Hoppa till huvudinnehåll

Samhället ska inte betala för barnen, säger allt fler i familjebarometern – men barnfamiljerna vill ha mera flex: ”En mammas plats är hemma”

Kvinna och man promenerar med barnvagn på en frostig väg.
Kvinna och man promenerar med barnvagn på en frostig väg. föräldrar,familj,Mamma,Pappa,barn,Barnvagn,nativitet,frost,höst,vinter,familjeliv,fritid,föräldraledighet,vårdledighet,småbarn,babyer,föräldraskap,parförhållande,promenera

Småbarnsföräldrar upplever mer än tidigare att arbetslivet är för inflexibelt, attityderna på arbetsmarknaden bland barnlösa har blivit något hårdare mot kolleger med barn och småbarnsmammor vill stanna längre hemma med barnen.

Alla - även barnlösa - anser att tudelningen i samhället ökat och att ensamstående föräldrar borde få mer stöd.

Framför allt vill familjer inte omyndigförklaras på så vis att man berättar för dem hur de ska vårda sina 1-6-åriga barn.

Det visar Befolkningsförbundets Familjebarometer 2018 om vad finländare önskar sig av familjepolitiken på 2020-talet.

Pieni vauva vilttiin käärittynä.
Pieni vauva vilttiin käärittynä. Bild: Unsplash Spädbarn

Nyligen har vi fått ta del av en befolkningsprognos om att de unga blir allt färre i Finland och förhandsuppgifter om att vi är inne på det åttonde året i följd av sjunkande nativitet.
Familjeledigheterna ska betalas av familjerna själva. Jag har aldrig förstått heller det att arbetsgivaren måste ersätta sjukfrånvaro då någons barn är sjukt. Inte borde en sådan sak vara arbetsgivarens problem. Därför vill ingen arbetsgivare anställa småbarnsföräldrar

Barometern ger färska forskningsresultat om vilka familjepolitiska åtgärder finländare vill ha under nästa årtionde.

Inalles 2 560 personer i åldern 20-59 år deltog i enkäten - både personer med och utan familj.

Är bebisar en privatsak eller en samhällsangelägenhet?

I barometern konstateras att den sjunkande nativiteten lyft upp befolkningsproblematiken till offentlig diskussion på ny nivå.

Den springande punkten är om nativiteten är något som sorterar under människors valfrihet eller om statsmakten borde försöka påverka utvecklingen.

Finländarnas nativitet är på så låg nivå att statsmakten borde ta till alla tänkbara paniklösningar för att höja nivån. Mera pengar, ledigheter och flexibilitet till familjerna

Familjepolitik är också familjebildningspolitik, slås det fast i rapporten. Den sociala tudelningen har förstärkts, vilket märks allt tydligare på förutsättningarna för att kunna bilda familj - såväl här hemma som i övriga Europa.

Utbildning är starkt kopplad till vem som får bli förälder och hur många barn personen i fråga får.

I synnerhet bland män leder höga inkomster och hög utbildningsnivå säkrare till att de får barn - och flera barn.

Allmänt kan konstateras att finländarna ger sämre vitsord än tidigare för den rådande familjepolitiken - 71 procent av kvinnorna (80 procent av kvinnorna med barn) och 65 procent av männen anser nu att tudelningen mellan familjer som det går bra för och dem det går dåligt för har förstärkts.

Själv vågar jag inte skaffa barn för regeringen ser till att man blir skinnad in på bara kroppen och blir bestraffad om man blir arbetslös, som nu verkligen inte är mitt eget val. Inte vågar folk bilda familj om de hotar gå en svältdöd till mötes, och det är helt realism i dagens Finland

Både barnlösa och de som har barn är i hög grad redo att stöda ensamstående föräldrar mer i form av ett månatligt specialbarnbidrag på 200 euro.

Föräldrar anser i något större utsträckning än i en motsvarande enkät 2014 att statsmakten glömt bort barnfamiljerna.

Lapsi leikkii hiekkalaatikolla.
Lapsi leikkii hiekkalaatikolla. Bild: Tiina Jutila / Yle barnfamiljer,barndom,barn i småbarnsåldern,dagvård,föräldraskap,föräldrar-barn-förhållande,far,lek,tofflor,kläder,föräldraledighet,vårdledighet,föräldraledighet,leksaker,lekparker,hattar,sommar,Sandlåda,blyghet

Ett vanligt omdöme är att familjernas angelägenheter hamnat i fötterna på marknadsekonomin - man vill att barn ska ses som en framtida resurs och inte enbart som en kostnadspost.

En del anser att föräldrar direkt skuldbeläggs om de vill sköta sina barn hemma lite längre, andra känner sig utpekade för att de överhuvudtaget fött barn.

De skattepengar som läggs ner på barnfamiljer ska enligt finländare helst riktas till utbildningssektorn och till barns hälsovårdstjänster, även mentalvårdstjänster.

Barnlösa anser att föräldrar ska stå för kostnaderna själva

Samtidigt har de, som anser att personer som har minderåriga barn att försörja inte ska få några bidrag, skatteavdrag eller andra förmåner, blivit fler jämfört med barometern 2010.

Också ett frivilligt barnlöst par är en familj. Också sådana familjer borde stödas

En del uppgav att barnfamiljer redan nu får för mycket stöd av samhället och att inga barnbidrag borde betalas efter det tredje barnet - så att ingen får för sig att gå hemma med hjälp av andras pengar.

Många ensamstående och barnlösa anser att staten inte ska uppmuntra någon till barnalstring.

Några skrev att det redan finns för många människor på jordklotet och att det därför inte ska riktas några pengar för ändamålet.

Har man inte pengar ska man inte skaffa barn, lyder budskapet från fler än förr enligt undersökningen.

Som det är nu stöds barnfamiljer i Finland huvudsakligen genom barnbidrag och kommunal dagvård.

Stöden till barnfamiljer borde slopas, de förvränger inkomstfördelningen. Dessutom förtrycks ensamstående av överlånga familjeledigheter när de tvingas slita för de andra på jobbet....

Flexibilitet i familjeledigheterna det viktigaste

Det viktigaste familjepolitiska önskemålet för 2020-talet är ökad flexibilitet i arbetslivet med fler alternativ i familjestöds- och servicesystemet. (Med familjeledigheter avses moderskapsledighet, föräldraledighet och vårdledighet.)

Andelen finländare som tycker det har ökat betydligt från 2014.

Ökad självbestämmanderätt - vem som vårdar, på vilket sätt och hur länge - gällande vård av 1-6-åriga barn samt utnyttjandet av familjeledigheter anses vara alltings a och o, enligt barnfamiljer.

Som allra viktigast rankades flexibel arbetstid för småbarnsföräldrar och det önskades större möjligheter till deltidsarbete.

Familjeledigheter på deltid och i flera olika repriser under en lång tid, var ett vanligt önskemål.

Lastenrattaita kerrostalon rappukäytävässä.
Lastenrattaita kerrostalon rappukäytävässä. Bild: Tiina Jutila / Yle barnfamiljer,boende,Hyreshus,Huvudstadsregionen (Helsingforsregionen),stadsplanering,barnkärror,vårdledighet,far,barndom,föräldrar,föräldraskap,Trappa

En stor del av småbarnsmammorna jobbar heltid i Finland - 18 procent av mödrarna till barn under skolåldern jobbar deltid, mot 32 procent i Europa i genomsnitt.

Det stela systemet, vilket exempelvis studerande, frilansare och företagare passar illa in i, har enligt svaren inte precis uppmuntrat till barnanskaffning.

Också föräldrar som vill vara länge hemma med barnen säger sig passa dåligt in i det nuvarande systemet.

Staten och inte arbetsgivaren ska betala moderskapspenningen så att moderskap inte blir ett karriärmässigt självmord för kvinnan!!!. Inte alls att undra på att kvinnor inte vill ha barn till att sabba karriären, ingen vågar anställa en kvinna i fertil ålder

För väldigt många barnfamiljer är den gemensamma tiden viktigare än pengar. I en del familjer vill båda föräldrarna jobba deltid med hjälp av hemvårdsstöd och på så sätt sköta barnet hemma.

Jobbet är viktigt för finländare, men i de flesta fall inte det viktigaste i livet. Var fjärde av alla som deltog i undersökningen nämnde arbetet som det viktigaste livsinnehållet.

"En mammas plats är hemma"

Hemvårdsstödet i sin nuvarande form har fler förespråkare än motståndare, även om det kritiserats för att det äventyrar kvinnors karriärmöjligheter och pensionsutveckling.

År 2016 utbetalades hemvårdsstöd till 43 procent av alla 1-2-åringar, fyra procent fick därtill stöd för privat vård.

Forskarna tror att det stora stödet för vård hemma åtminstone delvis bottnar i misstro mot alternativet, det vill säga småbarnsfostran.

Hemvårdsstödet har också tolkats som ett vedertaget alternativ för kvinnor med låg status på arbetsmarknaden.

Hälften av dem som är mödrar uppger att de utnyttjar hemvårdsstödet för att de vill tillbringa mer tid med barnet.

Småbarnsmammor anser mer än tidigare att alldeles små barn - under 2-åringar - ska vårdas hemma och att det är direkt sorgligt om spädbarn måste föras till dagis.

Nästan ingen på dagis före ett års ålder

De flesta drar enligt statistiken gränsen för när barnet är moget att börja ta del av småbarnsfostran på daghem vid 1,5 år.

År 2016 vårdades 0,7 procent av alla under 1-åringar på daghem. Av 1-åringarna var det 28 procent och 2-åringarna 54 procent som gick på dagis.

Ljusröda gummistövlar på en hylla
Ljusröda gummistövlar på en hylla Bild: Yle/ Mira Bäck gummistövlar,daghem

När barnen blev äldre ökade andelen så att den är uppe i 78 procent bland 5-åringarna.

I det skedet då det yngsta barnet fyller tre år jobbar minst 80 procent av mammorna - vid skolstarten är andelen nästan 90 procent.

Det finns cirka 422 000 barn under skolåldern i Finland - ungefär hälften av dem går på kommunalt dagis. Sexåringar omfattas därtill av obligatorisk förskoleundervisning sedan år 2015.

Den subjektiva rätten till dagvård för alla barn under skolåldern från 1996 slopades 2017 och begränsades till 20 timmar i veckan i de familjer där minst en förälder är hemma.

Värt att notera enligt forskarna är att personer med barn stöder begränsningarna i den subjektiva rätten mera än andra finländare.

Skolbarn spelar fotboll
Skolbarn spelar fotboll Bild: YLE/ Sandra Snellman sundom skola

Många kommuner har dock inte i praktiken infört begränsningar med motiveringen att småbarnspedagogik effektivt jämnar ut skillnaderna i familjebakgrunden.

Ensamstående föräldrar hotas av fattigdom - specialbarnbidrag lösningen?

Som den näst viktigaste enskilda familjepolitiska åtgärden anses införandet av ett specialbarnbidrag på 200 euro i månaden för ensamstående föräldrar.

Ensamstående föräldrar löper stor risk för att glida ner under fattigdomsgränsen i dagens Finland.

År 1995 räknades var tionde ensamstående förälder in i gruppen fattiga, år 2007 var det redan fråga om vart fjärde ensamförsörjarhushåll.

Barn som springer på en åker.
Barn som springer på en åker. Bild: Most Photos/Syda Productions barn (familjemedlemmar),småbarnsfostran,höst,vänskap,lekar,kompisar

Trenden har ytterligare förstärkts sedan dess. Fattigdom är klart vanligare i barnhushåll med en försörjare än med två - antalet vårdnadshavare spelar en större roll än antalet barn i fråga om hur bra familjen klarar sig ekonomiskt.

Det är dyrt att bo - barnfamiljer behöver fler kvadratmetrar

Alla grupper som deltog i enkäten anser att boendet är dyrt i Finland - i många barnfamiljer slukar boendet merparten av inkomsterna.

Många anser att barnfamiljer borde få mer stöd för det, exempelvis i form av förmånliga hyresbostäder, och att det borde stipuleras om hyrestak för barnfamiljer.

Andra anser också i denna fråga att det inte borde tänkas enbart på barnfamiljers välbefinnande utan på alla människors dito.

Alla måste kunna bo i enlighet med sina inkomster. Varför skaffa barn om man inte förstår sig på pengabruk?

Också önskan om förhöjt bostadsbidrag oberoende av inkomstnivå och barnantal framläggs.

Andra familjepolitiska åtgärder som efterlystes i barometern var bland annat hemservice för familjer, hjälp i samband med ett barns födsel och utökade hälsovårdstjänster för barn.

Citaten är tagna ur undersökningen gjord av professor Osmo Kontula, som hade bett om även fritt formulerade svar av deltagarna.

Familjebarometern 2018 utgörs av ett internetbaserat frågematerial som samlades in i januari-februari 2018 av Kantar Gallup med hjälp av deras svarspanel. Den är en uppföljning på familjebarometrarna från 2004, 2010 och 2014. I den nyaste deltog 2 560 personer, 1 148 män och 1 412 kvinnor. Varannan som svarade har egna barn, var tredje har minst två barn. Omkring 30 procent lever för närvarande i en familj med minderåriga barn.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes