Hoppa till huvudinnehåll

Skolorna i Pargas mår krassligt – är renovering eller nybygge billigare?

Paraisten lukio
Paraisten lukio byggs om för 1,3 miljoner euro. Paraisten lukio Bild: Yle/Johanna Ventus pargas

Hur stora problem finns det med inomhusluften i skolorna i Pargas? Hur länge ska lärare och elever lida? Och finns det egentligen pengar för att åtgärda problemen?

Det frågar sig både lärare, elever och föräldrar särskilt i finska och svenska högstadiet, liksom i finska och svenska gymnasiet.

– En del lärare har varit tvungna att byta undervisningsutrymmen på grund av symtom. Vi måste snabbt få ordning på inomhusproblemen, för de problem man kan få med hälsan blir mycket dyrare i slutändan, säger läraren Kyösti Kurvinen.

I Sarlinska skolan har två rum hållits stängda, kuratorns rum och ett klassrum. Likaså har ett rum hållits stängt i Paraistenseudun koulu. Orsaken är att inomhusluften är så dålig att folk har fått symtom där.

Seppo Pihl, en man med vit skjorta.
Seppo Pihl. Seppo Pihl, en man med vit skjorta. Bild: Yle/Lotta Sundström Pargas,seppo pihl

– Vi har startat en omfattande undersökningsprocess i Sarlinska, där vi undersöker konstruktionerna och ytorna för att den vägen få veta vad det finns i luften, säger fastighetschef Seppo Pihl.

Folks problem tas på allvar

Resultaten borde vara klara i slutet av detta år. Pargas tekniska chef Ted Bergman säger att man väntar på resultaten för att sedan besluta hur man går vidare.

– Redan tidigare finns det vissa ställen vi har tagit upp och provresultaten har inte varit helt alarmerande, men samtidigt vet vi att en del människor har indikerat att där finns något. Så vi gör en undersökning och därför måste vi vara helt öppna med alla rapporter. Det är helt självklart, säger Bergman.

Ted Bergman.
Ted Bergman. Ted Bergman. Bild: Yle/Lina Frisk. Pargas,ted bergman

Yle Åboland kunde förra veckan berätta att Pargas stad ändrar sina rutiner angående rapporter och rekommendationer som görs för hus där man misstänker problem med inomhusluften.

Bergman betonar att Pargas hädanefter måste tänka på helheten, så att man lyssnar både på fastigheterna och på de anställda som jobbar där.

– Vi kommer på skolsidan att ha utbildningschefen Ulrika Lundberg med i besluten, eftersom arbetsgivaren alltid är ansvarig för sina anställda, och därför tas besluten tillsammans med cheferna och med dem som vet hur byggnaderna mår, säger Bergman.

Stor reparationsskuld

Men det finns många byggnader som behöver ses över i Pargas. Stadsfullmäktige har ännu inte slagit fast budgeten, men förslaget är att anslagen för reparationer ökar, trots att man då måste lyfta mer lån.

– Reparationsskulderna är stora i våra fastigheter, men de möjligheter vi har att ta hand om det är begränsade, säger Seppo Pihl.

pargas svenska gymnasium
Pargas svenska gymnasium har renoverats, i Sarlinska skolan repareras ventilationen. pargas svenska gymnasium Bild: Yle/Johanna Ventus pargas svenska gymnasium

Nästa år föreslås en investeringsbudget på 6,1 miljoner euro (netto) i Pargas. Den största renoveringssumman i budgetförslaget 2019 är 1,3 miljoner euro för en total ombyggnad av finska gymnasiet Paraisten Lukio. Sarlinska skolan föreslås få ett anslag på 180 000 euro för ventilation och teknik.

Riv ner och bygg nytt!

Men en del tycker att reparationerna och renoveringarna mer är ett lapptäcke.

Kurvinen, som också är stadsfullmäktigeledamot (SDP), tycker att Sarlinska skolan har nått slutet på sin livscykel.

Kyösti Kurvinen.
Kyösti Kurvinen. Kyösti Kurvinen. Bild: Yle/Nora Engström Pargas,Kyösti Kurvinen

– Sarlinska är över 60 år gammal, så det är dags att riva ner de gamla skolorna och bygga ett helt nytt skolcentrum. På det sättet skulle vi också få bättre samarbete över språkgrupperna. Där skulle finnas mycket synergieffekter, säger Kurvinen.

Frågan är om det finns vilja och pengar för ett nytt skolcentrum i Pargas.

Regeringen inledde i år ett nytt åtgärdsprogram, "Ett decennium av sunda lokaler", där man särskilt vill ha sundare och friskare skolbyggnader. Programmet gäller åren 2018-2028, och handlar i huvudsak om kommunikation, information och nätverkande, men utan statlig finansiering.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland