Hoppa till huvudinnehåll

Ledande lagman om återfallsförbrytare: Diskussioner om strängare straff enbart valfläsk

Ledande lagman Daniel Allen på Österbottens tingsrätt.
Ledande lagman Daniel Allen på Österbottens tingsrätt. Ledande lagman Daniel Allen på Österbottens tingsrätt. Bild: Yle/Joni Kyheröinen österbottens tingsrätt

Återfallsförbrytare sysselsätter både polisen och tingsrätterna en hel del. Men jurister anser att strängare straff inte är lösningen till problemet.

En stor del av alla brott i Finland och i Österbotten begås av personer som redan tidigare registrerats för ett brott.

Forskning visar att ungefär hälften av de som suttit i fängelse återfaller till kriminalitet inom fem år.

- Det är allmänt känt att brottsligheten i våra länder och trakter rätt mycket utgörs av återfallsförbrytare. Jag tror inte vår situation avviker från landets tingsrätter i övrigt, konstaterar ledande lagman Daniel Allén vid Österbottens tingsrätt.

Kille med ryggen mot kameran vid stenvägg.
Kille med ryggen mot kameran vid stenvägg. Bild: Yle/Anna Savonius unga vuxna,ungdomar,brottslingar,ungdomsbrottslingar,psykiskt illamående,Ungdomsarbetslöshet

Enligt Allén skapas det i våra samhällen små grupper av människor som lever på ett annat sätt och då blir det upprepningar av beteenden som är brottsliga.

- Det är fråga om sociala mekanismer i ett samhälle där vissa grupper av människor marginaliseras. De hamnar i någon form av alternativa sociala kretsar där normerna på sätt och vis är hemgjorda och de officiella normerna inte har samma genomslagskraft som i det officiella samhället.

- Det här är något som i viss mån har att göra med unga pojkars problematik, det är ofta dem det är frågan om, som inte riktigt hittar sig i samhället.

Strängare straff har ingen effekt

Allèn påpekar att man i vårt samhälle utgår från att ett straff ska förhindra den dömda att begå ett nytt brott och att straffet även ska avskräcka allmänheten från att begå samma brott.

- Problemet är att den allmänna preventionen fungerar i viss mån. Men det är på något sätt en självuppfyllande profetia att när du blir dömd, så vänjer du dig vid en sådan livsstil. Tröskeln är inte så hög att begå nästa brott.

Enligt Allén har inte strängare straff någon effekt.

- När det finns frihet finns det ansvar och då måste ansvaret realiseras genom att individen som gör fel drabbas av en personlig påföljd som ett straff. Men effektiviteten av bestraffningen är nog ganska långt ifrågasatt för den enskilda individen.

Huvudingången till Vasa fängelse.
Huvudingången till Vasa fängelse. Bild: YLE/Ulrika Stagnäs-Lund fängelsemur

Allén medger ändå att strängare straff kan ha effekt på en speciell brottsgrupp, till exempel sexualbrott eller övergrepp mot barn.

- Då det gäller en speciell grupp av brott så kan man påverka beteendet om man gör en ordentlig skärpning av bestraffningen. Men tyvärr är det ju så att de här brotten har mycket med mentala problem att göra. Det är jättesvårt att bestraffa bort sådant.

Diskussion om strängare straff = valet närmar sig

Enligt en enkät som Helsingin Sanomat lät göra i våras vill finländarna att straffen blir strängare för våldsbrott och sexualbrott. Enligt den är tre av fyra för strängare straff.

Därför brukar också diskussionen om strängare straff ta fart då ett val närmar sig.

- Alltid när det kommer ett val, så kommer det strängare straff in i bilden. För man får mycket röster av medelklassväljarna när man säger att vi ska ha strängare straff, menar Allén.

- Jag ser inte att strängare straff skulle ha någon större effekt överlag på den breda linjen. I vissa enstaka fall kan det ha det, men den största effekten har den på den politikers väljarstöd som föreslår det.

Utsikt över strandpromenaden och infjärden från Vasa fängelse.
Utsikt över strandpromenaden och infjärden från Vasa fängelse. Bild: YLE/Ulrika Stagnäs-Lund fönstergaller

Allén menar att man inom de rättsliga maskinerna som han jobbar inom har tappat tron på effekten av strängare straff.

- I civiliserade länder har man inte stränga straff, det finns andra vägar att få människor att bete sig vettigt.

Han påpekar att de nordiska länderna har varit föregångare i det avseende att vi har byggt upp samhällen som ger alla människor ganska lika möjligheter att klara sig i det officiella samhället.

- Det tycker jag är en bra modell. Om vi börjar gå in för strängare straff, så tror jag inte det bär några bra frukter med sig.

Vill ge mera resurser till polisen

Enligt Allén kan man med preventiva åtgärder som terapi, sociala åtgärder och försök att nå ett jämnare samhälle rent ekonomiskt, minska på brottsligheten.

Han förespråkar också mera resurser till brottsbekämpningen.

- Det är inte straffet som är den stora frågan för brottslingar utan det är risken att bli fast som har den största betydelsen. Om risken att bli fast uppfattas som väldigt liten, då bara kör man vidare.

- Därför är det viktigt att satsa på polisens resurser så att man kan utreda brotten.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten