Hoppa till huvudinnehåll

Fler barn vårdas för psykiska problem än någonsin tidigare – 90 000 under 13-åringar mår dåligt

Ett olyckligt barn ihopkrupet bredvid en teckning.
Ett olyckligt barn ihopkrupet bredvid en teckning. Bild: Mostphotos hjälp,barn,psykisk ohälsa

Uppskattningsvis över 90 000 finländska barn under 13 år lider av psykiska problem. Det visar en färsk kartläggning av Yle. Samtidigt råder skriande brist på stödtjänster.

Experter inom barnpsykiatrin på olika håll i Finland har en enhetlig syn på situationen: en stor del av finländska barn mår bra, men det finns allt fler familjer som söker hjälp på grund av barnens psykiska problem.

På fem universitetssjukhus vittnar man om en tydlig tudelning: samtidigt som allt fler lindriga och medelsvåra störningar kommer fram har de allvarliga problemen hos en mindre grupp blivit allt svårare.

Sjukvårdsexperter berättar om lågstadieelever som skär sig och 12-åringar som vårdas för självmordstankar.

Mängden patienter inom barnpsykiatrin har ökat under hela 2000-talet, särskilt under de senaste åren. I fjol fick 22 000 barn psykisk vård.

Barnen belastas av alltför stora daghemsgrupper och vuxnas hektiska vardag

Orsakerna till ökningen är flera.

Vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS uppskattar man att små barn belastas av alltför stora daghemsgrupper och av rotationen bland barnträdgårdslärarna.

Större barn pressas av skolornas krav på att bära alltför mycket eget ansvar.

Samtidigt påverkas barnen av vuxnas hektiska vardag och de höga krav som samhället ställer på föräldraskap.

Men enligt experter kan man inte dra en direkt slutsats om att barn skulle vara sjukare än tidigare eftersom tröskeln för att söka hjälp ser ut att ha blivit lägre och vården har blivit bättre på att känna igen olika slags störningar.

Fler patienter har inte lett till mer resurser för barnpsykiatrin

De huvudsakliga vårdformerna för barn som lider av psykiska problem är psykosocialt stöd och psykoterapi. De används till exempel i fall där barn lider av ångest, depression eller tvångssyndrom.

Tillgången till vård är bäst i huvudstadsregionen. I praktiken råder brist på terapeuter i resten av landet. Vårdutbudet utanför Nyland är mycket varierande, och på vissa håll kan barn få vänta orimligt länge.

Enligt sjukhusen är det i princip bra att problemen upptäcks allt tidigare, men i praktiken är situationen svår eftersom ett ökat antal remisser och fler patienter inte lett till mer resurser för barnpsykiatrin.

Därför efterlyser HUS satsningar för att man till exempel på skolor och daghem ska bli bättre på att identifiera barn med lindriga symptom, och ingripa innan de blir värre.

Texten baserar sig på Pauliina Happos artikel ”Lapsille haetaan psykiatrista hoitoa enemmän kuin koskaan – Pula terapeuteista alkaa heti pääkaupunkiseudun ulkopuolella”.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes