Hoppa till huvudinnehåll

Pedagoger och föräldrar har mycket att hämta hos Topelius

Ni vet den där sköna känslan när någon formulerar det som man har känt, men inte kunnat klä i ord? Topelius texter om barn och skola fungerar just så.

Skolan ska handla om hela människan, inte bara om den bråkdel av människan som kallas vetande.― Blad ur min tänkebok

Det här kunde ha sagts av en pedagogisk nytänkare idag. Det kunde ha sagts senaste vecka av en förespråkare för metoden Challenging learning, som nu via de svenska skolorna i Vanda har landat också i Finland. Men det sades för tvåhundra år sedan, av Zacharias Topelius.

Topelius, en aktuell pedagog

Att läsa Topelius artiklar och anteckningar är att gång på gång överraskas: Va, grundade han Nordens första djurskyddsförening? Är han en av dem som vi har att tacka för de allmänna lånebiblioteken? Var det för att stärka kvinnornas ställning som han ställde upp som sekreterare för Helsingfors fruntimmersförening?

Men kanske är det framför allt när han talar om lek och pedagogik som Topelius känns nära och aktuell.

En liten flicka provar en röd hatt.
En liten flicka provar en röd hatt. teater,barn (familjemedlemmar),Buu-klubben,Zacharias Topelius
Leken är för barnet samma verklighet, som handlingen är för den vuxna människan.― Läsning för barn

Så skrev Topelius år 1865 i förordet till sin första samling med teaterpjäser för barn.

Låt barndomen ta sin tid

Zacharias Topelius var en av de första inflytelserika personerna i Norden som lyfte fram leken, som sa att leken är värdefull. Han ville att barndomen skulle fredas från alla försök att tvinga barn att bli vuxna innan de är det.

Han kritiserade föräldrar, lärare och författare som så tidigt som möjligt ville få barnen att inse att “den blåa himlen är tom luft, att lekens kung bär en krona av papper och att barnkammarens gränslösa värld endast är en förstuga till skolan”.

Korvstoppning eller livskraftigt lärande?

I debatten om hur skolorna borde utformas myntade Topelius uttrycket korvstoppning som en beskrivning av den förhärskande pedagogiken. Han kallade den också för vetandets helgondyrkan. Vad föreslog han i stället? Livskraftigt lärande - hundratrettio år innan livslångt lärande blev nyckelordet för europeisk utbildning.

Viktigt var också att ta ta in leken i undervisningen.

Den enda som jag känner med utsikt att lösa problemet, är den livsåskådning, som sökt sitt första förverkligande i de Fröbelska barnträdgårdarna.― Blad ur min tänkebok

Topelius trodde på Fröbels “halvt lekfulla, halvt allvarliga” utgångspunkt för lärandet.

Och han fick rätt: Friedrich Fröbels pedagogik blev grunden för dagens förskolor. Precis som dagens Challenging learning betonar den pedagogiken att barn hellre ska ges verktyg än färdiga lösningar.

Men Fröbels och Topelius betoning av lekens betydelse har kanske inte adopterats i lika hög grad som tanken på att uppmuntra upptäckarglädjen hos barn.

Oskar Pöysti pratar in i örat på en elev för att visa vad Topelius menade med korvstoppning.
Oskar Pöysti pratar in i örat på en elev för att visa vad Topelius menade med korvstoppning. Zacharias Topelius,skolan (fenomen),pedagogik,Oskar Pöysti,Buu-klubben

Tror du att du måste sänka dig för att komma till barnets nivå?

Topelius ansåg i ett bredare perspektiv att barnkulturen (även om begreppet inte användes på 1800-talet) skulle vara lek i stället för att efterlikna vuxenkulturen. Därför kallade han sina skådespel för barn “lekar”. Han ville mildra barnteaterns karaktär av uppvisning och förstärka inlevelsen i stället för den form av prestationsmedvetenhet som uppträdande innebar.

Vår respekt för leken och andra naturliga uttrycksformer för barn hänger ihop med vår respekt för barnen. I Läsning för barn varnar Topelius pedagoger, föräldrar och pjäsförfattare för att undervärdera barn:

De många, som tala till barn i den bekanta nedlåtande tonen, likasom skulle de sänka sig till varelser av en lägre ordning, de ana icke vilken fin näsa man har vid den ålder, när man ej brukar näsduk.― Läsning för barn

Träffa Topelius här

Vi har skäl att med jämna mellanrum damma av Zacharias Topelius också när hans jubileumsår nu lider mot sitt slut. Han må ha fötts för tvåhundra år sedan, men hans uppmaning till oss att uppskatta den helhetssyn på livet som han tyckte att barnen äger, den är lika aktuell idag som för tvåhundra år sedan.

En introduktion för barn till Zacharias Topelius finns nu i dokumentären Det var här det hände (se högst uppe i den här artikeln). I den här dokumentären för barn berättar en reporter (Oskar Pöysti) hur pojken Sacke på Kuddnäs i Nykarleby blev en journalist och författare som gjorde de osynliga barnen i Finland synligare.

Vad annat har vi att lära?

I vissa upplagor av Topelius texter har man försökt dämpa det fosterländska och religiösa hos författaren för att göra honom mera tillgänglig. Men kanske den aggressiva, exkluderande fosterländskheten hos en del barn och unga idag vittnar om att vi har något att hämta också i texter som Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt och Sommardag i Kangasala?

Titta också på tidigare delar av Det var här det hände:

Läs mera:

Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

Läs mera:

10 frågor om Topelius - visste du det här om hela Finlands sagofarbror?

Zacharias Topelius var en av sin tids främsta författare, hela Finlands älskade sagofarbror och en av nationen Finlands arkitekter. Hur bra koll har du på Topelius? Testa din kunskap med det här quizet.

Barn

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP

Nyligen publicerat - Barn