Hoppa till huvudinnehåll

Ukrainas FN-ambassadör: Angreppet i Kertjsundet är som skotten i Mainila

Protest i Warszawa mot ryskt angrepp på ukrainska fartyg i Kertjsundet.
Protestdemonstration utanför den ryska ambassaden i Warszawa. Protest i Warszawa mot ryskt angrepp på ukrainska fartyg i Kertjsundet. Bild: EPA-EFE/Pawel Supernak Ryssland,Ukraina,Kertjsundet,Polen,Warszawa

Ukraina har jämfört det ryska angreppet på ukrainska krigsfartyg vid Krim med skotten i Mainila 1939, som Sovjetunionen använde som förevändning för att anfalla Finland.

Den ukrainska FN-ambassadören Volodomyr Jeltjenko inledde sitt anförande i FN:s säkerhetsråd på måndag kväll med att konstatera att det var årsdagen av skotten i Mainila.

Hoppa över Twitterpostning

Jeltjenko fortsatte med att häftigt kritisera Ryssland för incidenten i Kertjsundet och beskyllde motparten för att sprida lögner, sagor och förvirring.

Kräver hårdare sanktioner

Ukrainas president Petro Porosjenko krävde på tisdagen att sanktionerna mot Ryssland ska skärpas.

– Vi måste stå upp mot den ryska aggressionen, bland annat genom att skärpa sanktionerna betydligt, skrev Porosjenko på Twitter.

Hoppa över Twitterpostning

Stor rysk militäroperation

Ryska styrkor öppnade eld, bordade och uppbringade tre mindre ukrainska krigsfartyg vid Kertjsundet på söndagen. Fartygen togs i beslag och besättningarna tillfångatogs. Några av dem skadades vid incidenten.

Ukraina uttryckte på tisdagen förvåning över hur stora ryska styrkor som var inblandade.

– Det är överraskande att Ryssland mot två ukrainska båtar och en liten bogserare satte in sex fartyg tillhörande säkerhetstjänsten FSB, fyra fartyg från den ryska flottan och dessutom stridshelikoptrar och jaktplan, sade den ukrainska säkerhetstjänsten SBU:s chef Vasyl Hrytsak.

Vad var skotten i Mainila?

Skotten i Mainila var en gränsincident, som Sovjetunionen iscensatte i november 1939. Sovjet använde händelsen som förevändning att ensidigt häva det finsk-sovjetiska nonaggressionsavtalet, och därefter inleda vinterkriget mot Finland.

Enligt Sovjetunionen blev en gränspostering i Mainila på Karelska näset den 26 november 1939 utsatt för beskjutning med artilleri och granatkastare från finländska sidan av gränsen. Den sovjetiske utrikesministern Vjatjeslav Molotov skickade samma dag Finland en not, där det hette att fyra sovjetsoldater dödats och nio sårats. I noten uttryckte sovjetregeringen sin "avsky" över den "fientliga handlingen". Finland blev uppmanat att dra sina styrkor längre bort från gränsen, så att sådana "provokationer" inte skulle upprepas.

Redan samma natt och dagen därpå ordnades runtom i Sovjetunionen "spontana manfestationer" på arbetsplatserna, där det bland annat krävdes att de finländska "krigshetsarna" skulle "sopas bort från jordens yta".

Till följd av noten lät Finlands regering genast utreda saken. Den 27 november överlämnade Finlands Moskva-ambassadör Aarno Yrjö-Koskinen en svarsnot till Molotov. Där hette det att man från finländska sidan av gränsen sett granater slå ner i Mainila, men ljudet hade visat att de avfyrats från en punkt som låg sydost om nedslagsplatsen - alltså långt inne på sovjetiskt område. Vidare framhölls att finnarna inte hade något artilleri så nära gränsen, att sovjetiskt område kunnat beskjutas. Finland föreslog att båda parterna skulle dra sina trupper en bit bort från gränsen, och därefter tillsammans utreda det skedda, i enlighet med ett avtal från 1928.

Den 28 november överlämnade Molotov en ny not, där Finlands regering anklagades för "djup fientlighet mot Sovjetunionen". och i synnerhet ansågs utgöra ett svårt hot mot Leningrad. Enligt Sovjet var det omöjligt för dess styrkor att dras längre bort från gränsen - då skulle de stå i Leningrads förstäder, vilket vore "vettlöst" med tanke på stadens säkerhet. Sovjet sade också upp nonaggressionsavtalet med Finland, som slutits 1934.

I en ny svarsnot den 29 november vädjade Finland till nonaggressionsavtalets artikel 5, där Finland och Sovjetunionen hade förbundit sig att lösa tvister i fred och samförstånd, eller också kalla in en utomstående, neutral part som medlare. Finland erbjöd sig än en gång att förflytta sina trupper på Karelska näset längre bort från gränsen.

Innan Yrjö-Koskinen hunnit överlämna sitt svar, fick han ta emot ytterligare en sovjetisk not. Den anklagade de finländska styrkorna för "fortsatta angrepp" mot sovjettrupperna både på Karelska näset och andra håll. Sovjetunionen ansåg att "normala förbindelser" med Finland inte mer kunde upprätthållas, och meddelade att de diplomatiska relationerna var avbrutna.

Den 30 november gick Sovjetunionen till angrepp mot Finland, och vinterkriget började.

I början av 1990-talet, under Boris Jeltsins tid som rysk president, erkände Ryssland att skotten i Mainila varit en organiserad incident, som skulle tjäna som förevändning att angripa Finland. Historikern Pavel Aptekar har gått igenom tidigare hemliga dokument, och inte hittat några uppgifter om att någon dödats i Mainila den aktuella dagen. Hans slutsats är därför att skotten varit en iscensättning.

Men den sovjetiska myten om Finland som "provocerade fram" vinterkriget lever fortfarande i Ryssland. Ett exempel är den artikel som den "samhällspatriotiska" TV-kanalen Zvezda, som kontrolleras av ryska försvarsministeriet, i augusti 2017 publicerade på sin webbplats. Artikelförfattaren Leonid Maslovskij hävdade att Finland fick stöd från både västmakterna och Hitlers Tyskland för att provocera fram en konflikt där Sovjetunionens styrka skulle utrönas. Maslovskij menade att Finland begick flera gränskränkningar, och han hänvisar till marskalk Kirill Meretskovs memoarer. Där påstås det att finländskt artilleri den 26 november 1939 besköt sovjetiskt område med flera döda som följd.

Ryssland tar fasta på undantagstillståndet

Ryssland hävdar att de ukrainska fartygen olovligen var inne på ryskt vatten då de kapades, vilket Ukraina bestämt förnekar.

I ett skede stoppade Ryssland också fartygstrafiken genom Kertjsundet till Azovska sjön.

Trafiken är viktig för den ukrainska utrikeshandeln, eftersom den stora hamnen Mariupol ligger vid Azovska sjöns kust.

Kertjsundet är den enda infarten till Azovska sjön, nordost om Krimhalvön.
Ryssland använde ett stort tankfartyg för att spärra Kertjsundet. Kertjsundet är den enda infarten till Azovska sjön, nordost om Krimhalvön. Bild: /All Over Press Kertjsundet,Ryssland,Krim,Ukraina,Azovska sjön

Ukraina införde på måndag kväll undantagstillstånd i 30 dagar i områden som gränsar mot Ryssland med motiveringen att det finns risk för en rysk invasion.

Ryssland sade på tisdagen att undantagstillståndet allvarligt hotar att eskalera konflikten.

– Införandet av undantagstillstånd i olika regioner kan leda till ett hot om eskalerade spänningar i konfliktregionen i sydöstra Ukraina, sade Kremls talesman Dmitrij Peskov.

Karta över Krim och Kertjsundet.
Karta över Krim och Kertjsundet. Bild: Yle kartor,Krim,Kertj,Kertjsundet

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes