Hoppa till huvudinnehåll

Följden av knarkliberaliseringen i USA: Nu måste gamla knarkhundar lära sig undvika marijuana - eller gå i pension

Labrador Retrievern Manu är utnämnd till årets tullhund i Finland
På bilden tullhunden "Manu" från Finland. Labrador Retrievern Manu är utnämnd till årets tullhund i Finland Bild: Handout narkotikahundar,tullverket,cannabis,Labrador retriever

Knarkhundarnas arbetsuppgifter förändras i USA. När marijuanan blir laglig i allt fler delstater måste de gamla knarkhundarna pensioneras. Det kan bli den överraskande följden av legaliseringen.

New York Times skriver om polishunden Tulo, en bedårande söt gulbrun Labrador Retriever.

Att nosa sig till marijuana snart onödig kunskap

Under sina åtta år som knarkhund i delstaten Colorado har Tulo medverkat till 170 arresteringar i staden Rifle som har 9 000 invånare.

I januari måste han pensioneras för det han kan bäst – han kan lukta sig till marijuana, också känt som cannabis. Han kan känna igen många andra former av narkotika också.

Tusentals knarkhundar riskerar nu pensionering eller omplacering. En amerikansk tidning hävdade till och med att man måste avliva hundratals knarkhundar som blir onödiga.

Lagligt i flera delar av USA

Flera delstater har legaliserat bruket av marijuana, t. ex. Kalifornien, Oregon, Maine och Vermont. Michigan tillät för en månad sedan marijuana.

Också i Kanada har både odling, försäljning och ”fritidsbruk” blivit tillåtet.

Ett tiotal amerikanska delstater tillåter innehav och bruk av små mängder marijuana. Medicinskt bruk har på många håll varit tillåtet sedan tidigare.

Olaglig polisutredning blev droppen

Frågan blev aktuell efter ett rättsfall i Colorado. Där markerade en knarkhund narkotika i en långtradare.

När polisen undersökte bilen hittade man en pipa med rester av metamfetamin. Chauffören dömdes för innehav av narkotika. Men en domstol som granskade fallet underkände polisens rätt att undersöka bilen.

Hunden var tränad för flera slags narkotika, också marijuana. Och eftersom marijuana inte längre är olagligt hade man inte juridiska grunder att undersöka bilen, eftersom det var möjligt att hunden kände lukten av marijuana, inte metamfetamin.

Så fungerar amerikansk juridik. Polisen måste på förhand veta vad man letar efter. Trots att polisen hittade metamfetamin var fyndet ogiltigt eftersom man inte hade laglig grund att genomsöka bilen.

Aktuellt också i Finland

På många håll debatteras om hundens markering ger polisen rätt till kroppsvisitering eller husundersökning på allmän plats. Den finländska justitieombudsmannen gav 2013 ett utlåtande om att hundar inte får användas för att leta efter narkotika på allmän plats.

Ibland har polisen också ansett sig ha rätt att ingripa om en misstänkt undviker knarkhunden. Justitieombudsmannen påpekar att hundrädsla inte ska ses som ett tecken på narkotikainnehav eller flykt undan polisen.

Däremot är det knappast aktuellt med en mildare tolkning av narkotikalagstiftningen. Knarkhundar som hittar marijuana behövs också i framtiden i Finland.

Ny generation knarkhundar behövs

Fallet i Colorado USA utreds ännu i högre instans, men det verkar klart att där behövs en ny generation knarkhundar som inte reagerar på den lagliga substansen marijuana.

Hundarna kan inte berätta vilket slags narkotika de känner lukten av, de bara viftar entusiastiskt på svansen, som de är tränade till, och väntar på belöning för sitt fynd.

Det är fortfarande svårt att lära gamla hundar sitta, påpekar New York Times. De gamla hundarna kan visserligen omskolas, men man räknar med att det inte håller i rätten.

En kadaverhund - en schäfer - står på bakbenen vid en utbränd bil. Uppdraget är att nosa efter döda mänskor efter skogsbranden i Kalifornien.
Just nu får användningen av likhundar mest uppmärksamhet i USA. De behövs efter skogsbranden i Kalifornien. En kadaverhund - en schäfer - står på bakbenen vid en utbränd bil. Uppdraget är att nosa efter döda mänskor efter skogsbranden i Kalifornien. Bild: AFP / Lehtikuva skogsbränder,Kalifornien,Likhund

Dyrköpt kunskap

Hundarnas osvikliga luktsinne, kombinerat med lekfullhet och disciplin, kan används i många officiella sammanhang. Det finns hundar som nosar sig till pengar, pass, vapen, ammunition och lik.

Det tar flera år att träna en duktig polis- eller tullhund. Knarkhundarna får nu koncentrera sig på andra droger. New York Times nämner kokain, heroin, ecstasy och metamfetamin, men inte marijuana.

Det är inte billigt att skaffa en ny hund med gott luktsinne och andra egenskaper som behövs för en knarkhund. Tidvis är det brist på kompetenta, vältränade tjänstehundar.

Hunden sägs kosta minst 6 000 dollar och för träningen behövs åtskilliga tusen dollar till.

En del av de gamla hundarna omplaceras till delstater där marijuana fortfarande är olagligt, eller till fängelser och skolor där ingenting är tillåtet.

Tråkigt som pensionär

New York Times avslutar med att trösta alla hundvänner. Knarkhundarna behöver inte avlivas. De pensioneras och blir familjemedlemmar.

Knarkhunden Tulo får tillbringa resten av sitt liv med sin hundförare, polismannen Duncan, som redan har tre hundar hemma. Han är medveten om risken att Tulo får ett tråkigare liv. Många hundar jobbar ända upp i tioårsåldern.

- Han har tillbringat hela sitt liv i polisbilen, började redan som valp. Han gillar verkligen sitt jobb. Han kommer nog att bli frustrerad över att gå hemma och inte ha något att göra, misstänker korpral Duncan i New York Times.

Källor: New York Times, The Pantagraph, https://drugabuse.com

Läs också