde personer med psykiska problem få större förståelse i arbetslivet.

Instagram får många att må dåligt

En faktor som många pekat ut som boven i dramat är sociala medier. Det är sant att sociala medier får många att må dåligt, men Heidi Hakala vill ändå poängtera att sociala medier också fört med sig bra saker.

–Till exempel får personer som inte representerar normkroppen eller som inte annars syns så mycket i media en plattform för att uttrycka sig själv och det finns väldigt mycket kroppspositiva rörelser på sociala medier.

Bild av en telefon som tar en bild av ett bord med mat.
På Instgram kan man få för sig att alla andra lever ett perfekt liv. Bild av en telefon som tar en bild av ett bord med mat. Instagram,Sjukt perfekt

Problemet med exempelvis Instagram är att det fungerar som ett forum där man kan jämföra sig med andra. Alla bilder som flimrar förbi i ens flöde flyter ihop till en illusion om ett perfekt liv, som man jämför sitt eget liv med. Och så känner man sig misslyckad.

Hakala tycker att det är intressant att vi själva mycket väl är medvetna om att en fin bild kanske visar upp hur fem procent av ens dag var, medan 95 procent av dagen var helt annorlunda. Trots att vi vet det här, så verkar vi inte kunna ifrågasätta idealbilder.

– När man tittar på andras profiler så reagerar man känslomässigt och tror att det är en sanning. Fastän man rationellt kan ifrågasätta den här idealbilden som produceras via sociala medier så är det väldigt svårt att emotionellt ta det till sig, säger Hakala.

Människovärdet ligger inte i prestationer

Om Hakala skulle ge ett råd till någon som lider av prestationsångest, skulle hon säga samma sak som hon fortfarande säger till sig själv.

– Ditt människovärde ligger inte i dina prestationer. Det är inte det som avgör hur mycket du är värd. Även om du inte lyckas få det där jobbet du sökt, även om du misslyckas i dina prov, även om du inte presterar så bra som du önskar så är du inte en dålig människa för det.

Hakala tycker att vi istället borde fokusera på hur vi är mot andra människor, hur empatiska vi är, hur mycket vi lyssnar och tar in andra, hurdana vi är som personer - inte bara hur lyckade vi är i andras ögon.

Det finns inga "quick-fixes"

Om man mår dåligt och lider av psykiska problem finns det inga så kallade "quick fixes", det vill säga inga fungerande metoder som snabbt gör en frisk igen.

Om man är deprimerad så kan man tillfriskna med hjälp av terapi i någon form och eventuellt antidepressiva läkemedel. Dessutom är det oerhört viktigt att våga prata och kommunicera med sina närmaste om sitt mående.

Åhörarna under panelsamtalet bestod till 90 procent av kvinnor, och det fundera panelisterna också på.

Tar kvinnor sitt mående på större allvar, eller mår de sämre?

Marcus Groth debuterar som författare
Marcus Groth. Marcus Groth debuterar som författare Bild: Förlaget Marcus Groth,författare,finlandssvenskar,finlandssvensk skönlitteratur,Förlaget,ansiktet

Enligt studiepsykolog Katarina Kiiskinen drabbas både kvinnor och män i Finland av depression i lika stor utsträckning, medan det i övriga delar av världen är så att kvinnor drabbas i aningen högre grad.

Enligt Marcus Groth är män ofta tystare och de har svårare att tala och dela med sig av sina känslor.

– Kvinnor är ofta mycket närmare sitt känsloliv, och det är en förutsättning för att veta hur man mår. Många män är så ur kontakt med sina känslor att de inte vet hur de mår och de vet inte hur deprimerade de är.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen