Hoppa till huvudinnehåll

Finland ska bli världsbäst på data med informationspolitik, men vad är det egentligen? - ”Som när man började inse hur viktigt det är att skydda miljön”

Artificiell intelligens.
Artificiell intelligens. Bild: Valeriy Kachaev robot,artificiell intelligens

Regeringen anser att det är viktigt att fokusera på gemensamma spelregler och politiska beslut kring information och data. Det här eftersom deras betydelse för samhället och ekonomin ständigt växer. Målet är bland annat att ge Finland en konkurrensfördel och att gynna medborgarna.

– Planen är att komma fram till gemensamma principer för hur man ska använda sig av information, i företagsvärlden, hos myndigheter och i medborgarnas vardag, säger Olli-Pekka Rissanen som är ledande sakkunnig på Finansministeriet.

– I det allt mer digitala samhälle vi lever i är det viktigt att man inte kombinerar information på farliga sätt eller annars agerar oetiskt med data, tillägger han.

I olika register finns det alltså nuförtiden en hel del information om oss medborgare, eller data som det också kallas när det sparas på datorer – till exempel om vilka sjukdomar vi har, vad vi har för inkomster och vad vi brukar handla.

Rissanen jobbar med att koordinera det stora arbetet med att bygga upp en gemensam vision kring informationspolitiken.

Det handlar om att främja insamling, öppnande, kombinering, delning och lagring av information - för att få ut mer av de ökande mängder data vi har i samhället samtidigt som man vill minimera riskerna för missbruk.

– Till exempel i Esbo fanns det ett fall där man tittade närmare på riskfaktorer som kan leda till att barn behöver hjälp av barnskyddet. Man kombinerade och analyserade en hel del information med hjälp av artificiell intelligens (AI), och det finns en hel del etiska frågeställningar kopplat till det här, som vi inte har svar på än. Och det kommer fler sådana här typer av knepiga situationer, säger han.

Olli-Pekka Rissanen
Olli-Pekka Rissanen. Olli-Pekka Rissanen Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,Olli-Pekka Rissanen

Alla ministerier och hundratals aktörer i samhället har kommit med tankar och idéer på informationspolitik i samband med en sällsynt öppen och omfattande utlåtanderunda i år.

På basis av allt det arbetet håller Finansministeriet nu på att färdigställa en skriftlig redogörelse som ska bli startskottet för det här nya politikområdet.

Dokumentet har arbetsnamnet Statsrådets redogörelse om etisk informationspolitik under AI-eran och ska diskuteras i riksdagen i december.

– Vi har alltså inte ännu svar på alla etiska frågor när det gäller artificiell intelligens. Tekniken utvecklas och kommer att vara rejält annorlunda redan om 3-4 år. Men vi måste ha ett slags gemensamt ramverk mot vilket vi kan kontrollera olika lösningar som har med information och data att göra, säger Rissanen.

Det sker också en hel del koordinerande arbete med EU, där Finland är med om att ta fram rekommendationer för etisk AI.

Han nämner att algoritmer ska vara öppna, förståeliga och man ska kunna analysera de resultat de kommer med. Informationen som matas in i de automatiska systemen ska dessutom vara korrekt så att datorn kan dra rätt slutsatser.

Det är ett nytt politikområde i Finland och kan jämföras till exempel med miljöpolitiken― Olli-Pekka Rissanen, ledande sakkunnig, Finansministeriet

Finland är pionjär på området

Rissanen betonar att Finland är först i världen med att betona informationspolitik så stort och med ett så stort samhälleligt deltagande.

– Det är ett nytt politikområde i Finland och kan jämföras till exempel med miljöpolitiken. Den fick sin början på 1960-talet när man började inse hur viktigt det är att skydda miljön. Och politikområdet har sedan utvecklats stadigt sedan dess.

Rissanen säger att informationspolitik hör till de viktigaste frågorna i dagens värld.

– Data finns överallt i våra liv. Att hantera data på ett korrekt och etiskt sätt handlar om konkurrenskraft och välfärd. Därför måste man också fundera på goda politiska åtgärder.

Tanken är också att locka internationella aktörer till Finland genom att ha en tydlig informationspolitik som samtidigt är etisk.

Jordglob omgiven av ettor och nollor.
Jordglob omgiven av ettor och nollor. Bild: Bruce Rolff jordglob,data,informationspolitik

I praktiken har ändå politiker i flera länder redan länge drivit informationspolitiska frågor, men man har inte alltid kallat det för just det.

Till exempel politiska partiers ställningstaganden i frågor såsom avlyssning, upphovsrätt, arkivering och integritet kan också betraktas som informationspolitik.

I Finland är det färdigt ifyllda skatteförslaget som introducerades år 2006 ett exempel på en informationspolitisk åtgärd. Det byggs upp automatiskt med uppgifter från olika aktörer i samhället – från Folkpensionsanstalten, arbetsgivare, banker, försäkringsbolag och så vidare.

Central styrning behövs

Rissanen säger att man inte kan låta enskilda företag fatta beslut helt hur som helst gällande sina kunders data.

– När det gäller storföretag drabbades Facebook av problem när de inte fokuserade på det etiska. Företaget körde hårt på teknologin och affärsmodellen men mer eller mindre glömde de etiska frågeställningarna. Det har nu straffat sig och Facebooks aktiekurs har sjunkit rejält, delvis på grund av de dataskandaler de har råkat ut för.

Att koordinera förhållandet till data i samhället behövs också av andra orsaker.

– Data och information används allt mer i kors så att det inte endast sker inom en enda organisation, utan man kombinerar allt oftare data från många olika källor. Då måste det finnas gemensamma spelregler.

Dataanvändning kan till exempel ske ske mellan företag, föreningar och den offentliga sektorn.

keskellä kuvaa lukko, jonka ympärillä eri some-alustojen logoja
keskellä kuvaa lukko, jonka ympärillä eri some-alustojen logoja Allmänna dataskyddsförordningen (GDPR),datasekretess,Digitreenit,Yle Oppiminen,datasäkerhet

Ökat förtroende och ökad säkerhet

God informationspolitik kan också hjälpa med att stärka förtroendet i samhället.

– Vi hoppas att folks förtroende för olika aktörer hålls på en hög nivå och det kan ske bara om vi har sådana spelregler som folk kan godkänna, och om de känner sig delaktiga i samhället, inte bara när det gäller demokratiskt beslutsfattande men också i vardagen.

Informationspolitiken kommer också med en del rekommendationer gällande datasäkerhet och gällande att motverka hybridkrigföring.

– Försvarsministeriet, Inrikesministeriet och Utrikesministeriet betonar i hög grad att medborgaren har ett eget ansvar i att motverka hybridkrigföring, men myndigheterna ska också bli ännu bättre på att hjälpa medborgarna att klara av sådana här nya typer av hot.

Rätt till sina egna data

Ett annat viktigt tema som regeringen vill satsa på är My data - alltså att folk borde få bestämma själva hur uppgifter om dem används, och att de också borde kunna dra nytta av de här uppgifterna.

I Finland har man redan en tid varit mycket aktiv i den här frågan.

– Hur det borde skrivas in i lagstiftningen är ännu oklart. Men det är i alla fall något som regeringen vill satsa på, säger Rissanen.

Också i övrigt kommer informationspolitiken att betona medborgarnas rätt till sina data. Bland annat att man som kund måste kunna få tillgång till sina data i en användbar form om man till exempel vill byta från ett företag till ett annat, och kunna ta med sig sina data.

I dagens läge håller företagen lätt den här informationen för sig själva eftersom det innebär en konkurrensfördel för dem.

– I framtiden kan staten kräva att företagen ger ifrån sig sådana här uppgifter till kunden. Det är också i företagens intresse för de kan lätt locka till sig kunder och också lätt hålla kvar sina nuvarande kunder eftersom de vet att de inte tvingas att stanna kvar, säger han.

På Teknologiindustrin bekräftar man också för Svenska Yle att en satsning på informationspolitik troligen kommer att utgöra en konkurrensfördel; att satsa på att använda data effektivare är alltså en positiv sak, anser man.

Samtidigt får man ändå inte glömma dataskyddet. När data kombineras och på nya sätt och kan visas av fler personer så finns det också risker för missbruk, något som till exempel har varit aktuellt i samband med patientuppgifter inom social- och hälsovården.

Regeringens förhoppning är att finländsk lagstiftning ska stärka medborgarnas rättigheter till sina data ytterligare, till och med mer än vad EU:s dataskyddsförordning förutsätter.

Olli-Pekka Rissanen betonar att informationspolitiken är ett arbete som kommer att ske i många små steg under de närmaste åren, lite såsom miljöpolitiken också har inneburit en gradvis förändring.

– Det kommer att fattas flera politiska beslut, till exempel om att förbättra tillgången till information, och så kommer man troligen att införa begränsningar på hur data får användas och inte användas, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes