Hoppa till huvudinnehåll

Satt ensam med sin svårt sjuka mamma – två timmars väntan på ambulans i centrala Jakobstad

räddningsbil
Arkivbild. räddningsbil Bild: Nathalie Lindvall räddningsverksamhet,Räddningsverket,Jakobstad,ambulans

Kethen Miekka satt ensam med sin svårt sjuka 79-åriga mamma i två timmar. Mamman hade drabbats av en hjärnblödning, men trots upprepade samtal till nödcentralen kom ingen ambulans.

- Jag ringde åtminstone sex gånger, men ambulansen kom ju aldrig, säger Kethen Miekka.

Sex telefonsamtal till nödcentralen och drygt två timmars väntan. Det var vad som krävdes innan ambulansen hämtade Kethen Miekkas 79-åriga mamma från hemmet i centrala Jakobstad söndagen den 11 november.

Föll och skadade sig

Klockan 19-tiden på söndag kväll ringde Kethen Miekkas telefon. Det var hennes mamma.

Miekka hade tidigare under eftermiddagen varit hemma hos sin mamma och kokat gröt till henne. Mamman var för trött för att själv orka laga mat.

Efter att Kethen Miekka gått hem till sig hade mamman, som är synskadad, fallit med rollatorn och skadat sig, men till slut lyckats få tag i telefonen som låg på rollatorn.

Kethen Miekka skyndade sig hem till sin mamma, det är bara en kort promenad. Miekka vet inte hur länge hennes mamma legat på golvet innan hon lyckades få fatt på sin telefon.

Mamman var illa däran. Hon kastade upp och kallsvettades och dottern ringde genast nödnumret.

"De sa bara att det är kö"

Men det kom att ta flera timmar innan ambulansen kom. I två timmar satt Kethen Miekka ensam med sin svårt sjuka mamma utan att få någon hjälp.

- Jag ringde för att fråga var hjälpen dröjer. De sa bara att de har bråttom och att det är kö. Men att ambulansen är på väg, säger Miekka.

Efter det sista samtalet till nödcentralen ringde ambulanspersonalen upp. Men då var de nästan framme. Ambulanspersonalen tog patienten med sig till sjukhus.

Varför dröjde det så länge? Tog de dig inte på allvar?

- Jag vet inte. De sa bara att det var kö och man är ju så förvirrad i en sådan situation. Mamma mådde jättedåligt. Jag väntade och väntade och ringde upp, och sa att nu måste ni komma.

Man är ju så förvirrad i en sådan situation. Mamma mådde jättedåligt. Jag väntade och väntade och ringde upp, och sa att nu måste ni komma

Det visade sig att Miekkas mamma drabbats av en hjärnblödning. Kethen Miekka säger att det inte skulle få dröja så här länge innan ambulansen är på plats.

- Jag är ju ingen sjuksköterska, jag visste inte vad jag skulle göra. Man förväntar sig att ambulansen ska komma när man befinner sig i en nödsituation, säger Miekka.

Innuti ambulansen.
Innuti ambulansen. Bild: Yle / Ted Urho ambulans insidan

Varken biträdande nödcentralschef, Kai Paldanius, på Österbottens nödcentral eller förstavårdschef, Risto Vesanto, på Vasa centralsjukhus kan ge några uppgifter om det specifika larmet.

I fråga om hur larmen prioriteras säger förstavårdschef Vesanto att det är nödcentralsoperatörerna som rangordnar ambulanstransporterna.

- Ambulansen tillkallas via nödcentralsverket och vi tar emot alarmen och kör dem i den ordning som nödcentralen bestämt, säger Vesanto.

Fyra kategorier av alarm

Alarmen klassas enligt fyra kategorier: A, B, C och D. Klass A är en akut utryckning som sker så snabbt som möjligt och även klass B är brådskande. I de här fallen används ambulansens sirener och blåljus.

Klass C innebär att hjälpen ska nå den nödställda inom 30 minuter, och D senast inom 2 timmar.

Vi kan inte påverka de klassificeringar som nödcentralen ger oss och vi måste lita på den riskbedömning operatörerna ger

De här två kategorierna kan bli tvungna att vänta ifall fältchefen inom första vården konstaterar att nöden så kräver, säger Vesanto.

- Vi kan inte påverka de klassificeringar som nödcentralen ger oss och vi måste lita på den riskbedömning operatörerna ger. Men jag kan inte uttala mig om det här specifika fallet, säger Vesanto.

Om alarmet söndagen den 11 november klassades som ett D-alarm är uppgifter som Yle Österbotten inte har rätt att ta del av. Det är patienten själv eller deras anhöriga som måste be om de uppgifterna.

Kan redas ut

Kai Paldanius på Österbottens nödcentral säger att man relativt enkelt kan reda ut fallet. Alla samtal finns på band.

Men i nuläget vet han inte om det är hos ambulansen eller hos nödcentralen som det brustit. Om det är så att operatören på nödcentralen klassat larmet som ett D-alarm så var ambulansen framme inom den tid den bör.

Kai Paldanius från Österbottens nödcentral.
Kai Paldanius, biträdande nödcentralschef vid Österbottens nödcentral. Kai Paldanius från Österbottens nödcentral. Bild: Yle/ Malin Hulkki nödcentraler,kai paldanius

Frågeformulär för alla typer av sjukdomsfall

Kail Paldanius säger att man har frågeformulär för alla typer av sjukdomsfall, skador och trauma och att man noga bedömer patientens allmäntillstånd innan man klassificerar alarmet.

Nödcentralsoperatörerna är välutbildade för denna uppgift.

Är det så att patienten inte är vid medvetande, eller har en låg medvetandegrad, rycker ambulansen ut direkt.

Men samtidigt är arbetet också utmanande och det är inte alltid så lätt att diagnostisera en hjärnblödning, inte ens fast man befinner sig på samma plats som patienten, säger Paldanius som själv jobbat i ambulans.

- Det är inte något enkelt jobb att göra per telefon och det är svårt att förbereda sig. Många vet inte heller själva vad som händer i deras kroppar när de ringer oss i en sjukdomsattack, säger Paldanius.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten